Politisk turbulens och tillfällig regeringsfrid präglade året
I år har regeringen lagt fram ett förslag om en ny vårdreform. Kommunerna fick inte delta i beredningen av reformen som kommer att leda till enorma omställningar.
Coronapandemin har dominerat det politiska året 2020. På våren utlystes undantagstillstånd för att få bukt med smittspridningen och enligt Lauri Rapeli, forskningschef vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi, rådde ett slags undantagstillstånd också inom politiken.
– Under våren var konkurrensen mellan partierna ganska lugn och oppositionen gav någon slags arbetsro åt regeringen.
Vårens undantagsförhållanden och aktiveringen av beredskapslagen var historiska eftersom det var första gången lagen tillämpades i fredstid. Enligt Rapeli är frågan om beredskapslagen delvis juridisk, den politiska diskussionen har däremot fått mindre utrymme.
– Regeringen har varit tvungen att lyssna mycket på experter inom hälsovården för att avgöra när vi nått en punkt där vården riskerar att kollapsa.
Sannfinländarna var enligt opinionsmätningarna det största partiet i början av året. Socialdemokraterna fick ändå mycket synlighet med sin färska statsminister Sanna Marin (SDP) och då coronakrisen slog till ställde sig finländarna bakom statsministerpartiet som blev populärast i mätningarna. Mot slutet av året har skillnaderna jämnat ut sig och de två största partierna ligger väldigt jämnt.
Rapeli beskriver året som lugnare än normalt på den politiska fronten, men de senaste månaderna har det skett en återgång mot normala positioner.
– Det vill säga att oppositionen opponerar sig och regeringen regerar.
Följder av årets politik kommer möjligtvis att synas i kommunalvalet, men enligt Rapeli är det för tidigt att se om det här året inverkar på väljarbeteendet på sikt.
– Väljarna är också i ett mentalt undantagstillstånd, vilket potentiellt kan leda till ovanliga mönster i väljarbeteendet.
Stora reformer i skuggan av pandemin
Kommunerna har klarat årets prövningar otroligt bra, enligt Ida Sulin, som är direktör för svenska och internationella ärenden vid Kommunförbundet. Sulin nämner "enorma kliv" inom digitaliseringen och nya arbetssätt.
– Då många kommuner stängdes ner i övriga delar av Europa klarade Finlands kommuner av att ställa om totalt och visade att förvaltningen kan rulla på också då det råder undantagsförhållanden.
Sulin är också nöjd med statens kompensation till kommunerna. Samtidigt har året inneburit väldigt mycket arbete.
– Det har varit tungt och man märker att det leder till mycket bråk i kommunerna. Det handlar också om att man inte har setts på länge och inte kunnat tala ihop sig om saker, då är det lätt att små meningsskiljaktigheter blir stora.
I höst har regeringen överlåtit sitt förslag om social- och hälsovårdsreformen till riksdagen och reformen förväntas ha en enorm inverkan på kommunerna.
– Till skillnad från tidigare förslag så var kommunerna inte alls med i beredningen och det är vi inte särskilt glada över, säger Sulin.
Tanken är att så kallade välfärdsområden ska ansvara för vården i stället för kommunerna. Enligt Sulin finns det ett behov av förändring, men det finns en rad problem med regeringens modell.
– Om året inte hade kretsat kring pandemin så kunde man ha använt mer tid på att fundera på kommunernas framtida roll. Vad blir kvar om hälften av det kommunen är i dag försvinner? Funderingar om investeringar, identitet och kontakt med invånarna har inte fått så mycket plats.
I höst lämnade regeringen också över sitt förslag om förlängd läroplikt till riksdagen. Sulin anser att det finns flera bekymmer med förslaget och beskriver det som en politisk reform.
– Man skulle kunna nå målen med reformen på andra sätt. Tidtabellen är otroligt tajt och informationen är knapp.
Sulin betonar också behovet av resurser för skolorna och eleverna.
– Stöd behövs så att man inte bara drar ut på skoltiden för dem som inte har förutsättningar att klara av undervisningen.
Omvälvningar inom EU
Pandemin har i hög grad påverkat Europeiska unionen. Timo Miettinen, forskare vid Centret för Europaforskning vid Helsingfors universitet, nämner befogenheter som gäller hälsa som exempel.
– Sambandet mellan suveränitet och beredskap inför pandemier diskuteras på ett nytt sätt och många verkar tycka att Europa kunde vara mer självständigt, säger Miettinen.
En fråga som har fått mycket publicitet är förhandlingarna om det ekonomiska återhämtningspaketet på 750 miljarder euro som godkändes under hösten. Paketet ska finansieras genom att Europeiska kommissionen tar lån.
– Det finns många som anser att det tar EU i en helt ny riktning, både ideologiskt och funktionellt. Skillnaden jämfört med stödpaketen som godkändes för tio år sedan är att unionen nu har töjt rejält på principerna kring gemensam finanspolitik och det kommer säkert att väcka diskussion en lång tid framöver.
Miettinen beskriver Finlands linje som betydligt mindre kritisk än under eurokrisen. Rättsstatsprincipen var en central punkt för Finlands EU-ordförandeskap 2019, och det är en fråga där Finland fortsätter hålla hög profil. I samband med återhämtningspaketet och budgeten godkändes också en rättsstatsmekanism.
– Mekanismen ger ett arbetsredskap till, men EU har flera olika verktyg att påverka som bygger mer på dialog och att stärka det civila samhället. Potentiellt kan mekanismen ha en effekt i länder som får stora EU-bidrag, men det övergripande problemet har att göra med en auktoritär utveckling och det kräver någon form av nytänk att lösa det.