Anna-Karin Grönroos porträtterar den finlandssvenska industridesignern Henrik Grönroos (1939–2015) i Tidsresenären, en av dokumentärerna som visas på festivalen Docpoint.
1982 gav Henrik Wahlforss ut boken Norden år 2030, där många av hans framtidsvisioner slagit in i dag. I dokumentären Tidsresenären, som har premiär på Docpointfestivalen som inleds på fredag, porträtterar AnnaKarin Grönroos en finlandssvensk formgivare v
Det var efter att dokumentärfilmaren Anna-Karin Grönroos 2014 gjort en dokumentär om ekostäder i Kina som hon kontaktades av Mikael Wahlforss. Han gav henne ett exemplar av sin bror Henrik Wahlforss bok Norden år 2030 från 1982. I boken beskriver Henrik Wahlforss hur samhället tekniskt skulle komma att fungera femtio år senare. Han förutsåg bland annat dagens internet och datorer i form av en kombination av telefon, dator och tv. Grönroos fann boken så fascinerande att hon beslöt sig för att göra en dokumentär om denne bortglömde industridesigner som inte ens har en Wikipediasida i dag.
– Jag har läst boken flera gånger och hittar alltid något nytt. Han beskriver hur vi kommit till en brytningspunkt i historien där vi måste hitta andra mål än att fortsätta bygga upp välfärden. Han anser att vi borde bli bättre på att hushålla med våra naturresurser och ta hand om planeten, en utmaning vi bara kan lösa tillsammans som ett kollektiv, beskriver Anna-Karin Grönroos hans tankegångar.
Dokumentären Tidsresenären har premiär på dokumentärfilmfestivalen Docpoint som inleds på fredag och i år arrangeras online.
Henrik Wahlforss, som gick bort 2015, levde ännu då Grönroos inledde arbetet med dokumentären, men kunde inte intervjuas.
– Han var väldigt sjuk och hade tappat talförmågan, men jag hann träffa honom en gång och berätta att vi förberedde en film om honom.
Flyttade till Sverige
Henrik Wahlforss föddes i Helsingfors 1939 men växte upp i Äänekoski där hans pappa var chef för pappersfabriken. I tioårsåldern flyttade han hemifrån för att fortsätta gå i svensk skola i Grankulla. I skolan vantrivdes han, blev relegerad som femtonåring och gick till sjöss.
När han återvände till Finland började han studera guldsmide kvällstid, vilket ledde till studier i metallkonst vid Ateneum. I tjugoårsåldern åkte han till USA för att studera vidare, och träffade designern Dagmar Arnold som blev hans första fru.
I början av sextiotalet flyttade paret till Stockholm där de så småningom skiljde sig. Henrik gifte om sig med kyrkomusikern Maria StoltzWahlforss som han fick tre söner med. I Sverige var han med och grundande firman Ergonomi Design Gruppen som blev en institution inom svensk design.
Missförstådd av sin samtid
Henrik Wahlforss var före sin tid, men i dag är hans idéer och tankegångar högaktuella. På åttiotalet var han däremot ganska missförstådd, enligt Grönroos. Man hade svårt att förstå sig på hans gröna värderingar och ekosocialism.
– Den tidens vänsterrörelse var fokuserad på att hålla i gång fabrikerna. Hans miljötänkande och tankar om en rättvis fördelning av miljöresurserna ledde till att han hamnade mellan de politiska lägren. Miljörörelsen var ganska ny 1982 och tyckte att bokens upplägg med fina färgbilder var suspekt.
Boken har inte kommit ut i några nyupplagor och är i dag så gott som omöjlig att få tag på. Enligt Grönroos research fick den en del uppmärksamhet när den gavs ut och recenserades i både Sverige och Finland.
– Den fick goda recensioner och bemöttes med ett artigt intresse, men några stora, passionerade debatter ledde den inte till.
Sade upp sig
Henrik Wahlforss sade upp sig från Ergonomi Design Gruppen 1980 för att helt gå upp i bokprojektet. Då boken var klar började han planera en framtidsutställning som skulle byggas i en tågfärja som var tänkt att cirkulera mellan de nordiska hamnstäderna. Att stiga ombord på färjan skulle vara som att träda in i framtiden.
Projektet stupade dock på fin
ansieringen – Wahlforss ville inte att företag skulle vara med och finansiera projektet.
– Då skulle det ha blivit företagen som beskriver framtidens lösningar, tyckte han, så han tackade nej till en massa finansiering.
– Det måste ha varit en jättestor besvikelse för honom att inte få frihet att göra den stora utställningen på det sätt som han ville. Men det hindrade honom inte från att senare jobba med en massa andra utställningsidéer.
Nutidsmänniska fångad i 80-talet
Dokumentären är samtidigt Grönroos examensarbete från dokumentärfilmlinjen vid Aalto-universitetet. Även i fjol var hon aktuell på Docpoint med en dokumentär om dirigentklassen vid SibeliusAkademin som också sändes i Yle, vilket även den nya dokumentären ska göra i något skede.
Grönroos ser sin dokumentär om Henrik Wahlforss som en kommentar till nutiden, även om den berättar en historia som utspelar sig för flera tiotals år sedan.
– Det är en berättelse om de frågor vi lever med nu. Henrik är en nutidsmänniska inlåst i åttiotalet. Det är lite som Groundhog day (Måndag hela veckan) men varje dag är åttiotal när han vaknar.