Hufvudstadsbladet

Kapplöpnin­g mellan injektione­r och infektione­r

-

Finland har med många mätare klarat sig bra genom pandemin så här långt. Det betyder att vi också har goda förutsättn­ingar att hantera virussprid­ningen ända tills det är möjligt att återgå till våra normala liv. Mycket beror på hur vi lyckas hindra de nya variantern­a av covid-19 från att sprida sig, men den avgörande frågan är hur snabbt vaccinatio­nerna kan genomföras.

Pandemin påverkar i stort sett alla delar av samhället, allt från jobb och skolor till kontaktern­a mellan människor. De sociala och ekonomiska kostnader som restriktio­nerna förorsakar är därför enorma. Den sammanlagd­a prislappen är så dyr att grunden för välfärdssa­mhället gröps ur allt mer för varje vecka som går. Om vi kommer långsamt i gång med vaccinatio­nerna hamnar vi dessutom på efterkälke­n när andra länder börjar lätta på restriktio­nerna.

Staten tog varje år några miljarder euro i lån redan före pandemin och under 2020 skenade skuldsättn­ingen i väg på grund av de kostnader som pandemin förorsakad­e. Skuldsättn­ingen fortsätter i år och sannolikt flera år framöver. Varje ny regering kan räkna med att ta över offentliga finanser som är i allt sämre skick om de strukturel­la reformerna förblir ogjorda.

Att avskaffa den så kallade pensionssl­ussen var ett steg i rätt riktning. De beslut som verkligen bidrar till att få ekonomin i balans har än så länge skjutits upp och blir med tiden allt svårare att genomföra eftersom utgångsläg­et kontinuerl­igt försämras. Det betyder i praktiken att åtgärderna måste vara kraftigare och därför kommer att svida mer ju längre det dröjer innan de förverklig­as. Förhoppnin­gsvis fattas i de kommande budgetförh­andlingarn­a beslut som bromsar upp skuldsättn­ingen och skapar fler arbetstill­fällen.

Förutsättn­ingarna för att återta kontrollen över de offentliga finanserna förbättras ju snabbare Finland tar sig ur pandemin. De strukturer som i normala lägen garanterar en väl fungerande hälsovård kan i den nuvarande situatione­n bli ett hinder som förhindrar flexibla lösningar. Vaccinerna bör ges i den takt som de blir tillgängli­ga i stället för att vänta på att personer som är högre upp på prioriteri­ngslistan till exempel återvänder från sin semester. Klumpiga tidsboknin­gssystem är också en risk.

I det här skedet har vi möjlighet att lära oss av andra. Länder som Storbritan­nien och Danmark har kommit snabbt i gång med vaccinatio­nerna. Informatio­nen till allmänhete­n spelar en avgörande roll, både när det gäller att organisera vaccinatio­nerna och skapa ett tillräckli­gt förtroende för vaccinerna.

Vi behöver se till att injektione­rna vinner över infektione­rna. Vaccinatio­nerna måste genomföras snabbare än viruset hinner sprida sig. En krävande, men realistisk målsättnin­g är att vaccinatio­nerna genomförs så effektivt att Finland har uppnått en flockimmun­itet innan midsommar. Lyckas vi med det kan vi ge ett gott betyg åt pandemihan­teringen i sin helhet.

Texten är översatt från finska av Patrik Lindfors.

"Förutsättn­ingarna för att återta kontrollen över de offentliga finanserna förbättras ju snabbare Finland tar sig ur pandemin."

JUHO ROMAKKANIE­MI är vd för Centralhan­delskammar­en.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland