Nu minskar oron över att smittas på jobbet
Finland började vaccinera vårdpersonal mot corona på söndagen
Det har varit en lång och tung period både under våren och under hösten. Men nu syns det lite ljus i ändan på en lång tunnel.
Det konstaterar biträdande avdelningssköterska Kirsi Mustalammi som var en av de sex första inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS att få coronavaccin i Finland på söndagen.
De första vaccinen gavs åt personal inom intensivvård och jour och åt personer som jobbade på söndagen. Vårdpersonalen vaccineras först efter rekommendation av en expertgrupp och tanken är att på så sätt säkra både patienternas säkerhet och att vården förblir funktionsduglig.
HUS vaccinerade fler inom vårdpersonalen under söndagen. På måndagen inleds vaccinationerna i Åbo, Tammerfors, Uleåborg och Kuopio.
I första omgången fick Finland knappa 10 000 vaccindoser, fler väntas innan nyår.
President Joe Biden, som tillträder 20 januari, säger att USA är tillbaka och redo att leda världen. Det är ljuv musik för många efter att Donald Trump vände yttervärlden ryggen, kastade viktiga internationella avtal i papperskorgen och struntade i allt vad multilateralism heter.
Inte sedan andra världskrigets och kalla krigets dagar har Europa stått med så varm och öppen famn redo för att ta emot USA igen som en nära och oerhört viktig allierad.
Trumps politik och beteende gentemot Europa har lämnat mycket att önska. Han har inte sett EU som en viktig vän och Natos allierade på den här sidan Atlanten har Trump uppfattat som parasiter som lever på och i skydd av USA. Det gick så långt att han i somras beslöt att ta hem 12 000 amerikanska soldater från Tyskland. Det var i alla fall någonting som han tvingades lämna ogjort. Det hade varit en kraftig symbolisk handling, men framför allt hade det skadat USA självt eftersom de amerikanska baserna och personalen där behövs för amerikanska trupper i Afghanistan, Mellanöstern och Afrika.
Biden kommer inte att pruta på de amerikanska kraven om att de europeiska Natoländerna måste satsa mer på sina egna försvar. Men till skillnad från Trump ser Biden Atlantpakten som oerhört viktig.
Resultatet efter Trumps era är i alla fall att Europa väckts ur tron att USA fixar allt. EU har insett behovet av att uppnå större strategisk autonomi och där är den egna försvarsoch säkerhetspolitiken helt central.
USA:s nya president vill återställa de tidigare goda relationerna till Europa så snabbt som möjligt. Han har redan en inbjudan till ett toppmöte med EU under våren, som han antagligen tackar ja till om bara pandemin tillåter resan. Bidens val av Antony Blinken till utrikesminister välkomnas varmt i Europa. Han har vuxit upp och jobbat i Frankrike.
Handeln mellan USA och EU har försvårats av Trumps aggressiva ekonomiska politik. Nu finns hopp om att strafftullar avvecklas och att ett handels- och teknikråd kanske kunde skapas.
För såväl USA som EU är det också viktigt att bägge parter kan komma överens om en gemensam strategi gentemot Kina, såväl i handelsfrågor som i andra.
För kampen mot klimatförändringen kommer presidentbytet inte en dag för tidigt. Biden vill prioritera klimatåtgärder och börjar med att återansluta USA till Parisavtalet. Det är oerhört betydelsefullt för EU att ha USA med i gemensam kamp för klimatet.
Några dagar efter att Biden tar över ska Donald Trumps gamla kasino Trump Plaza i Atlantic City sprängas i bitar. Det ligger mycket symbolik i den händelsen och maktskiftet, men det finns ingen detonationsknapp att använda för att få mycket av det som Trump har gjort under sina fyra år ogjort.
Förväntningarna är höga och optimismen spirar, men samtidigt bör allting betraktas genom realismens glasögon. Utmaningarna på hemmaplan är enorma – med covid–19 överst – och kommer att uppta en hel del av 78-årige Joe Bidens energi och ork. Dessutom är inte utrikespolitiska frågor högt prioriterade för den vanliga amerikanen. Biden tar över Vita huset i en för evigt förändrad värld och hans möjligheter i många frågor begränsas av att USA fortsättningsvis är ett polariserat samhälle med en kraftigt delad politisk scen där Bidens demokrater inte kontrollerar alla huvudroller.
I representanthuset har Demokraterna en mindre majoritet än tidigare och i den andra kammaren, senaten, är risken stor för att Republikanerna kommer att behålla majoriteten. Det skulle begränsa Bidens politiska möjligheter. Då två platser ännu är obesatta har Republikanerna 50 senatorer mot Demokraternas 48. De två sista platsernas öde avgörs i den andra valomgången i Georgia, där förhandsvalet redan har börjat och den egentliga valdagen infaller 5 januari. Demokraterna måste vinna båda platserna för att med senatsordförande vice president Kamala Harris hjälp få minsta möjliga grepp om senaten.
En ny valrysare väntar i USA om några dagar.