Hat och våld hotar demokratin

Det finns en uppfattning att hatretoriken mot politiker leder till att folk inte vill ställa upp i val. Då har hatet uppnått sitt syfte.

Politiskt våld och hatretorik är aktuella frågor. Händelserna i Washington 6 januari och de hittills outredda knytnävsslagen mot ex-statsminister Juha Sipilä (C) 7 januari är helt olika, men har gemensamma drag.

Dels att hat och direkt våld riktas mot människor som har engagerat sig politiskt, dels att ord inte bara är ord utan uppviglar till handling. Ingetdera är acceptabelt och båda hotar även vårt politiska system som bygger på representativitet.

Hösten 2019 publicerades den första undersökningen i Finland om hur hatretorik påverkar det samhälleliga beslutsfattandet (HBL 5.10). Den visade att var tredje kommunal beslutsfattare har utsatts för hatretorik. Bland de riksdagsledamöter och deras assistenter som deltog i undersökningen var andelen drabbade ännu högre – nästan hälften.

Det är tre månader till kommunalvalet och därför aktuellt att diskutera fenomenet ur den synvinkeln.

I undersökningen uppgav flera av de medverkande kommunalpolitikerna att de överväger eller redan har lämnat politiken på grund av hat och trakasserier.

När man frågar partierna om den här tendensen har märkts i nomineringen blir bilden delad. Flera partier uppger att deras nominering har gått mycket bra och att de i det här skedet rentav har fler nominerade kandidater än vid motsvarande tid för fyra år sedan. Sannfinländarna har en lite annan inställning än de övriga. För att gå med i partiet måste man vara tjockhudad och också beredd på att stämplas som extrem säger man där.

Men inget av de partier vi har talat med klagar alltså på att det skulle ha varit svårt att hitta kandidater för kommunalvalet. Det ligger å andra sidan i sakens natur att inte komma med sådana uttalanden.

Samtidigt uppger ändå flera partier att det finns en uppfattning att hatet och hoten faktiskt får människor att dra sig ur politiken, eller att aldrig våga ställa upp.

Det här är ett uppslag till en ny undersökning – att kartlägga vilka orsaker som har lett till att tidigare invalda inte längre ställer upp. Troligen finns det i de flesta fall mer än en orsak. Men det är definitivt illa nog om trakasserier och hatretorik är en bidragande orsak till att folk drar sig ur, eller inte alls vill engagera sig.

Unga kvinnor och personer som tillhör olika minoriteter utsätts för allvarligare hot än andra. Det visar undersökningen från 2019.

Av fullmäktigeledamöterna har de som verkar i stora städer upplevt mest hot, men också kvinnor och personer på synliga poster, som kommunstyrelseordförande och kommundirektörer. För dem som hör till riskgrupperna har hatretoriken dessutom varit av allvarligare art – direkta hot, eller hotfullt beteende.

Inom partierna konstaterar man även att personer som själva är aktiva på sociala medier utsätts mer än de som inte är det – vilket faller sig rätt naturligt.

Kvinnoorganisationer i samarbete, Nytkis, har startat en kampanj mot hatretoriken. Nytkis påpekar att andelen kvinnor som blev invalda i kommunalvalet 2017 sjönk till 39 procent, att kvinnor utsätts för mer hat än män och att hatet ofta tar fasta på det faktum att de är kvinnor. De grönas kvinnoorganisation har skrivit en guide för hur man kan handskas med hatretorik.

Ingen förnekar att debattklimatet har hårdnat och det är uppenbart att det har konsekvenser för vårt politiska system, vår demokrati.

Ett lagförslag om att olaga hot mot personer som är förtroendevalda eller utför sitt arbete ska höra under allmänt åtal gavs till riksdagen i november. Det är ett led i att minska hatretoriken och hoten.

Om människor inte vill ställa upp i val påverkar det representativiteten, som är grunden för vår demokrati. Redan det faktum att den offentliga diskussionen har påverkats av hat och hot underminerar vårt system. Många undviker i dag att skriva kommentarer i olika nätforum eller tidningarnas nätutgåvor för att slippa hatet. Det innebär att många har tystnat, vilket i sin tur leder till en skev bild av debatten och åsiktsfloran. Vi kan inte tillåta att demokratin försvagas och att de som använder hat och hot som vapen belönas.