Två serier som knäckt U-koden
Svenska Yle kommer starkt på ungdomsdramafronten. Inför jullovet har två lyckade webbserier för ungdomar släppts. De är båda bra, men särskilt den ena funkar utmärkt även utanför den omedelbara målgruppen.
Yle satsar på webbserier för att nå ungdomspubliken, det är rätt uppenbart. Och förmodligen en alldeles korrekt avläsning av vad som går hem i den målgruppen, om man ser till vad övriga public servicebolag i Norden satsar på för unga.
Det senaste året har Svenska Yle låtit publicera webbserier som Vakuum och Virala genier med äldre respektive yngre tonåringar som främsta målgrupp. Nu i december erbjuder man två nyproducerade serier, den ena om lite yngre och den andra om lite äldre tonåringar.
Skam går igen även här
För högstadiepubliken erbjuds Seriöst!?, en sexdelad tiominutersserie om Joanna (Julia Malmsten) och Hope (Antonia Holmberg), två bästisar i nian.
Serien, som är skapad av Isa Skeppar och Marina Helenelund, behandlar i sex tiominutersavsnitt ämnen som första gången, miljövänliga mensskydd, droger, när bästisen får pojkvän, grupparbete och bonussyskon. Vänskapen är central, liksom konkurrensen mellan de två väninnorna, och trots att avsnitten bara är tio minuter långa berättar de en hel liten historia. Genren är komedi med en uppenbar ambition att mana till seriös reflektion och eftertanke kring vissa ämnen.
I alla fall har Seriöst!? en känsla och tonträff för sin målgrupp som känns rätt. Att Skam är en förebild, inte minst visuellt, är uppenbart. Serien ser dyrare ut än vad den förmodligen är, och musiken är central som berättargrepp och stämningsskapare. Att vissa scener utan dialog körs i slow motion på ett effektfullt sätt har blivit ett typiskt stilgrepp för genren. Även titeln Seriöst!? kan ses som en blinkning till Skam – "serr" (seriöst) var ett av de norska uttryck som Skamtittarna fick lära sig.
"Här är alla kåta"
Men som den verkliga satsningen på dramafronten på Svenska Yle i år framstår komediserien Jag kommer, om sjuttonåriga Esther (Mathilda Kruse) som bara tänker på sex och vill ligga med någon. I åtta kvartslånga avsnitt får vi följa hennes umbäranden med att komma till. Och det är inte lätt, för hon tillhör de osynliga som ingen lägger märke till, och i sociala situationer är hon osäker och klumpig.
Serien har regisserats av Elin Grönblom, som börjar ha rutin med genren vid det här laget, och är skriven av Helmi Tolonen. ”På den här skolan är vi sexpositiva”, betonar rektorn (Marc Swahnström), en figur som står för en stor del av seriens komik på grund av sina ansträngningar att vara ”down with the kids”. Men sexpositivism är också något som präglar den här rättframma och oblyga serien som helhet. Den vänder på det som väl får sägas ha varit något av en könsroll inom genren och låter det vara en tjej som har sex på hjärnan. Och hon är inte bara klädsamt småpilsk utan det rör sig om rejält pockande lustar. Att ha slamprykte är också något eftersträvansvärt; Esther vill att det ska skvallras om hennes (ickebefintliga) sexuella erfarenheter.
Det blir många dråpliga situationer och missförstånd på Esthers handlingskraftiga och modiga väg mot sexdebuten. Vid sidan av de rasande hormonerna brottas hon även med frågor kring vem hon är och borde vara för att någon ska tycka om henne.
"I woke up woke"
Och som i alla moderna ungdomsserier är det vänskapen som träder fram som den viktigaste – och mest komplicerade – relationen. Esther får hjälp av den populära och erfarna Linda som blir hennes knullkonsult. Den vassa men godhjärtade Linda spelas av Vivi Lindberg som efter större roller i både Lola uppochner och Vakuum framstår som det heta namnet inom finlandssvenskt tv-drama just nu. Flickorna sammanförs när de ska samarbeta kring ett skolarbeta om feminism, och om miljön är den heta frågan som ungdomarna brinner för i Seriöst!? är det feminismen som är viktig i Jag kommer – inte minst för rektorn som tar i så han spricker för att verka woke.
Det smarta manuset har finess och finurlighet. Förutom att det på riktigt är roligt och underhållande, har serien också hjärta, inte minst tack vare Mathilda Kruse i huvudrollen. I bästa Bridget Jones-anda är hon relaterbar, både vanlig och bedårande charmig.
Det verkar som om Svenska Yle blir allt bättre på ungdomsdrama. Både Seriöst!? och Jag kommer är fräscha serier som överraskar positivt, och särskilt den senare fungerar även för betydligt äldre tittare. Den torde kvala in som en av de bästa tv-serier som gjorts på finlandssvenska faktiskt.