Henriksson manar till avhållsamhet
Julen blev inte som vanliga år, och nyårsfirandet blir det inte heller. Justitieminister Anna-Maja Henriksson firar det nya året i en liten krets.
– Avhållsamheten handlar om vad vi alla kan göra för att kunna återgå till en normal vardag. Man tar ansvar för sin egen närkrets och den vägen hela nationen.
Justitieministern Anna-Maja Henriksson tänker ta coronavaccinet så fort det erbjuds henne. – Jag vill ha ett skydd mot covid-19. Men jag vill också medverka till att Finland och världen får bukt med coronaviruset, så att vi kan leva med det utan att det bestämmer över oss.
Det var inte så här som Anna-Maja Henriksson, justitieminister och ordförande för Svenska folkpartiet, föreställde sig året 2020 för ett år sedan.
Hösten 2019 hade varit stormig politiskt sett. Statsminister Antti Rinne (SDP) hade tvingats avgå. Finland hade en ny regering och fick stora rubriker i världen: Landet leddes av fem kvinnor, inklusive världens då yngsta, kvinnliga statsminister Sanna Marin (SDP).
– Jag tänkte att vi skulle kunna börja jobba normalt igen, få hjulen att snurra och exporten att dra. En månad senare började de första varningsklockarna om coronaviruset ringa. Ärligt talat trodde vi inte riktigt att det skulle drabba oss så här, säger Henriksson över en kopp kaffe på ett kafé hemma i Jakobstad.
Den första veckan i mars var pandemin ett faktum. Henriksson bad sina tjänstemän söka fram alla argumenten för att aktivera beredskapslagen: på vilka grunder kunde undantagsförhållanden utlysas?
Fredagen den 13 mars hölls ett gemensamt möte för republikens president och statsrådets utrikesoch säkerhetspolitiska ministerutskott, där förutsättningarna för undantagsförhållanden konstaterades.
Under helgen kom kvintetten fram till att beredskapslagen måste aktiveras. Mellan den 16 mars och den 16 juni rådde undantagsförhållanden i Finland.
– Mötet i mars var sista gången som vi var samlade i samma rum som presidenten. Sedan dess har alla möten skett på distans, berättar Henriksson.
Hon konstaterar att beredskapslagen aldrig tidigare hade tillämpats i fredstid, och att alla var nybörjare.
– Det var jättejobbigt då vi inte visste hur viruset skulle bete sig. Hur mycket sjukvårdskapacitet skulle vi behöva? Hur många skulle komma att dö? För mig landade vi genast i grundlagen och balansen mellan att värna om rätten till liv och hälsa utan att begränsa rätten till rörlighet.
Regeringen i beredskap
Ett drygt halvår senare, på tröskeln till det nya året 2021, är frågan om beredskapslagen igen aktuell.
Finland befinner sig mitt i den andra coronavågen. Regeringen står i beredskap för att vid behov kunna fatta snabba beslut om åtgärder ifall läget förvärras ytterligare.
– Vi vet nu att a och o för att förhindra smittan är att begränsa närkontakterna, hosta i ärmvecket, tvätta händerna, använda handsprit och munskydd och testa sig vid minsta symtom. På våren hade vi det problemet att vi saknade inhemsk produktion av munskydd. I dag har vi det och finländarna är bra på att använda munskydd.
Henriksson kan inte nog betona medborgarnas betydelse för att Finland hör till de länder som klarat pandemin bäst, i fråga om både smittläget och de ekonomiska bakslagen.
– Finländarna har en grundmurad tro på myndigheterna och en känsla för att individens handlingar har betydelse för samhället som helhet. Det gör vårt samhälle motståndskraftigt mot plötsliga händelser som lamslår många samhällsfunktioner samtidigt.
Henriksson påminner om att inte ordna några stora sammankomster.
– Vi brukar vid den här årstiden ha en stor släktmiddag för närmare 20 personer med mina bröder och deras familjer i Jakobstad, men vi hoppar över den i år. Det gäller för alla att hålla ut. Vaccinet är på kommande.
Inte samlade sedan sommaren
Hon gör inget för att dölja att det senaste året varit tufft, också på ett personligt plan. Hennes familj har inte varit samlad sedan i sommar.
Julen firades med den närmsta familjen i år. Redan det att de kunde träffas kändes som en ynnest.
– Mina döttrar kom hem, den ena från Sverige när hon hade negativa testresultat i bagaget och den andra från Helsingfors. Båda har jobbat på distans under en längre tid. Jag har inte besökt Stockholm på ett år, vilket är märkligt för en österbottning.
Till julfirandet hörde att tända ljus på gravar, följa med utlysningen av julfreden i Åbo på distans och att äta julmiddag hemma.
Nyårsafton firas också i en mycket liten krets.
– Avhållsamheten handlar om vad vi alla kan göra för att 2021 ska bli ett bättre år och vi ska kunna återgå till en mer normal vardag. Man tar ansvar för sin egen närkrets, men framför allt det egna närsamhället och den vägen hela nationen.
Tänker ta coronavaccinet
Som barn, innan MPR-vaccinet fanns, genomlevde Henriksson både mässling, påssjuka och röda hund.
– Påssjukan var värst. Jag var åtta år, och hade svullen och värkande hals.
Henrikssons barn har fått alla vacciner. Att inte ta coronavaccinet finns inte på kartan.
