Professor: ”Vaccinbrist kan lösas med licens”
Astra Zenecas och Oxfordsuniversitetets vaccin kan godkännas i dag
Under fredagen väntas den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA godkänna det tredje coronavaccinet inom EU. Inför EMA:s beslut har vaccinet debatterats häftigt hela veckan.
Det nya vaccinet har misstänkts skydda äldre personer sämre än andra bolags produkter, men Astra Zeneca har tillbakavisat beskyllningarna. EMA har ändå varnat för att vaccinet eventuellt enbart godkänns för personer under 65. Samtidigt har EU:s hälsokommissionär kritiserat bolaget för att leveranserna inom EU verkar bli knappare än utlovat.
Sedan i våras leder professor Gyöngyi Kovács på Hanken ett EU-projekt som bland annat granskar medicinska leveranskedjor under pandemin.
– Själva produktionskapaciteten är flaskhalsen just nu. Att tillverka vacciner på licens kan vara lösningen på problemet, säger hon.
Panikköp, priskrig, exportstopp och beredskapslager. Så här ser termerna ut när Gyöngyi Kovács, professor i humanitär logistik på Hanken, börjar tala om leveransproblematiken kring coronavaccinerna. Kovács är huvudforskare i det treåriga EU-projektet Heros, som startade i våras. Samtidigt leder hon den del av Heros där en handfull av Hankens forskare arbetar med frågor om medicinska leveranskedjor.
– I Finland har man haft ganska höga förväntningar på hur vaccin kan levereras och distribueras, men de besvärliga flaskhalsarna är just nu hos vaccinproducenterna, som bara kan tillverka hälften av vad de uppskattade från början, säger hon.
Hur ser du att man nu kunde komma åt själva vaccinbristen?
– En lösning för att öka produktionskapaciteten är att olika länder börjar tillverka vaccin på licens. Det här kunde i princip vilket land som helst göra. Det som krävs är att man har personal, maskiner, lokaler och licens för farmaceutisk tillverkning.
Orion: "Inte aktuellt för oss"
Coronavaccin på licens tillverkas redan i Indien, där Serum Institute of India producerar Astra Zenecas vaccin lokalt. I Thailand samarbetar Astra Zeneca med företaget Siam Bioscene. I Frankrike har det konkurrerande bolaget Sanofi valt en annan variant av samarbete och för tillfället tagit över en del av Pfizer/Biontechs vaccinförpackning.
– Ryssland har till exempel försökt förhandla med både Frankrike och Tyskland om att tillverka Sputnik. Det har inte lett till någon överenskommelse, men tyder på att produktionskapacitet kunde finnas inom EU.
I Finland har bland annat läkemedelsföretaget Orion förekommit i spekulationerna.
– Vi förstår behovet utmärkt väl, men för tillfället har vi ingen egen vaccinutveckling under arbete. Det innebär att vi varken har det specifika kunnande som behövs eller tillgängliga produktionslokaler. Att starta upp en vaccinproduktion från noll är en stor apparat, säger företagets kommunikationsdirektör Terhi Ormio.
Distribuera i förväg
När vaccintillverkarna – både de som redan har sitt försäljningstillstånd och de som väntar på det – får upp produktionstakten blir i stället distributionen en nyckelfråga.
Hur arbetar man bäst då, Gyöngyi Kovács?
– För att snabba upp vaccintillgången kunde man fördistribuera de vacciner som redan finns medan företagen väntar på sina försäljningstillstånd.
En sådan modell förväntas fungera med vaccintillverkare som satt i gång sin produktion i väntan på försäljningstillståndet.
– Om något land, som Storbritannien, redan har godkänt vaccinet har tillverkaren förstås inga incentiv att sluta avtal med de länder som fortfarande väntar på tillståndet. De har ju redan någon att sälja till. Men med företag som Johnson och John
son, som väntas få sitt försäljningstillstånd tidigast i februari, kunde olika länder redan nu avtala om fördistribution. När tillståndet slutligen kommer skulle vaccinet färdigt finnas där det behövs, säger Gyöngyi Kovacs.
Metoden är ändå inte helt oproblematisk. Säljaren måste hitta en importör, som vill lagra vaccinet. Säljaren måste också vilja leverera i förtid.
– För tillverkaren kan det vara lönsammare att vänta på det första landet som får försäljningstillstånd och sälja allt med en gång, påpekar Kovács.
– Varje produktionssats måste också kvalitetssäkras. Det innebär att en namngiven person tar personligt ansvar för varje produktionssats och det här jobbet blir svårare om vaccinet har levererats i förväg. Det går ändå och är helt lagligt, fastän det är lite krångligt.
Är det snabba brittiska nödtillståndet en följd av brexit? – Brexit kan ha spelat in så att britterna inte väntade in [den europeiska läkemedelsmyndighetens] EMA:s beslut, men mer handlar det nog om smittläget i Storbritannien. Också Ungern har något slags expresslicens för det ryska vaccinet Sputnik.
