Så nära kungligt en finländare kan komma
I släkten Gullichsen finns många framträdande personer som gjort avtryck i Finlands historia. Men en doldis i familjen var en klippa för kronprinsessan Märtha och syns i den påkostade serien Atlantic Crossing som visas på tv nu.
Ragni Østgaard var societetsflickan som växte upp i Kotka och blev kronprinsessan Märthas hovdam i Norge. Hennes livsöde rullas nu upp i en populär serie som visas på tv i Finland.
När societetsflickan Ragni Gullichsen fyller 21 i Kotka år 1915 uppvaktas hon med en 12-manna orkester, mottagning och champagnemiddag. Familjen bor i ett magnifikt hem med hörntorn, gavlar, verandor och krusiduller i Katarina sjöpark. Hennes pappa Alexander Gullichsen håller då på att förvandla ett sågverk till ett betydande träförädlingsföretag. I dag känner vi det som Stora Enso, en av världens ledande inom pappersindustri.
I dag, över hundra år senare, följer många av ättlingarna i Finland spänt Ragni Gullichsens extraordinära livsöde, som nu visas i den norska tv-serien Atlantic Crossing på Yle.
– Den beskriver på ett bra sätt den oerhört känsliga och svåra tiden som norrmännen blev utsatta för under kriget, säger Johan Gullichsen, 84, på telefon från Somero i Tavastland.
Hans pappa, Harry Gullichsen, var yngre bror till Ragni. Såvitt Johan Gullichsen vet träffade han aldrig Ragni, men som 3-åring befann han sig i Norge när tyskarna ockuperade landet år 1940.
– En del av de Gullichsenska barnen skickades till Norge undan vinterkriget. Vi kom oss därifrån med en transport ungefär vid samma tid som den norska kungafamiljen flydde, säger han.
Hans faster Ragni fick bevittna kungafamiljens dramatiska flykt från de tyska nazisterna från första parkett. Hon var själv med i bilen när kronprinsessan Märtha och kungabarnen, däribland nuvarande kung Harald, åkte i ilfart mot den svenska gränsen. Den här flykten skildras i detalj i tv-serien.
Johan Gullichsen berättar att han, systern Harriet, brodern Kristian, farmor Ines och andra kusiner fick övernatta på en bondgård i Jevnaker utanför Oslo. Det var Ragnis man som ordnat med övernattning på gården.
– Det enda jag vet är att det var vinter. Det är en minnesbild som finns inbyggd.
När mamma, affärskvinnan och konstmecenaten Maire Gullichsen, anlände blev det att hastigt ta sig ut ur landet med buss.
– Det var väldigt lite förberedelser för den saken. Man hade inte ens tänkt sig att det kunde hända.
Bussen blev flera gånger störd av den tyska militären, som hade demolerat broar.
– Mamma lär ska ha sprungit ut ur bussen flera gånger och sagt ”skjut inte, vi är finnar på väg till Sverige”.
Liksom kronprinsessans följe kom sig också bussen med Gullichsenarna över gränsen till Sverige.
Gullichsen är norskt
Efternamnet Gullichsen är känt i Finland, men få känner kanske till att det är norskt. Tidigare nämnda Alexander Gullichsen, alltså Ragnis pappa, flyttade till Kotka från Norge, då för att jobba på norskägda W. Gutzeit. Men han avancerade snabbt och har kallats för den norrman som gjort största insatsen i Finlands historia.
Ragni Gullichsen fick aldrig ta studenten, för att pappan sade nej. Men hon fick däremot tillbringa flera månader i Storbritannien och i Frankrike för att lära sig språket. Inför ett besök i Paris skriver hennes finlandssvenska mamma Ines (född Brunila):
” ... det är icke tal om att du ska få besöka nattkaféer eller liknande ... var ståndaktig ifall några skandinaver skulle hitta på att locka dig med.”
Några år senare hamnar Ragni i händelsernas centrum när hon landar posten som hovdam för kronprinsessan Märtha av Norge. Det beror på att hon träffat en man, Nikolai
Ramm Østgaard, som jobbar som idrottslärare åt kronprins Olav.
Paret Østgaard gifter sig i Kotka 1916 och bröllopet blir en stor begivenhet. Ragni bär en läcker fluffig klänning och tidsenliga högklackade skor. De får en silvervas i gåva av norska kungafamiljen. När Nikolai utnämns till adjutant åt kronprinsen blir Ragni också så småningom tillfrågad om hon vill jobba för hovet. Där blir hon sedan kvar hela livet.
Ur en släktkrönika framgår att Ragni var diskret och förtegen om allt som rörde den kungliga familjens liv. Så hennes syskon fick knappast höra några saftiga detaljer.
"Min favorit-skorsten"
I den lilla orten Lesja uppe i ett norskt fjällandskap svarar Ragni Østgaard Mohn, 71, på HBL:s samtal. ”Lill-Ragni” är uppkallad efter sin farmor. Østgaard Mohn kommer ihåg farmor som en varm, mild och fin kvinna.
– Min pappa (Nikolai) dog då jag var tre veckor gammal. Så jag tror att min mamma och hon fick ett speciellt förhållande.
Ett annat barnbarn talar däremot om att farmodern var formell.
Østgaard Mohn beskriver den tragedi som inträffade i familjen under de tyska nazisternas ockupation. Som hovdam tvingades hennes farmor fly med kronprinsessan och barnen till USA. Flykten gick via Sverige genom Finland och upp till Petsamo där ett fartyg väntade. Ragni hade bara med sig yngsta sonen Einar. De andra barnen, däribland Østergaard Mohns pappa, blev kvar i Norge. Farfar flydde en annan rutt med kronprinsen och kungen till Nordnorge och vidare till Storbritannien.
I USA blev kronprinsessan Märtha nära bekant med president Franklin D. Roosevelt. Han bjöd ofta in henne på lunch, och då var även Ragni med. Presidenten brukade kalla henne ”my favourite chimney” (min favoritskorsten), eftersom hon rökte lika mycket som han själv.
I tv-serien antyds det att kronprinsessan och presidenten kanske har en affär.
– Min farmor har väldigt tydligt sagt till min mamma att det inte stämde. De här ryktena har varit framme flera gånger under årens lopp, säger Østgaard Mohn.
Hurdant var Ragnis förhållande till kronprinsparet Märtha och Olav? – De fick ett vänskapsförhållande,
det var inte bara ett arbetsförhållande. De bodde ju tillsammans i USA i fem år.
Østgaard Mohn säger att flykten till USA gjorde att familjen inte var så sammansvetsad. Återkomsten till Norge blev också svår.
– Det präglade (yngsta sonen) Einar. Han hade levt som en kunglig i fem år i USA och när han kommer hem blir han en vanlig pojke igen. Det var inte så lätt.
Atlantic Crossing har fått kritik för att den tar sig för stora friheter med historiska händelser. Vad tycker du? – Den kritiken håller jag med om. Det ska vara underhållning, men den visar personer som har haft och har stor betydelse. Jag tycker de gått alltför långt. Kronprinsen framställs inte i något gott ljus. Det är inte rätt att föra fram direkta osanningar. Man har gett Märtha en viktig roll i andra världskriget och man framställer det som att Roosevelt lyssnar på kronprinsessan och att hon avgör utfallet av andra världskriget.
Talade hon finlandssvenska?
I serien anar man att skådespelaren Anneke von der Lippe som porträtterar Ragni, talar norska med svag finlandssvensk brytning. Men i verkligheten var den brytningen starkare, menar barnbarnet Østgaard Mohn.
Hemma med familjen i Finland talade Ragni definitivt finlandssvenska, intygar Lolita Tjeder för HBL. Ragni var hennes faster. Tjeder konstaterar också att Ragni var ”en härlig person”, men samtidigt rätt återhållsam. Det skämtades nog, men de stora känslorna kom inte fram.
En anekdot som det berättas om i släktkrönikan är då kronprinsparet deltog i Nyländska Jaktklubbens regatta i Helsingfors 1936. Då var också Ragni och maken Nikolai med. De deltog då i en kräftsupé i Ragnis bror Harrys våning i Brunnsparken som pågick ända till 3–4 tiden på morgonen. Där ska stämningen ha varit så så glad och otvungen att det till och med blev dans.
Källor: Gullichsen’s en familjekrönika, Skisser fra ett liv och Røtter Østgaardslekten 1748-1958