Ryska journalisten Sergej Markelov blev utländsk agent
Sergej Markelov är en av få oberoende journalister i ryska Karelen. I slutet av december fick han stämpeln ”utländsk agent” av ryska justitieministeriet. Resultatet är att en stor del av hans tid nu går åt till byråkratisk rapportering.
Jag måste skicka rapporter till justitieministeriet om allt jag gör. Jag borde tydligen skriva under alla mina texter med att jag är utländsk agent, och för att slippa böter gör jag det även när jag skriver på sociala medier. Sergej Markelov
– Jag vet inte varför just jag hamnade på den här listan. Visserligen hade jag mina aningar. Men jag trodde inte att jag skulle hamna bland Rysslands Top-5, säger Sergej Markelov.
Den ironiska slängen hörs tydligt i hans röst per telefon från Petrozavodsk. Sedan den 28 december i fjol är frilansjournalisten Sergej Markelov officiellt en utländsk agent i Ryssland.
I slutet av år 2020 införde ryska duman ett tillägg till lagen om utländska agenter. Nu kan även enskilda medborgare, inte bara organisationer som får utländska stipendier, stämplas som utländska agenter. I slutet av december kom beskedet att fem personer i Ryssland har fått statusen utländsk agent. Förutom Markelov handlar det bland annat om den kända människorättskämpen Lev Ponomarev och konstnären och feministen Darja Apachontjitj.
Prisbelönta reportage
I motsats till de flesta kända journalister i Ryssland är Markelov baserad långt utanför Moskva. Han bor i Petrozavodsk och har jobbat ett tiotal år för bland annat oberoende Novaja Gazeta och 7x7. Han har rapporterat omfattande om rättsprocessen mot den ryska historikern Jurij Dmitrijev. Men framför allt skriver han om sociala frågor – om karelska byar som kräver att få behålla sitt daghem, om stadsbor som kämpar för att bevara sin park. År 2019 prisbelönades han för sitt reportage om dissidenter i Uzbekistan, en resa som han finansierade bland annat med ett stipendium av den svenska människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.
– Jag har då och då gjort projekt med hjälp av utländsk finansiering, något som jag öppet har redovisat för. Jag får ingen regelbunden lön av utländska fonder och de bestämmer aldrig hur jag jobbar. Alla mina reportage är mitt eget arbete från början till slut, säger Markelov.
Styrs av byråkrati
I fjol släpptes hans kortfilm ”Omavalda” om en könskorrigerad kvinna i Karelen. Den hade han finansierat med ett stipendium av EU-fonden Open Media Hub.
Lagen om utländska agenter handlar främst om att göra livet besvärligare för oberoende journalister och organisationer. Det har Markelov märkt av redan nu.
– Det leder till en massa byråkrati. Jag måste skicka rapporter till justitieministeriet om allt jag gör. Jag borde tydligen skriva under alla mina texter med att jag är utländsk agent, och för att slippa böter gör jag det även när jag skriver på sociala medier. Jag har inte råd att betala några böter, säger Markelov.
Han konstaterar att de pengar han tjänar på utländska stipendier har gått till att betala av lånet på bilen.
– Jag har inga planer på att sluta jobba. Det här är mitt levebröd, jag älskar att berätta om människor. Mitt nästa projekt är att klippa en film om en ung kvinna som bor i en liten karelsk by. Byn ligger avskärmad av en flod och det finns ingen bro, bara en enkel pontonbro. Kvinnan, som jobbar på posten och fostrar sin son, kämpar för att det ska byggas en ordentlig bro. Hon sitter inte bara passiv, hon vill göra livet bättre. Det är de historierna om Ryssland som jag vill berätta.