Nyvalda CDU-ledaren Laschet får lära sig jonglera som Merkel
NY CDU-LEDARE
De tyska Kristdemokraterna har valt Armin Laschet till ny ordförande vid en digital partistämma. Efter höstens val kan han efterträda Angela Merkel som förbundskansler – men vägen dit är kantad av frågetecken.
– Jag tackar för det stora förtroendet, och är medveten om vilket ansvar det här ämbetet bär med sig, sade segraren i ett tal då resultatet står klart.
Armin Laschet är ministerpresident i Tysklands folkrikaste delstat Nordrhein-Westfalen, där han 2017 bröt ett nästan halvsekellångt socialdemokratiskt maktinnehav och tog över styret. Han har profilerat sig som en mittenkandidat som står för kontinuitet i förhållande till förbundskansler Angela Merkels kurs.
Lojal mot Merkel
Den nyvalde ledaren har troget stått vid kanslerns sida genom alla år, och har under ledarstriden ofta lyft fram sin regeringserfarenhet för en delstat med nästan 18 miljoner invånare.
Merkel har sagt att 59-åringen har det som krävs för att leda landet, och i ett tal till de 1 001 delegaterna på den digitala kongressen upprepade hon, om än i dolda ordalag, sitt stöd för Laschets kandidatur.
Politiskt står Laschet – precis som sina motkandidater Friedrich Merz och Norbert Röttgen som är en gift, medelålders, katolsk, västtysk trebarnsfar med juristexamen – för en fördjupning av EU-samarbetet i samklang med Frankrikes president Emmanuel Macron, som han har en god relation till. Laschet är också öppen för ett koalitionssamarbete med miljöpartiet De gröna efter valet i höst, en lösning som ter sig allt mer sannolik givet opinionsläget.
För tyska stålverk
Samtidigt har Laschet markerat mot en del förslag från den nu utslagne kandidaten Norbert Röttgen om mer offensiva åtgärder för att minska utsläppen i den tyska industrin.
– Ett stålverk i Duisburg är ett bidrag till det globala klimatet, sade han under en debatt tidigare i veckan, syftande på möjligheten att tyska industrier skulle flytta till Kina om hårda villkor i Europa försämrar konkurrenskraften.
Ett något udda inslag under partistämman var en sista minutenappell från hälsoministern och Laschetanhängaren Jens Spahn, som i samband med en frågestund till kandidaterna valde att upprepa sitt stöd till parhästen.
Laschet valdes med knapp marginal, då en stor del av CDU ville ha den mer högerprofilerade Friedrich Merz.
– Det signalerar att det är ett splittrat parti inför den framtida utformningen av politiken, säger Rutger Lindahl, som är professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Det är ingen tvekan om det, det finns starka krafter som ville att CDU ska gå i något mer konservativ riktning än vad som varit fallet under Merkel de senaste åren.
Partikollegorna hoppas hur som helst att han blir mer framgångsrik och långvarig än sin föregångare på partiledarposten. Merkels tilltänkta kronprinsessa Annegret Kramp-Karrenbauer tappade boll efter boll och aviserade sin avgång efter ett drygt år på posten.
– Laschet har egentligen inte någon tydlig politisk profil. Han anses vara en sådan som kan hitta kompromisser och lösningar, men kanske inte som någon som driver politiska frågor, säger Lindahl, som beskriver Nordrhein-Westfalens ministerpresident som en erkänt bra förvaltare.
Merkel – en sann ”proffsjonglör” av olika politiska intressen – kommer att sitta kvar och ha ett stort inflytande ännu en tid.
– Det närmaste halvåret kommer det att bli ett tandemkörande mellan Laschet och Merkel. Det blir oerhört intressant, då hon kommer att göra sitt yttersta för att stötta honom och partiet fram mot valet i september.
Söder populär
Att Laschet valts till ledare för Kristdemokraterna (CDU) innebär inte per automatik att han blir kanslerskandidat i höstens val. Först ska partiledningen enas med sina kolleger i bayerska CSU, som av tradition går till val tillsammans, med en gemensam kandidat.
Då CSU-ledaren Markus Söder är betydligt mer populär såväl hos den tyska allmänheten som bland CDU-väljare tror vissa bedömare att den kristdemokratiska unionen kommer att låta Söder gå fram som kandidat.
Ett sådant upplägg har bara prövats två gånger förut: 1980, då CDUbasen Helmut Kohl släppte fram Franz Josef Strauss mot Helmut Schmidt, och 2002, då Edmund Stoiber utmanade Gerhard Schröder. Båda gångerna har bayrarna fått bita i gräset.
En fingervisning om vem unionen till sist går fram med kommer under ”supersöndagen” den 14 mars, då både Rheinland-Pfalz och tunga delstaten Baden-Württemberg går till lantdagsval. Skulle CDU prestera bra ökar Laschets chanser att få företräda kristdemokraterna i förbundsdagsvalet den 26 september, och vice versa.