– Jag vill ha ett skydd mot covid-19. Men jag vill också medverka till att Finland och världen får bukt med coronaviruset, så att vi kan leva med det utan att det bestämmer över oss. Det finns också de som inte kan ta vaccinet. Jag kan bidra till att skydda dem.
Henriksson konstaterar att finländarna lyckats mota bland annat tuberkulosen i grind.
– Vi kan också ta kontrollen över coronaviruset men det kräver att tillräckligt många tar vaccinet. Inget ger ett skydd på 110 procent. Men riskerna är ännu större om många låter bli, då lider hela nationen.
Har du förståelse för de som tvekar eller är oroliga för att ta ett nytt vaccin? – Jag har förståelse för att man kan fundera på om vaccinet är säkert. Narkolepsifallen på grund av svininfluensavaccinet var oerhört olyckliga. Men jag hoppas att alla baserar sin åsikt på fakta, inte känslor eller hörsägner. Våra hälsomyndigheter har bra information om vaccinet på sina webbplatser, ett vaccin som tagits fram av världens medicinska topphjärnor. Regeringen vill inte ta i användning ett vaccin som inte är okej att använda eller inte fungerar.
Henriksson målar upp ett alternativt scenario där finländarna fortsätter leva med viruset, arbetslösheten och ensamheten ökar, ekonomin lider och undervisningen måste skötas på distans.
– Ett sådant framtidsscenario vill ingen ha. Ljuset i tunneln heter vaccin. Nu börjar vi vaccinera vårdpersonal, sedan andra i enlighet med vaccinationsprogrammet. Jag ställer mig i kön när det blir dags för min åldersgrupp att vaccinera sig, om ingen säger att jag på grund av min yrkesroll måste ta det tidigare.
I den bästa av världar, säger Henriksson, är största delen av Finlands befolkning vaccinerad till sommaren, senast till hösten.
– Ju fler som vaccinerar sig, desto större sannolikhet att vi kan börja träffas igen, sjunga i kör, gå på konserter – och barnen delta i hobbyverksamhet. Det här året har varit enormt påfrestande för oss alla, men värst för de som blivit helt ensamma.
Pandemin präglar kommunalvalet
Den 18 april 2021 ordnas kommunalval, under pågående pandemi. Justitieminister Anna-Maja Henriksson utgår i nuläget från att valet kan hållas.
– Kommunerna har en central roll för att medborgarna kan rösta säkert. Det handlar om att ha tillräckligt många röstningsställen och att de är öppna så länge som lagen tillåter. Att kunna hålla avstånd, använda munskydd och handsprit blir viktigt.
Henriksson betonar att alla ska kunna rösta och möjligheten att förhandsröstning. För första gången kan finländare utomlands poströsta i ett kommunalval.
– Det kan bli fler som av hälsomässiga skäl vill eller måste rösta hemma. De ska anmäla sig i god tid. Tillräckligt många funktionärer
måste utbildas så att hemmaröstningen är säker för både den som röstar och funktionären.
Regeringskvintetten har uppvisat en rätt enad front under pandemin. Nu hålls kommunalval. Finns det en risk för att fronten spricker då behovet av att profilera sig ökar? – Situationen är densamma för alla regeringspartier. Det blir några veckor av valdebatter men vi står enade bakom de stora frågorna i regeringsprogrammet. Sedan vill partierna sannolikt betona olika saker. Kommunalvalet ska handla om kommunala frågor. För SFP:s del är det viktigt att lokalavdelningarna gör egna valprogram, utifrån de stora linjerna i partiets valprogram.
Som ledamot i Jakobstads stadsfullmäktige hoppas Henriksson att frågan hur man ska få staden att växa prioriteras.
– Jakobstad har alla förutsättningar för tillväxt. Vi behöver skapa fler arbetstillfällen och få ekonomin i balans. Drogproblematiken är en fråga som berör alla kommuner och som hänger ihop med hur de unga mår. Den frågan måste också vi ta itu med.
Sannfinländarnas pamflett ”ett självmål”
Sannfinländarna hör till de partier som toppar opinionsmätningarna. Partiet publicerade nyligen en pamflett där man pekar ut Korsnäs, Vörå och Närpes som orter där ovanligt många som får utkomststöd har invandrarbakgrund, och hävdar att det här skulle belasta kommunerna. Henriksson skakar på huvudet. – Det handlar om manipulation och att välja ut siffror som stöder den egna agendan. Sannfinländarnas fokus ligger alltjämt på EU-kritik och migration. Nu förvränger de siffrorna för exempelvis Närpes som har låg arbetslöshet nationellt sett, hög sysselsättning bland invandrare och lyckad integration. Partiet gjorde ett självmål genom att visa att de inte är intresserade av helhetsbilden eller fakta.
Hur reagerar du på att Sannfinländarna fiskar kandidater och röster i de svenskspråkiga vattnen? – Jag vill påminna alla svenskspråkiga om vilka krafter som vill göra svenskan frivillig i skolan och brukar säga ”Suomessa puhutaan suomea”. Man får inte vara blåögd, säger Henriksson.
– Jag skulle också vilja se den finländare som tror att Finland skulle klara sig jättebra allena i en turbulent värld, utan att vara en del av det integrerade Europa. Det tåget har gått. Tvärtom behöver vi bland annat öka försvarssamarbetet inom Norden och EU. De som minns fortsättningskriget vet att ensam inte är stark.
Jag ställer mig i kön när det blir dags för min åldersgrupp att vaccinera sig om ingen säger att jag på grund av min yrkesroll måste ta det tidigare.
Anna-Maja Henriksson, justitieminister