Det behövs kvinnor för att krossa idrottens gammalmodiga strukturer

Olympiska kommittén har de senaste åren arbetat för att öka antalet kvinnor på alla nivåer inom idrotten.

– Vi har i Finland vaknat till ojämställdheten inom idrotten. Det finns rätt många kvinnor med i idrotten men få som ledare. Också i kvinnodominerade grenar är det ofta män som är ledare. Det måste betyda att det finns något slags hinder för kvinnor att få ledande poster och det är det vi jobbat med för att motverka, säger Nina Kaipio.

Kaipio har under de senaste åren varit projektchef för Olympiska kommitténs jämställdhetsprojekt ”Naiset vaikuttajina liikunnan pelikentillä” (Kvinnor som ledare på idrottens plan).

Projektet har arbetat för att förstärka kvinnornas ställning inom idrotten på föreningsnivå och för att få upp idrottsvärldens ögon för den brist på jämställdhet som existerar.

– Det handlar inte bara om jämställdhet utan också om vilken ledarskapsstil som existerar inom idrotten. Ledarskapet inom idrotten är rätt föråldrat och behöver förnyas. Vi behöver emotionell intelligens och värderingar och därför har vi uppmanat kvinnor att söka sig till ledande poster, säger Kaipio.

Olympiska kommitténs utbildning har gett kvinnorna verktyg, kunskap, erfarenhet och nya sätt att se på idrotten.

– En av de viktigaste sakerna att minnas är att en inte behöver anpassa sig till existerande strukturer inom idrotten utan att de kan förnyas, säger Kaipio.

Idrotten har i alla tider varit en väldigt manlig värld där männen styrt, där männen skapat strukturer som stöder det manliga och där machokulturen ofta dominerat. Kvinnor har systematiskt nedprioriterats, valts bort och känt sig ovälkomna eftersom det är det manliga som är normen och det som avses då en talar om idrott.

– Kvinnor har ju inte uppmuntrats till ledarskap och i en del klubbar har man ställt sig negativt till att kvinnor deltar i den här utbildningen, berättar Kaipio.

På vissa håll finns det fortfaran

de en föråldrad syn att kvinnornas uppgifter inom idrotten är att koka kaffe och baka och om en kvinna väljs in i styrelsen ska hon helst inte uttala sig.

– Det har funnits ett stort behov för den här utbildningen. Kvinnor väljs fortfarande inte in i de beslutande organen, de trakasseras och mobbas inom idrotten. För mig är det överraskande att idrotten utvecklats så lite och att idrottsvärlden är så föråldrad, säger Kaipio.

– Det har skett en liten förändring men grundproblemet finns fortfarande kvar.

Ett av problemen är att det finns en tradition av att det räcker med en gedigen bakgrund som idrottare för att bli ledare. En idrottare som nått framgång och varit med länge i verksamheten ses ofta automatiskt som en bra ledare.

– Idrotten präglas av traditioner och strukturer som är väldigt gamla. Vi behöver modernt ledarskap vilket betyder att vi måste bryta den här trenden, säger Kaipio.

Kvinnor som ledare på idrottens plan håller sitt avslutningsseminarium på fredag 29.1.

En av de viktigaste sakerna att minnas är att en inte behöver anpassa sig till existerande strukturer inom idrotten utan att de kan förnyas. Nina Kaipio, projektchef för Olympiska kommitténs jämställdhetsprojekt