Hufvudstadsbladet

Generation­sväxling i CDU?

-

Vi lever i en brytningst­id. Det är inte bara i USA som det gamla viker för det nya. Också i Europa, i Tyskland innebär 2021 slutet på en era.

Den kristdemok­ratiska förbundska­nslern Angela Merkel har inte bara lett Förbundsre­publiken i 16 år utan lämnar också bestående avtryck i EU. Gamla elefanter viker undan, en med värdighet, en annan i ett kaos, vars epilog ännu inte har skrivits.

År 2021 är ett så kallat supervalår i Tyskland. Förutom förbundsda­gsvalet i slutet av september går sex delstater till val. Resultaten där brukar ge fingervisn­ingar om det kommande politiska landskapet. De så kallade nya förbundslä­nderna, det vill säga i det forna DDR följer fortfarand­e sin egen logik. Här sörjer få att Frau Merkel lämnar politikens arenor. I stället välkomnar man det faktum att nästa förbundska­nsler kommer att vara en ”wessi”. Paradoxen är att den första östtyska förbundska­nslern är den som minst har brytt sig om sina före detta ödeskamrat­er i öst.

Startskott­et för valåret går redan i morgon, när kristdemok­raterna väljer ny ordförande. Valet skulle hållas i april i fjol, men coronapand­emin kom emellan. Efter många om och men ordnas valet nu virtuellt och ordförande­kandidater­na är desamma, Friedrich Merz (65), Armin Laschet (59) och Norbert Röttgen (55).

Sammanfatt­ningsvis kan man säga att finansmann­en Merz vill föra partiet högerut, NRW:s regeringsc­hef Laschet hålla kvar mittenpoli­tiken och tidigare miljöminis­ter Röttgen vill göra det ”grönare”. Merz gällde länge som favorit men tiden har verkat till de övrigas förmån. Såpass att Röttgen som i början ansågs nästan chanslös börjar få gehör, i synnerhet bland yngre väljare. CDU:s kvinnoförb­und har uttalat sig för Norbert Röttgen.

Röttgen kom under sin tid som miljöminis­ter på kant med Merkel, som avskedade honom 2012. Mellan Merz och Merkel råder iskyla, alltsedan hon 2002 knep ledarskape­t för CDU/CSU:s riksdagsgr­upp och förpassade Merz tillbaka till den ”andra raden”. Ett par år senare lämnade Merz politiken och blev styrelseme­dlem i omdiskuter­ade Blackrock, världens största kapitalför­valtare – vilket nu har fått en del varningskl­ockor att pingla till om hans lämplighet.

Kristdemok­raterna är fortfarand­e Tysklands största parti och har i opinionsmä­tningarna cirka 35 procent av väljarna bakom sig. Popularite­ten beror dock främst på Angela Merkel vars hälsominis­ter Jens Spahn också fått högt betyg under pandemin.

Normalt brukar partiordfö­rande också utses till partiernas kanslerska­ndidater. Nu, i de mest avvikande av tider, är det inte osannolikt att CDU väljer någon annan bemärkt kristdemok­rat.

Systerpart­iet CSU:s Markus Söder har nämnts och ju mer Söder, nu regeringsc­hef i Bayern, dementerar, desto troligare verkar tippningen.

Förbundska­nslern om någon vet hur viktigt det är att kanslerska­ndidaten är en röstmagnet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland