Oker-Blom får sin elbilsförmån

Sommaren 2019 slog fullmäktige i Lovisa fast att stadsdirektör Jan D. Oker-Blom får elbilsförmån. Sedan dess har man väntat på ett domstolsbeslut för att beslutet ska kunna verkställas.

Lovisas stadsdirektör Jan D. OkerBloms bilförmån har varit något av en het potatis i Lovisa sedan frågan blev aktuell.

Till exempel noterar tidningen Östnyland om fullmäktigemötet i juni 2019 att debatten blev intensiv: ”Efter omröstning godkände fullmäktige även stadsdirektörens elbilsförmån som flera ledamöter ändå ansåg vara en förtäckt löneförhöjning”, skrev ÖN då. Fullmäktigemötet ”blev ovanligt långt och livligt, möjligtvis för att de mest debattlystna ledamöterna spurtade inför sommarpausen”, fotsatte ÖN.

Till sist röstade man ändå för att bevilja Oker-Blom elbilsförmånen – men ärendet var trots allt inte slutbehandlat visade det sig. Kari Hagfors (C) – som under mötet ansåg att den valda bilen är för dyr – överklagade beslutet till Helsingfors förvaltningsdomstol. Den 20 januari kom domstolens avgörande i frågan.

Oker-Blom valde själv att inte ge ett utlåtande till domstolen, men det gjorde stadsstyrelsen som noterade att det handlar om ett lagligt majoritetsbeslut i fullmäktige.

Domstolen höll med styrelsen och slår fast att Hagfors överklagan inte ger fog för att stoppa verkställandet av fullmäktigebeslutet. Det innebär att Oker-Blom efter två år äntligen får sin elbilsförmån.

– Jag har skött det på andra sätt under de här två åren, säger OkerBlom när ÖN ringer upp.

”På andra sätt” innebär i praktiken att han kört med egen bil. Meningen är ändå att leta efter ett lämpligt fordon nu, utifrån kravet att det är en elbil med en räckvidd på minst 300 kilometer – alltså tillräckligt för att köra till Helsingfors och tillbaka, plus några eventuella stopp på vägen. Kostnadsgränsen är 900 euro per månad.

Fördelen med de extra två åren är att utbudet ser lite annorlunda ut nu.

– Det är lättare att hitta en lämplig bil nu, tror jag. Teknologin har gått framåt och man får bättre bil för samma pengar.

Oker-Blom noterar i samma veva att processen blivit både onödigt lång och dyr. Det tog domstolen nästan två år att komma till skott, en tid som för med sig ekonomisk kompensation.

– Det handlar om skatteavdrag om man har elbil som tjänstebil, vilket inte skulle kosta staden något men ge mig en fördel. Nu måste staden kompensera mig för utebliven förmån, alltså 120 euro per månad under 2019 och 2020 och nu 290 euro. Att domstolen tar 1,5 år på sig att fatta beslut är varken rätt eller rimligt, och hela processen blev dyrare än om bilförmånen bara hade beviljats och ingen hade överklagat.

Han passar också på att rikta en känga mot det rådande systemet. Skillnaden är markant mot till exempel polisanmälningar där en falsk angivelse innebär brott.

– Anmälningar av det här slaget kan innehålla vad som helst utan att den som anmäler behöver ta ansvar för konsekvenserna. Här fanns inte, som domstolen också konstaterar, några som helst grunder, men det tog ändå så här lång tid att få en lösning.

Domstolsbeslutet har inte vunnit laga kraft, men det är bara en teoretisk möjlighet att det överklagas till högre instans.

– Det skulle kräva tillstånd och att det är ett prejudikat, vilket jag har mycket svårt att se att det skulle vara. Förvaltningsdomstolen såg inte ett enda argument för att fullmäktigebeslutet skulle ha varit fel.