Krogius krossade glastaket i HGK
Efter 140 år tog den första kvinnan plats i HGK:s styrelse. Johanna Krogius vill se att idrotten – inte bara den egna föreningen – moderniseras, blir mer ansvarsfull och att värderingarna utvecklas och förändras så att de motsvarar samhällets värderingar.
Johanna Krogius hade länge irriterat sig på sitt eget beslut att lägga av med gymnastiken som 13-åring. Därför var det inte egentligen helt oväntat att hon återvände till sporten och Helsingfors Gymnastikklubb (HGK) åtta år senare. Det blev början på ett engagemang som förde henne via rollen som hjälptränare och tränare till att bli den anrika föreningens första, och hittills enda, kvinnliga styrelsemedlem och nu också första kvinnliga vice ordförande.
20 år efter comebacken i HGK brinner Krogius fortfarande för att utveckla gymnastiken och verksamheter och hon har utbildat sig både som tränare och som ledare. Då HGK fyllde 140 år 2015 hade hon ansvaret för jubileumsuppvisningen och efter det kontaktade styrelseordförande i klubben henne och bad henne bli den första kvinnliga styrelsemedlemmen.
– Jag hade varit aktiv inom FSG (Finlands Svenska Gymnastikförbund) och inom HGK och alltid varit intresserad av att föra grenen och klubben framåt, säger hon.
Hennes syster berättade om och rekommenderade att hon skulle ta del av Olympiska kommitténs utbildning ”Naiset vaikuttajina liikunnan pelikentillä” (Kvinnor som ledare på idrottens plan) och Krogius tyckte det verkade som en bra idé.
– Det fanns mycket intressant i utbildningen, jag var intresserad av att ha en mentor och hade funderat på vilken min roll ska vara i styrelsen, säger Krogius.
Tillsammans med HGK:s verksamhetsledare Micaela Holmberg ansökte Krogius om att få delta i utbildningen och efter att de fått grönt ljus av HGK antogs de till utbildningen.
– Utbildningen hade ett brett innehåll med bra föreläsare. Och det var viktigt att få nätverka och höra vilka utmaningar andra kvinnliga ledare stött på och hur de klarat av att lösa och hantera dem, berättar Krogius.
– En sak som utbildningen gett mig är att jag bättre vågar lyfta fram obekväma ärenden och att jag vågar ifrågasätta saker och strukturer inom idrotten. Utbildningen har gett mig starkare självförtroende i arbetet jag gör.
Trots att Krogius är den enda kvinnliga styrelsemedlemmen i HGK:s 145-åriga historia säger hon att hon inte upplevt gymnastiken som en manlig värld. I HGK består 75 procent av juniorerna av flickor medan seniorverksamheten för tillfället endast är för män.
– Jag upplever inte det som en så stor grej att jag är den enda kvinnan i styrelsen. Jag har blivit väl mottagen och känner att jag är med tack vare min kompetens och inte mitt kön, säger Krogius.
Det behövs flera kvinnliga ledare inom idrotten.
Krogius säger att Kvinnor som ledare på idrottens plan-utbildningen har gett henne insikter om hur idrotten ska utvecklas och hur idrottens ledarskap borde se ut i framtiden.
– Idrotten måste moderniseras och vara mer ansvarsfull och idrottens värderingar måste utvecklas och förändras så att de motsvarar samhällets värderingar. Idrotten måste helt enkelt följa med i tiden och det här är något vi nu jobbar för inom HGK, säger hon.
Och det behövs kvinnor som är med i förändringsarbetet. Krogius uppmanar de flickor och kvinnor som tänker på att bli ledare inom idrotten att tala öppet om sina mål och sina tankar.
– Om en är intresserad av att sitta i styrelsen så är det bra att säga det högt. Det är också oerhört viktigt att nätverka, gå utbildningar och att försöka ha någon att sparra med utanför den egna föreningen, säger Krogius.
Strategiarbete med värderingar i fokus
Krogius berättar att HGK påbörjat ett strategiarbete där man diskuterat och gått igenom föreningens värderingar.
– Diversitet är viktigt i alla grupper. Det behövs bredd, olika sorters människor i olika åldrar, av olika kön och av olika bakgrund. Det behövs flera kvinnliga ledare inom idrotten.
Krogius lyfter fram pengar som en av de största utmaningarna för idrotten. En annan sak som vållar ett visst huvudbry för den egna starkt växande föreningen är hur man ska ha tillräckligt många träningstimmar då utrymmesbristen är så gott som kronisk i Helsingfors.
– Frågor om jämställdhet, jämlikhet, ansvar, likabehandling och transparens är också stora utmaningar för idrotten, säger hon.
Krogius lyfter också fram det viktiga i att utbilda tränare och att ta individens integritet i beaktande i hela verksamheten.
– Det är svåra och känsliga frågor och något som måste diskuteras öppet. Till exempel är det viktigt att tala om beröring inom idrotten så att både idrottare och tränare vet vad som gäller och att idrottaren känner till när och hurdan beröring som ingår i verksamheten.
I gymnastiken måste tränare röra och ta i barnen mer än till exempel inom många bollsporter. Därför är det viktigt att tränare och ledare är medvetna om det och kan hantera situationen på ett respektfullt sätt.
– Därför är det viktigt att tränarna är utbildade och känner till de här frågorna. Dessutom skulle det vara bra om de manliga idrottsledarna gick utbildningar i modernt ledarskap. Det skulle också gynna idrotten.