Finländarna ska bli bäst på pengar
En ny nationell strategi ska hjälpa finländarna att förstå sig på såväl sin privata ekonomi som den nationella ekonomin. Fokus ligger på att stärka utsatta grupper.
Redan nu ligger Finland bra till när det gäller medborgarnas ekonomiska kunnande.
– Men vi kan bli ännu bättre, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP).
Justitieministeriet fick på torsdagen ta emot den strategi som Finlands bank tillsammans med ett tiotal andra aktörer jobbat på i ett års tid. Tanken med den nationella strategin för ekonomiskt kunnande är att varje finländare ska kunna fatta ekonomiskt kompetenta beslut i sin vardag.
– Finländarnas ekonomiska kunnande är i genomsnitt på en god nivå, men det finns skillnader mellan olika befolkningsgrupper, säger Finlands banks chefdirektör Olli Rehn.
Med lågtröskeltjänster och annan lättillgänglig information och hjälp är det enligt honom möjligt att förbättra människors kunskaper om och färdigheter i att hantera sin egen ekonomi. Men allt kostar, också kunskapen om pengar.
Enligt strategiförslaget ska det inrättas en ny funktion som en del av Justitieministeriets förvaltningsområde. Den här funktionen ska koordinera genomförandet av strategin.
I Sverige har man haft en liknande modell sedan 2008, med ett kansli under Finansövervakningen. I den finländska strategin har man kopierat den här modellen och justitieminister Henriksson säger att hon kommer att förorda den nya funktionen under vårens halvtidsöverläggningar.
Henriksson säger att en viktig del i strategin är att förebygga överskuldsättning. Hon säger att de konsumtionskrediter som finns på marknaden är ett stort problem inom privatekonomin.
– Ett verktyg mot överskuldsättningen är ett positivt kreditregister. Med hjälp av det får kreditgivaren en bättre bild av låntagarens inkomster och skulder.
Ett sådant register kommer att införas tidigast 2024 på grund av tekniska orsaker.
Rangordning av utgifter viktigt
Den nationella strategin för ekonomiskt kunnande ska i princip vara en hjälp- och stödfunktion. Redan under de första skolåren ska det ekonomiska kunnandet främjas. Ekonomisk rådgivning ska vara en del också av samhälleliga funktioner som militärtjänstgöringen och barnrådgivningen. Kurser för personer som närmar sig pensionsåldern ska inrättas.
Enligt strategin vill man uppmuntra finländare till att spara och placera.
– Det här är den första nationella strategin för ekonomiskt kunnande och den baserar sig på forskning. Tiotals aktörer har gjort ett mångsidigt jobb och kommunikationen har varit aktiv och informativ, säger Olli Rehn.
Rehn säger att samarbetet mellan den privata och tredje sektorn ska bli tätare. Hjälptjänster ska inrättas, liksom digitala miljöer där det är lätt att få tillgång till ekonomisk information.
– Coronaåret har visat hur viktigt ett ekonomiskt kunnande är och har dessutom synliggjort nya sårbara grupper. I en sådan här situation behöver vi kunnande inom två områden: ekonomiska buffertar som räcker åtminstone en kort tid och en prioritetsordning för utgifterna.