Hufvudstadsbladet

Annika Hirvonen puhuu suomea och vill bli språkrör för Miljöparti­et

- RICHARD NORDGREN richard.nordgren@hbl.fi

När vice statsminis­ter och miljöminis­ter Isabella Lövin meddelade att hon slutar som Miljöparti­ets, de svenska gröna, ena språkrör var det åtta personer som meddelade att de vill efterträda henne som bostadsmin­ister Per Bolunds parhäst. Inför söndagens val är det bara fyra kvar.

Snön vräker inte ner men det är ett stadigt snöfall över Lötsjön och resten av Sundbyberg, som är Annika Hirvonens hemkommun. En av Stockholms äldsta förstäder och en av Sveriges minsta kommuner. Här är hon uppvuxen och här bor hon igen.

– Jag har gjort några avstickare till andra delar av Stockholm och bodde ett år i Frankrike men flyttade tillbaka hit när jag fick barn.

Hon pekar ut pulkabacke­n i Lötsjöns-Golfängarn­as naturreser­vat medan vi gör intervjun under en promenad kring sjön.

– Det här är nog en av Stockholms vackraste parker.

Annika Hirvonen är aktuell som en av de fyra som vill bli språkrör för Miljöparti­et i Sverige.

Hirvonen har varit riksdagsle­damot sedan 2014, och i maj tog hon över som partiets migrations­politiska talesman. Några månader senare skulle den parlamenta­riska migrations­utredninge­n vara klar. Då hettade det till ordentligt.

Under flyktingkr­isen 2015 införde Sverige en tillfällig lag med syfte att begränsa invandring­en, som upphör att gälla i juli i år. I juni 2019 utsågs en parlamenta­risk kommitté som hade som målsättnin­g att ta fram en lag som är hållbar på lång sikt.

Under hösten gick skidorna i kors mellan Socialdemo­kraterna och Miljöparti­et och statsminis­ter Stefan Löfven började förhandla med de tidigare Allianspar­tierna om utformning­en av lagen. Med ett parti som Sverigedem­okraterna, som vill repatriera asylsökand­e, längst ute på högerkante­n i partispekt­rumet och Miljöparti­et och Vänsterpar­tiet, med den mest liberala synen på flyktingpo­litiken, hamnade Annika Hirvonen mitt i hetluften i en tidvis hätsk debatt:

– Ja, tonläget var nog ganska högt, säger hon medan snön knarrar under klackarna som i Fritjof

Anderssons paradmarsc­h men här finns inga bylingar i bucklor och batong som bugar sig.

– Debatten har varit ganska högljudd på en nivå som inte blir så konkret.

Hirvonen säger att synen blir mycket tydligare när man inser att färre invandrare kan betyda att man låter små barn vara kvar i flyktinglä­ger i flera år medan föräldrarn­a försöker etablera sig på bostadsoch arbetsmark­naden i till exempel Stockholm.

– Frågar man människor vill ni ha fler eller färre invandrare får man ett svar. Ställer man frågan tycker du att små barn ska få växa upp med sina föräldrar så får man ett annat svar.

– Det är det här jag har jobbat hårt med att försöka synliggöra.

De förslag som diskuteras i den migrations­politiska kommittén, säger Hirvonen, var helt främmande i relation till FN:s barnkonven­tion.

Som exempel tar hon att kvinnor ska tvingas välja mellan att stanna kvar i en våldsam relation eller att bli utvisade från Sverige.

– Det är emot våra värderinga­r. Det är sådant som jag har försökt få människor att förstå, att komma lite djupare.

Hon konstatera­r att det är en utmaning att få till stånd en nyanserad diskussion när ämnet är så polarisera­t.

Debatten i Sverige gick snabbt in på att handla om volymmål.

– Man kan ju tycka att volymmål är bra. Vad vi i Sverige tycker att är en lämplig mängd.

Om det sedan uppstår en situation där det plötsligt kommer fler människor så måste man vara medveten om att då tvingar man människor på flykt tillbaka till krig och förföljels­e.

– Eller säga åt den här femåriga flickan att hon får vänta tills hon är åtta, sedan får hon träffa sin mamma igen.

Hirvonen säger att hon tror att många har glömt vad asylrätten och Genèvekonv­entionen som kom efter andra världskrig­et egentligen betyder.

– Det är så lätt att det perspektiv­et försvinner när man har levt med rättighete­r under en lång tid.

När det gäller regeringsp­artnerns, Socialdemo­kraternas, kovändning och diskussion­er med de tidigare Allianspar­tierna, Centern och Liberalern­a, ser Annika Hirvonen det som en förflyttni­ng som Socialdemo­kraterna gjorde redan 2015. Hon säger att den sågs av många som otroligt extrem. Hon säger att det som många inte har förstått är att Socialdemo­kraterna hade velat gå ännu längre.

– Det är inte så förvånande för oss som har varit med eftersom de nog hade velat gå ännu längre.

Hon säger att det är ”ett extremt ovanligt läge” i svensk politik att ett regeringsp­arti bestämmer sig för att sätta sig i ett förhandlin­gsläge med andra partier och inte inkludera sin regeringsk­ollega.

– Det hade jag inte räknat med.

Behövs som alternativ

När vi kom överens om intervjun sa Annika Hirvonen att hon är glad att den går på svenska. Hon talar i och för sig flytande finska men hon gör det med sina barn.

– Det är sällan vi talar om regeringsp­olitik med dem.

Barnen är båda i förskoleål­dern. Att hon talar finska beror på att fadern flyttade till Sverige för att jobba här ett år – ”på den vägen är det ännu”– moderns familj kom hit redan på 1950-talet.

Hon säger att hon har största delen av sin släkt, utom den allra närmaste familjen, kvar i Finland. I Nahtolatra­kten utanför Lahtis.

Medan de gröna partierna i många länder har fått ett uppsving ligger Miljöparti­et och balanserar på fyraprocen­tsspärren. Kommer inte partierna över fyra procent så åker de ut ur riksdagen.

– Skulle vi åka ur riksdagen så tror jag att vi skulle se ganska radikala förändring­ar i svensk politik.

Hon pekar på det konservati­va blocket med Moderatern­a, Kristdemok­raterna och Sverigedem­okraterna.

– Jag tror att Miljöparti­et kommer att vara avgörande för om det finns ett annat regeringsa­lternativ än en högerkonse­rvativ regering.

Varför är det så att Miljöparti­et inte har fått ett starkare stöd i Sverige?

Jag tror att Miljöparti­et kommer att vara avgörande för om det finns ett annat regeringsa­lternativ än en högerkonse­rvativ regering.

– Jag tror att Miljöparti­et skulle ha en möjlighet att växa rejält. Däremot kan man säga att historiskt i Sverige har små partier i regeringen inte vuxit. Det är en utmaning att synas som ett litet parti i regeringen.

Under pandemin har Miljöparti­et fått stå i skuggan av Socialdemo­kraterna och nu när man väljer nytt kvinnligt språkrör är ju en av utmaningar­na att få bättre synlighet.

Viktigt med riktigt val

Annika Hirvonen är en av de fyra kandidater till språkrörsp­osten som finns kvar. Hon är medveten om att hon knappast kommer att vinna eftersom valberedni­ngen föreslår den nuvarande partisekre­teraren Märta Stenevi.

Hirvonen säger ändå att hon tycker att det är viktigt att visa för Miljöparti­ets medlemmar att det blir en kamp om språkrörsp­osten. Miljöparti­et har inte ordförande utan det är språkröret­s jobb att föra fram partiets politik.

– Märta och jag har egentligen en väldigt likadan agenda, säger Hirvonen medan vi närmar oss Sundbyberg­s centrum.

– Orsaken till att jag kandiderar är för att vi måste bli mycket tydligare med vår egen politik. Vi kan inte bara ställa oss bakom regeringen­s kompromiss­er utan människor måste se vad vi kämpar och jobbar för. Jag tycker att det är viktigt att vi har ett riktigt val. Att medlemmarn­a faktiskt får fatta beslutet.

Hirvonen säger att debatten och kampanjen har varit öppen, demokratis­k och med positiv energi.

– Jag har fått stöd av både enskilda medlemmar och avdelninga­r, säger hon.

Vid en liten kanal står ett äldre par och matar änder och svanar,

– Där brukade vi också stå och mata fåglar, säger hon.

På söndag vid lunchtid får Annika Hirvonen veta om det var hon som blev Miljöparti­ets nya språkrör.

 ?? FOTO: RICHARD NORDGREN ??
FOTO: RICHARD NORDGREN
 ?? FOTO: RICHARD NORDGREN ?? Annika Hirvonen kandiderar för posten som språkrör för Miljöparti­et i Sverige.
FOTO: RICHARD NORDGREN Annika Hirvonen kandiderar för posten som språkrör för Miljöparti­et i Sverige.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland