Wall Street smakar på sin egen medicin
Det hela började som nättrollning av nostalgiska aktier som legat på dekis – men vem skrattar sist?
Iveckan fick Wall Street äta upp visdomsorden om att ”marknaden kan förbli irrationell mycket längre än vad du kan förbli solvent”. I veckan steg föredettingar som spelbutikskedjan Gamestop och biografkedjan AMC med flera hundra procent utan synbar anledning, vilket förbluffade konventionella fondförvaltare och långsiktiga placerare. Också Nokia och den före detta mobiltillverkaren Blackberry blev föremål för fabulösa rusningar. De tokruschande bolagen har antingen varit krisdrabbade eller allmänt bedömts ha sin storhetstid bakom sig. Bakom draperiet hörs fnittret från en skara anonyma aktivister.
Mycket förklaras av den färgstarka Reddit-gruppen r/WSB (Wall Street Bets) som lyfter utskällda aktier och eldar på kurserna. Inom denna subkultur med över 4 miljoner följare dyrkar många Teslas grundare Elon Musk och försöker aktivt sänka de fonder som blankar den hajpade elbilstillverkaren eller ifrågasätter bolagets hisnande värdering. Den pillemariske Musk är inte sen med att fatta galoppen: miljarder läggs till marknadsvärdet på enskilda bolag så fort en tvetydig tweet lämnat hans fingrar.
Börsens alltmer häpnadsväckande, irrationella svängningar kan ändå inte avfärdas som ett spratt. En ung generation av aktiesparare använder plattformar som Reddit och gratismäklaren Robinhood både för att sluta upp bakom enskilda aktier och för att ta upp kampen med offensiva amerikanska hedgefonder och blankare som spekulerar i nedgångar i utsatta börsbolag. Stridslystnaden är ömsesidig.
Fenomenet smittar av sig då rastlösa amatörspekulanter börjar köpa avdankade aktier närmast i blindo, utan att titta närmare på vare sig värde eller utsikter. Då trender och gruppbeteende dominerar blir kontakten med verklighetens fundamenta – vinst, omsättning, kassaflöde och nyckeltal – närmast obefintlig. Aktier och optioner köps en masse med ett ironiskt, uppspelt flin på läpparna. Hela kedjereaktionen påminner om ett datorspel, inte minst med tongivande Reddit-pseudonymer som DeepFuckingValue och Roaring Kitty.
Fenomenet kallas för ”memestocks”, memaktier, som präglas av den nyckfulla nätkulturens senaste snackisar. Köplusten sprids som ett viralt fenomen och skapar små ögonblick av anarki på aktiemarknaden. Tvivelsutan är unga och oerfarna placerare ute efter snabba cash, därtill provocerar och överdriver de för nöjes skull. Den röda tråden är en kombination av girighet, maktberusning och humor. Rackartygen uppskattas av interna kretsar som skapar ett flöde av ytterligare, provokativa memer som gycklar med det traditionella Wall Street. Belackare av detta fenomen möts med näthat – samma spontant koordinerade, aggressiva insatser som präglar den extremt kortsiktiga aktiehandeln.
Bevittnar vi kronan på en bubbla? Många indikatorer påminner om eller överträffar it-boomen 1999– 2000. Också på den mer riskfyllda optionsmarknaden, instrument som möjliggör turboladdad handel med hävstång, köper småspararna bara på uppsidan. Ingen verkar vara intresserad av försäkringar på nedsidan. Den vanliga slagsidan mot det defensiva hållet inom optioner har vänts till sin direkta motsats. Då den förhärskande filosofin är ”allt eller inget” är segerns sötma kortlivad, det blir extra blodigt den dag då marknaden väl vänder.
Somliga ropar på lagstiftare och övervakande myndigheter. Å andra sidan finns här en moralisk läxa: professionella aktörer är vana att ta huvudlösa risker, haussa eller sänka företag med känsloargument och locka in investerare med svag förkunskap. Nu har enskilda småsparare tillsammans lyckats identifiera överblankade aktier och med mobbens styrka låtit etablerade placerare smaka på sin egen medicin. På kort sikt har Wall Street förlorat ett slag i prestigekampen. Men i grälsjuka nollsummespel brukar det bara finnas förlorare i långa loppet.
Centralbanker som Fed försöker tona ner det alltmer uppenbara sambandet mellan låga räntor, spekulationsiver, uppblåsta värderingar och systemrisker. Finansmarknaden håller på att fastna i sin egen rävsax: fulspel kan som känt pågå åt båda hållen. Därtill brukar pandemier producera fatalistiskt risktagande som bieffekt.