Försvarsministern: Finland måste se till att sköta sitt försvar
Försvarsexperternas rekommendation kommer att väga tungt när det blir politikernas tur att välja mellan de fem jaktplanskandidaterna. – I teorin kan regeringen förstås välja vilket jaktplan som vi vill, men jag ser det som klokt och önskvärt att vi lyssnar på experterna. De har det största kunnandet och vet bäst, säger försvarsminister Antti Kaikkonen (C).
Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) har ett spännande arbetsår framför sig i och med att Finlands största upphandling genom tiderna, valet av nästa jaktplansflotta, ska avgöras. De slutliga offertförfrågningarna till försäljarna sändes ut i slutet av januari och inom april månad ska de bindande och sista anbuden vara inlämnade av de potentiella säljarländerna.
Under sommaren jämför Försvarsmaktens experter de fem jaktplanskandidaterna sinsemellan och slår fast vilket som har den bästa prestandan med tanke på Finlands behov. Innan generalerna och ingenjörerna korar sin favorit ska jaktplanen ha klarat av de förutbestämda kraven på försörjningsberedskap, livscykelkostnader och industriellt samarbete.
Efter det här går frågan vidare till Försvarsministeriet varpå regeringen i slutet av året fattar det avgörande beslutet med en prislapp i tiomiljardersklassen.
Först efter att regeringen har bestämt sig och köpebrevet är undertecknat är det meningen att allmänheten får veta vilket plan som gått segrande ur tävlingen.
❞ Vi följer säkerhetsutvecklingen i hela Nordeuropa. Stormakterna har intressen i Nordeuropa och Ryssland som vår granne är av särskilt intresse för oss. Antti Kaikkonen (C) Försvarsminister
Ser du att regeringen kan förbise den militära expertisens rekommendation och prestandauträkningar och välja ett annat jaktplan än experternas favorit? – I teorin kan regeringen förstås välja vilket jaktplan vi vill. Men själv ser jag det som mycket klokt och önskvärt att vi i den här frågan lyssnar på de experter som arbetar med upphandlingen. De har det bästa kunnandet och det väger tungt då beslutet tas, säger Kaikkonen.
Ser du att det finns någon omständighet som gör att ni i regeringen skulle välja ett annat jaktplan än det som experterna vill ha? – Jag vill inte spekulera i den frågan. Det är regeringens sak att fatta beslutet. På målrakan beaktar regeringen förstås också aspekter som har med försvarssamarbete att göra. Men alla de länder som är med i processen är centrala partner för oss redan i dag. Så i det avseendet kan vi välja vilken som helst av kandidaterna: Vi har en svensk, en fransk, en brittiskledd europeisk kandidat och två amerikanska.
Hultqvist på besök med topphemlig agenda
Finland har de senaste åren fördjupat sitt försvarssamarbete framför allt med Sverige. Sin svenska ministerkollega Peter Hultqvist har Kaikkonen hunnit träffa 20 gånger trots att besöken det senaste året komplicerats av den pågående coronapandemin.
Senast Kaikkonen träffade sin svenska kollega var den 11 januari. Inför det 2,5 timmar långa mötet som hölls på den finska regeringens representationsherrgård Königstedt, tillbringade Hultqvist tio dagar i karantän i Finland. Svensk press har förundrat sig över vilken fråga som kan ha varit så akut viktig att den svenska försvarsministern måste åka över till Finland och tillbringa tio
dagar i karantän för att kunna träffa Kaikkonen.
”Alltid viktiga ärenden på listan”
Antti Kaikkonen bekräftar att mötet med Peter Hultqvist gällde säkerhetspolitiska frågor som var av så känslig karaktär att de inte kunde avhandlas per telefon eller via datorn.
– Vi talade om vårt samarbete sinsemellan och det regionala säkerhetsläget, alltså frågor som vi normalt brukar avhandla. Vi har alltid viktiga ärenden på listan, säger Kaikkonen som inte tar ställning till att Hultqvist tvingades vara i karantän tio dagar innan träffen.
– Jag har inte utrett några karantänsaspekter. Det hör inte till mitt jobb, men vi följde coronarestriktionerna.
Från finskt håll höjs ibland röster för ett försvarsfördrag mellan Finland och Sverige. Men från svensk sida verkar det inte finnas intresse. Skulle du vilja ha ett avtal om gemensamt försvar med Sverige? – De närmaste åren kommer vi nog inte att få se någon i lag nedtecknad försvarsallians med Sverige. Men jag vill hålla dörren öppen för det, ifall det någon gång i framtiden skulle finnas beredskap för det i vartdera landet. I nuläget tar vi ett steg i taget och framskrider i en takt som känns rätt i bägge länderna. Det är möjligt att vårt försvarssamarbete i något skede kommer att innebära någon form av fördrag mellan våra länder, men det är inte samma sak som en juridisk försvarsallians, säger Kaikkonen.
