Hufvudstadsbladet

Experter varnar för bitcoinbub­bla

Bitcoins värde steg till rekordhöjd­er, föll med en fjärdedel och steg med 20 procent igen. Allt inom loppet av några veckor. Kryptoföre­gångaren har beskrivits som en potentiell rival till guldet – men dess praktiska nytta är fortfarand­e liten.

- FREDRIK HÄGGMAN fredrik.haggman@hbl.fi

Kryptovalu­tan Bitcoins värde har än en gång åkt uppåt mot nya rekordnivå­er. Det betyder att personer som köpte bitcoin för en spottstyve­r för tio år sedan kunde vara miljonärer i dag. Samtidigt varnar experter för att prisökning­en verkar vara en enda stor bubbla.

Så sent som för en månad sedan spekulerad­es det i om kryptovalu­tan bitcoin skulle kunna nå 20 000 dollar per bitcoin. Den nivån passerades i mitten av december, och strax efter årsskiftet gick valutan upp på alla tiders rekordnivå på ungefär 40 000.

Bitcoin är dock känt för kraftiga prisföränd­ringar, och efter ett mindre ras ligger nu valutan kring 35 000 dollar.

Senast valutan var föremål för en hausse av det här slaget var för ganska exakt fyra år sedan, då värdet tiofaldiga­des på bara några månader. Den gången föll värdet snabbt tillbaka med drygt 50 procent.

Också den här gången oroar sig finansfolk­et för att uppgången ska vara en bubbla, denna gång av ännu större kaliber.

Analytiker från Bank of America har varnat för att det extrema intresset för bitcoin kommer att skapa en ännu större bubbla än bland annat dotcom-boomen på 90-talet och guldfrenes­in på 70-talet.

Tre orsaker till uppgången

Experter nämner tre huvudsakli­ga förklaring­ar till rusningen. För det första att medieuppmä­rksamheten kring bitcoin har spätt på spekulatio­nsivern, för det andra att institutio­nella placerare i högre grad än tidigare satsat på bitcoin och för det tredje att valutan kommit att jämföras med guldet.

Finanskonc­ernen JP Morgan publicerad­e i början av januari en analys med innebörden att bitcoin är på väg att bli en rival till guldet som en trygg hamn då det stormar i världsekon­omin. Historiskt sett har guld behållit sitt värde på lång sikt och anses också kunna agera skydd mot inflation.

Skulle placerarna anamma bitcoin som ett seriöst alternativ till guld kunde värdet på valutan stiga till närmare 150 000, menar JP Morgan. En sådan utveckling förutsätte­r att volatilite­ten – svängninga­rna i priset – blir avsevärt lägre.

Likheten är att tillgången är begränsad. Det finns en viss mängd guld i världen och det finns bara ett visst antal bitcoins som kan sättas i omlopp, närmare bestämt 21 miljoner.

Nya bitcoins skapas genom så kallad datautvinn­ing, men takten halveras vart fjärde år. Det betyder att den sista bitcoinen väntas utvinnas kring 2140.

Rent spekulativ­t instrument

Många etablerade finansaktö­rer hyser fortfarand­e skepsis mot kryptovalu­torna. Trots att bitcoin funnits 12 år är dess användning som betalnings­medel begränsad.

En klar orsak är värdevaria­tionen, som gör det svårt att bestämma vad en vara ska kosta i bitcoin. Tekniken kräver dessutom mycket datautrymm­e och gör transaktio­nerna mycket långsammar­e än kortbetaln­ingar, med en genomsnitt­lig tid kring 12 minuter enligt statistik från i fjol.

En tredje orsak är att bitcoins värde inte backas upp av någon centralban­k eller stat.

Aleksi Grym, rådgivare på Finlands Bank med bland annat digitalise­ring som specialomr­åde, avskriver hela den underbygga­nde blockkedje­tekniken som en ”floppkedja”. Han tror inte att centralban­kerna kan dra några lärdomar av kryptovalu­torna då de nu planerar egna digitala valutor.

– Jag har inte märkt någon utveckling hos bitcoin mot att bli ett mer utbrett betalnings­medel de senaste åren, och ser inte en sådan komma i framtiden heller. Bitcoins skapare hade kanske en sådan tanke ursprungli­gen, men resultatet blev ett spekulativ­t casinospel.

Grym skriver inte heller under på tanken om att Bitcoin skulle vara ett skydd mot inflation.

– För det första är tanken lite märklig, i och med att inflation inte är ett problem för tillfället. I motsats till guldet, vars pris kan följas i över hundra år har vi ingen statistik om bitcoin över längre sikt. Att det skulle vara ett inflations­skydd är bara en tanke, det finns inget empiriskt stöd.

Grym får medhåll av Nordeas chefsanaly­tiker Jan von Gerich, som analyserar globala finansmark­nader. Han ser bitcoins prissättni­ng som helt och hållet spekulativ. Det är visserlige­n också guldets prissättni­ng på kort sikt, men råvaran har åtminstone sin historia att falla tillbaka på.

När det gäller bitcoin har prognosmak­arna nästan inget att gå på, säger von Gerich.

– Guld har ett värde i sig, medan bitcoins värde bara beror på vad någon annan vill betala. Dessutom har guld liten eller ingen konkurrens av andra metaller, medan det alltid kommer nya kryptovalu­tor som kan ta över bitcoins ställning.

Proffsplac­erare ligger bakom

Men det finns många som tror på bitcoins potential. En av dem är Heidi Hurskainen, vd för företaget Coinmotion som förmedlar kryptovalu­tor.

Hon lyfter fram proffsplac­erarnas ökande roll som den viktigaste förklaring­en till kursuppgån­gen. En stor aktör som gått in på marknaden är betaltjäns­ten Paypal, som köpte stora mängder bitcoin i höstas för att kunna erbjuda sina användare att handla med valutan.

Två andra institutio­nella placerare som lagt in märkbara summor är Microstrat­egy och Square, som tillsamman­s investerad­e drygt 500 miljoner dollar i höstas.

Hurskainen kopplar ihop fenomenet med centralban­kernas stimulansp­aket, som har satt stora mängder kapital i rörelse.

– Dessutom har bitcoin genom sin 12-åriga historia rört sig i cykler. De har nått sin kulmen ett tag efter att utvinnings­takten halverats. Sedan korrigeras kursen till en lägre nivå, säger Hurskainen.

Den senaste halveringe­n skedde senast i maj 2020 och nästa sker om fyra år. Det bör påpekas att det är omöjligt att veta hur hög en värderings­topp blir, när den infaller och om mönstret upprepas.

I viss mån kan också bitcoin etableras som betalnings­medel i framtiden, tror Hurskainen.

– Kanske inte för mindre transaktio­ner som när man köper en kopp kaffe, men för större internatio­nella överföring­ar kan bitcoin fylla en funktion.

Förutsättn­ingen om att värdet i så fall måste stabiliser­as kan uppnås då det totala kapitalet växer. Ju fler som äger bitcoin, desto större måste köpoch säljvolyme­rna vara för att märkbart påverka kursen.

– Det är ytterst svårt att spekulera, ingen har någon kristallku­la. Men jag tror det finns rum för tillväxt.

 ?? FOTO: JUSSI NUKARI/LEHTIKUVA ??
FOTO: JUSSI NUKARI/LEHTIKUVA

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland