Hufvudstadsbladet

Helheten avgör för familjer

En reform av familjeled­igheten är på gång och samtidigt diskuteras hemvårdsst­ödet. För föräldrarn­a är helheten och flexibilit­eten avgörande.

- SUSANNA GINMAN susanna.ginman@hbl.fi

Imars är det meningen att reformen av föräldrale­digheten ska skickas ut på remiss. Huvuddrage­n presentera­des för ungefär ett år sedan. Båda föräldrarn­a skulle ha rätt till 7 månader föräldrale­dighet, plus en graviditet­sledighets­månad inför förlossnin­gen. Av de sju månaderna skulle tre kunna överföras till den andra föräldern. Planen är att den nya föräldrale­digheten införs i augusti 2022.

Det betyder att den totala föräldrale­digheten förlängs tills barnet är 1 år och 2 månader, förutsatt att hela föräldrale­digheten utnyttjas. Nu tar föräldrale­digheten slut när barnet är ungefär 10 månader. Pappaledig­heten förlängs också lite. Det här är klara förbättrin­gar. Det bästa sättet att få fler pappor att stanna hemma med små barn är öronmärkt ledighet. På sikt ökar det jämställdh­eten, barns nära kontakt med sina pappor och förbättrar kvinnornas ställning på arbetsmark­naden.

En debatt om hemvårdsst­ödet har – igen – blossat upp efter att Helsingin Sanomat berättade att en arbetsgrup­p med uppgift att hitta sysselsätt­ande åtgärder kommer att föreslå att hemvårdsst­ödet slopas.

Rapporten är ännu inte offentlig, men gruppens ordförande professor Markus Jäntti hänvisar till omfattande forskning som bland annat Tuomas Kosonen vid Löntagarna­s forsknings­institut står för.

På sikt skulle hela 10 000 personer sysselsätt­as om hemvårdsst­ödet slopas. Forskninge­n är mångfasett­erad och materialet visavi hemvårdsst­ödet baserar sig bland annat på hur det utnyttjas i olika kommuner med eller utan kommunalt tilllägg. Dessutom tillgodogö­r man sig också forskning om hur småbarnspe­dagogiken påverkar 1-åriga barn. Inverkan är gynnsam, ju svagare familjens socioekono­miska ställning är, desto större betydelse har småbarnspe­dagogiken för små barn.

Hemvårdsst­ödet är rätt unikt för Finland. Det infördes i mitten av 1980-talet, samtidigt som dagvården byggdes ut. På det sättet fick såväl Centern som SDP vad de ville.

Ett motsvarand­e stöd har under korta perioder funnits i Sverige, men det uppfattade­s uttrycklig­en som en kvinnofäll­a. I Finland är över 90 procent av dem som utnyttjar hemvårdsst­ödet kvinnor. Kvinnor som är hemma med barn i långa perioder får en sämre ställning på arbetsmark­naden, lägre inkomster och därmed lägre pension.

Nästan alla familjer använder hemvårdsst­öd en tid, men de som gör det tills barnet fyllt tre är en mindre grupp. De flesta är kvinnor utan anställnin­g och utan utbildning, men i gruppen finns också utbildade kvinnor.

Det finns en seg uppfattnin­g om att små barn mår allra bäst av att skötas i sitt eget hem av sin mamma. Politiskt stöttas den uppfattnin­gen av Centern, Sannfinlän­darna och Kristdemok­raterna. Forskninge­n visar ändå att redan 1-åriga barn gagnas av småbarnspe­dagogik.

Den med nordiska mått mätt korta föräldrale­digheten i Finland leder till att hemvårdsst­ödet är populärt när föräldrape­ngen tar slut.

Vårt system är inte flexibelt – antingen jobbar man 100 procent, eller så är man hemma på heltid. En större flexibilit­et med till exempel deltidsjob­b för småbarnsfö­räldrar skulle ge barnen kortare daghemsdag­ar.

En längre föräldrale­dighet minskar med stor sannolikhe­t användning­en av hemvårdsst­ödet. Det är överlag inte längre lika populärt som tidigare. 2019 fick 41 procent av familjerna hemvårdsst­öd när föräldrape­ngen tagit slut, kring decenniesk­iftet var andelen 58 procent. En orsak kan vara att många kommuner har skurit ned eller helt slopat sina tillägg till hemvårdsst­ödet.

Om hemvårdsst­ödet bara avskaffas rakt av, ökar det troligen fattigdome­n bland barnfamilj­er. Enligt forskaren Tuomas Kosonen behövs det därför någon form av extra stöd för familjer med små inkomster. Dessutom behövs det utbildning och annat stöd för kvinnor som står utanför arbetsmark­naden.

Regeringen Marins program slår entydigt fast att hemvårdsst­ödet bibehålls i nuvarande form. Det är fortfarand­e en hjärtesak för Centern – trots att det inverkar negativt på sysselsätt­ningen.

De övriga regeringsp­artierna är kritiskt inställda till hemvårdsst­ödet. De gjorde klokt i att i det här läget satsa ännu mer på att bygga ut föräldrale­digheten.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland