Vad är din nattsömn värd?

Börserna världen över tog ett steg tillbaka under den gångna veckan. Helsingforsbörsen var inget undantag med en nedgång på ungefär en procent. Det var ändå ingen bred nedgång, med ungefär lika många vinnare som förlorare sedan förra fredagen.

Helsingforsbörsens index för små bolag steg marginellt och fortsatte därmed den positiva trenden för året. Faktum är att de mindre bolagen under den senaste månaden stigit under 18 av 20 handelsdagar, en trend vi även ser internationellt.

Det finns flera anledningar till att intresset för småbolag har ökat de senaste åren. För det första kan de små bolagen ofta erbjuda investeraren tillväxt, både i intäkter och resultat.

Det är ofta bolag som befinner sig tidigt i sin livscykel, och rent matematiskt är det enklare att växa med höga procenttal för ett ungt bolag än för ett mer "moget" företag. Placerarna har premierat tillväxtbolag under de senaste åren, vilket är förståeligt givet en osäker konjunktur och extremt låga räntenivåer.

För det andra är småbolag ofta inte lika väl genomlysta av analytiker och investerare som de större bolagen. Av de 136 bolag som ingår i Helsingforsbörsens totalindex har 17 bolag ingen analytikerbevakning i nuläget, och mer än hälften av bolagen bevakas av färre än fem analytiker. En aktiv investerare kan därför ofta hitta undervärderade aktier bland de mindre bolagen.

För det tredje är småbolagen typiskt sett mer volatila som placeringar än de större bolagen (även om den senaste månaden har visat en imponerande stabil positiv trend). Det här leder till en högre riskpremie som på lång sikt bör ge en högre avkastning än för stora bolag.

Under de senaste fem åren har Helsingforsbörsens småbolagsindex gett en totalavkastning på nära 20 procent per år, jämfört med drygt 13 procent för OMXH25bolagen. På tio års sikt är skillnaden något mindre, men fortfarande är den årliga totalavkastningen för småbolag cirka 2,5 procent högre än för de stora "fina" bolagen.

Slutligen är mindre bolag oftare föremål för uppköp än de större. Det är helt naturligt då det är lättare att finansiera ett köp för 1–2 miljarder än ett förvärv på det tiodubbla. Och dessutom kan köparen oftare hitta intäktssynergier genom att introducera det lilla bolagets produkter eller tjänster i en större organisations distributionsnät, något som är ovanligt när stora sammanslagningar genomförs.

Priset man får betala som investerare i småbolagen kan starkt förenklat beskrivas som "dålig nattsömn". Svängningarna i de små bolagens aktiekurser är oftast betydligt större än för de stora bolagen, och inte minst i samband med finansiella kriser, som i våras under pandemin, tenderar mindre bolag att straffas betydligt hårdare än de större. Det gäller alltså att ha en lång placeringshorisont och is i magen för att investera i mindre bolag.

Men om belöningen är en 2–3 procent högre avkastning per år – på lång sikt – kan det kanske vara värt att allokera åtminstone en del av kapitalet till de mindre bolagen. På köpet får du också anledning att fundera över vad din nattsömn är värd.

”Placeringar i småbolag ger ofta högre avkastning på lång sikt, visar statistik från Helsingforsbörsen. Samtidigt är svängningarna i aktiekurserna oftast större.”