Stora uppköp gav panik
Vaccintillgången i Europa är ändå en något mer komplicerad fråga än en rätlinjig tillståndsprocess. Det som knappt diskuterats är att USA i något skede av pandemin ändrade sin vaccindistribution utan att informera stort om det. I början fanns ett beslut om att lagra den andra dosen vaccin för dem som fått den första så att vaccineringarna kunde ske enligt tillverkarens direktiv.
– Men sedan började man plötsligt ge ut allt man hade i lager. I det skedet litade man på att mer vaccin skulle levereras i tid, men när den andra dosen skulle ges fanns inte tillräckligt med vaccin i de amerikanska lagren, säger Kovács.
Ett priskrig inleddes. USA började bjuda höga summor till tillverkarna för att få köpa in fler doser. Den amerikanska reaktionen fick följder på andra sidan Atlanten.
– När USA köpte upp stora lager av Pfizer blev det panik i Europa. I en situation där man ser vem som bjuder mest för samma vaccin förlorar alla eftersom priserna för vaccin då går upp och det blir dyrt för alla. De fattigaste länderna har förstås inte en chans här, säger Kovacs.
Här tangerar hon den ansvarsfråga som Världshälsoorganisationens generaldirektör Tedros Ghebreyesus tagit upp flera gånger under pandemins gång. Senast i måndags sade han att det inte bara är ett moraliskt, utan också ett ekonomiskt nederlag att negligera de fattigare ländernas vaccinbehov.
– I stället för att försöka få ut mer och mer själv borde man se till att alla får vaccin. Nu koordinerar Europa,
med det gjorde man inte i början, säger Kovács.
I måndags reagerade EU politiskt starkt på vaccinbristen. Då krävde hälsokommissionär Stella Kyriakides mer transparens av bolaget Astra Zeneca, information om var vaccindoser som producerats i EU har hamnat och att leveranslöften håller. Hon sade att bolag i EU i framtiden måste meddela i god tid när de vill exportera vacciner till tredje länder.
Kovács säger att det är svårt att bedöma vem som har rätt i vilka frågor när avtalet som diskuteras är hemligt.
För att snabba upp vaccintillgången kunde man fördistribuera de vacciner som redan finns medan företagen väntar på sina försäljningstillstånd. Gyöngyi Kovács professor i humanitär logistik
Otydlig information påverkar utbud
Av Heros förväntar sig EU konkret problemlösning.
– Vi ska kunna ge svar på hur man borde ändra vissa leveranskedjor eller skriva om kontrakt, säger Kovács.
För att kunna göra det samlar forskarna in information av humanitära organisationer och läkarorganisationer, som har erfarenhet av krishantering och leveranser.
Inom Heros arbetar en del forskare också med frågan om information. Om kommunikationen kring pandemin är felaktig eller förvillande har det effekt på materialtillgången. Ifall det är osäkert om munskydd behövs eller inte kommer en del aktörer att panikköpa upp lager som egentligen skulle behövas bättre på annat håll.
– Plötsliga vågor av inköp och stängda gränser och transportrutter är betecknande för epidemier, men det gäller att undersöka dem för att förstå och eventuellt motarbeta dem som orsakar socioekonomiska skador, säger Kovács.
Det är inte enbart vacciner som inte hittar fram tillräckligt snabbt till länderna som behöver dem. I Finland saknades munskydd och personlig skyddsutrustning för vårdpersonalen i början av pandemin. I flera länder har rätt slags böjliga bomullspinnar för coronatest varit svåra att få tag på. Reagenserna som behövs vid testanalyser har saknats.
– Här kan man inte bara tänka på enskilda varor. De flesta medicinska tillbehör används i kombination med andra, säger Kovács.
Behovet av utrustning och läkemedel är så stort att det kan vara svårt att greppa. Kina anses till exempel kunna producera 50–55 miljoner munskydd per dygn. Det är ändå bara en bråkdel av vad som behövs i världen.
Beredskap lönar sig
Beredskap är inte enbart en fråga om humanitär hjälp och etik. Beredskap är pengar.
– För varje euro som sätts på beredskap sparar man sju, säger Kovács.
Siffran går att uttala för att den togs fram av biståndsexperter i en rapport om humanitär försörjningsberedskap 2017.
Ekonomiskt effektiv beredskap kräver kunskap. Det gäller att veta vilken kvalitet som behöver köpas in till vilket pris. Kovács jämför med de finska munskyddsinköpen i våras. Priserna gick upp och kvaliteten på de munskydd som köptes in var delvis dålig.
– Produktionsproblem i kombination med priskrig och exportstopp leder bara till ännu mera störningar i leveranskedjan, säger hon.
Under coronapandemin har reserestriktionerna dessutom orsakat fördröjningar. När flygen står hindras smittspridningen, men samtidigt krymper leveranskapaciteten av medicinskt material. Nästa flaskhals i pandemin borde inte överraska någon: sprutor, nålar och engångshandskar.