Gemensamma operationer också med Norge – men inte i krig
Utöver det allt tätare försvarssamarbetet med Sverige, håller också samarbetet med Norge på att intensifieras. I höstas skrev Finland, Sverige och Norge under ett gemensamt intentionsavtal om utökat militärt samarbete.
– Trepartssamarbetet med Norge är inte lika djupt som samarbetet mellan Finland och Sverige. Situationen i Norge är också annorlunda eftersom landet hör till Nato, medan vi inte gör det och vi är EU-medlemmar i motsats till Norge.
– Men trots de här olikheterna har vi gemensamma intressen. Utifrån avtalet i höstas, börjar vi nu kartlägga vad samarbetet kunde vara i praktiken. Det kan till exempel handla om planering av gemensamma operationer i de nordliga delarna av Finland, Sverige och Norge.
I hurdana situationer borde Sverige, Norge och Finland genomföra gemensamma operationer i våra nordliga områden? – Jag vill ogärna spekulera i de här situationerna. Men man kan tänka sig en situation med större spänningar än normalt, dock inte egentligt krigstillstånd eftersom Norge i händelse av krig tyr sig till sin Natolösning.
Vore det inte bra att särskilt under sådana omständigheter också kunna samarbeta med Norge och Nato? – Intentionsavtalet täcker inte den typen av samarbete. Men som jag sade, börjar vi nu kartlägga vad det här samarbetet kan innebära, säger Kaikkonen.
Hur inverkar utvecklingen i Ryssland på Finlands försvarspolitik? Vilken betydelse har det att vi har en granne i öster som invaderar områden som hör till andra länder och som använder förbjudna kemiska vapen mot sina fiender, både på eget och på andras territorium? – Finland måste se till att sköta sitt eget försvar väl. Det föreligger inget omedelbart militärt hot mot oss från Ryssland. Men självfallet följer vi noga med utvecklingen i vår säkerhetsomgivning varje dag dygnet runt. Ryssland tycks på olika sätt vilja visa att landet är en stormakt. Demokratiutvecklingen i landet verkar inte gå framåt.
Vilka är de största militära hoten mot Finland under de närmaste fem åren? – Som jag sade föreligger inget omedelbart hot. Vi följer säkerhetsutvecklingen i hela Nordeuropa. Stormakterna har intressen i Nordeuropa och Ryssland som vår granne är av särskilt intresse för oss.
Cyberspionage oroar
I sitt tal vid Paasikivi-samfundets möte nyligen lyfte Antti Kaikkonen särskilt upp cybersäkerhet som ett område där Finland behöver göra mer för att gardera sig mot fientliga intrång.
– Merparten av cyberhoten är vanlig brottslighet, men vi ser också att statliga aktörer är aktiva och att det bedrivs spionage mot oss, precis som mot andra EU-länder.
På frågan om vilka cyberhot som särskilt oroar Kaikkonen svarar han försök till intrång i system som är avgörande för rikets ledning och säkerhet.
– Sådana har vi upplevt. Ta till exempel det cyberintrång mot riksdagen som utreds för tillfället.
Redo att sänka uppbådsribban för specialförmågor
I dag då Försvarsmakten bedömer tjänstedugligheten hos blivande beväringar kan personer med specialförmågor, till exempel skickliga cybersäkerhetsexperter eller hackare, ratas ifall de inte uppfyller alla fysiska krav.
Borde tjänstduglighetskriterierna justeras så att försvarsmakten inte går miste om till exempel unga cybersäkerhetsexperter? – Det är något vi borde överväga. Modern krigföring handlar inte enbart om strid i skog och skyttegrav. Vi behöver kunskaper inom många områden, till exempel cyberkunnande, säger Kaikkonen och påminner om den parlamentariska arbetsgrupp under riksdagsledamoten Ilkka Kanerva (Saml) som skissar på hur värnplikten kunde utvecklas.
– Jag tycker att det är bra att fundera om värnplikten kunde göras på fler sätt än i dag. Vi har hundratals olika uppgifter för beväringar inom Försvarsmakten och i vissa fall kunde det vara motiverat att sänka ribban vid uppbådet för att ta tillvara olika slags begåvningar som är till nytta för vårt land.