Invånare protesterar.
För Angi Mauranen har distansjobbandet gjort att Djurbergsparken i Haga blivit en av hans favoritplatser. Han känner sig sorgsen och bekymrad över Helsingfors stads planer på att bygga bostäder för tusentals personer i parken. – Det är lättare att förvand
Vårvintern visar sig från sin bästa sida i Djurbergsparken i Haga. Solen värmer redan ansiktet, någon millimeter nysnö har lagt sig och småfåglarna piper i trädkronorna.
Valma Värtö, 6, visar stolt upp den teckning som hon och ett annat förskolebarn gjort. Luontoa ei saa tuhota (man får inte förstöra naturen), står det. Den hänger på var och varannan lyktstolpe i Djurbergsparken.
– Vi vill rädda skogen. Vi vill inte att vår natur förstörs, för den är så viktig för oss. Här finns många ställen att leka på. En del gårdar får man kanske inte gå in på. Vi har en butik här där vi säljer allt möjligt, som käppar, säger Värtö.
Hennes förskolegrupp vid Päiväkoti Haaga tillbringar alla förmiddagar ute i det fria.
– Det här är vår lärmiljö, men den kommer att krympa. Vi gör samma saker här i skogen som vi gör inomhus, säger Heli Ahola, som är lärare inom småbarnspedagogik på daghemmet.
Hon berättar att idén om att hänga upp lappar kom från barnen själva.
– Det här är stadens hjärta. I den här skogen trivs väldigt många människor. Sommartid solbadar folk på klipporna och ordnar picknickar. Vintertid går ett skidspår här. På friluftslederna tar du dig nästan ända fram till Dal.
Ahola är tydlig med att hennes åsikter inte är daghemmets officiella åsikt, utan hennes egen i egenskap av lärare och boende i området.
Tusentals kan flytta till skogen
Helsingfors stad har planer på att bygga bostadshus för 2 500–3 000 nya invånare i Djurbergsparken.
– Det räcker inte att de nya byggnaderna har gröntak. Inte kan du gå på utflykt på dem. Jag upplever att man våldför sig på naturen. Det som återstår av parken blir så smalt att man inte kan tala om något friluftsområde längre, säger Heli Ahola.
Även stadsdelsföreningen Pro Haga motsätter sig delar av de massiva byggplanerna, som enligt dem skulle innebära att strax över en tredjedel av parken försvinner.
– De försöker förklara att det planteras träd längs gatorna och så får man gröntak ... det här är gröntvätt, säger Lauri Nordberg från föreningen.
Han konstaterar att det inte blir mycket kvar av skogen i framtiden.
– Det här är ett viktigt område för småbarn. Här finns tre fyra daghem. De använder det dagligen. Det är naturligtvis viktigt för småbarn att bekanta sig med naturen. Skolorna har miljö- och biologiundervisning här.
Både Lärkan, Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu och Haagan peruskoulu ligger i närheten. Det finns också planer på att den engelskspråkiga skolan The English School skulle flytta in bredvid Djurbergsparken, ungefär mitt emot Lärkan. I dag verkar skolan på olika adresser. De lägre klasserna i grundskolan finns på Tallvägen i Mejlans. De högre klasserna och gymnasiet verkar på Gjuterivägen i Sockenbacka.
Pro Haga har inget emot bygget av de nya skolbyggnaderna.
”Kommer inte alls att vara snabb”
På Pro Haga tycker man att byggandet borde koncentreras till ett mycket smalare område i parken än tänkt. Staden kommer oavsett att ta bort de luftledningar som nu hänger i den delen av parken som vetter mot Vichtisvägen. Den här zonen saknar redan nu träd, och passar som byggplats, men längre in än så får man inte gå, tycker man på föreningen.
Vid parken planeras två snabbspårvägar. På Eliel Saarinens väg har bygget av Spårjokern redan startat. Den motsätter sig föreningen inte.
Mera tvivlande ställer sig Lauri Nordberg till den snabbspårväg som ska dras längs med Vichtisvägen.
– Den kommer inte alls att vara snabb. Den går via Munksnäs vilket gör att mycket få människor kommer att ta den. Det finns snabbare medel att komma till centrum.
Han kallar snabbspårvägen för en fix idé av De gröna och av biträdande borgmästaren Anni Sinnemäki.
– Den ska ha trädplanteringar på båda sidorna och det tar ganska stort utrymme. Om man slopar snabbspårvägen och sköter kollektivtrafiken med bussar och elbussar får man mer utrymme att bygga. Då behålls vägen ungefär som den är nu och man får byggmark utan att förstöra skogen och klipporna.
Sorgsen och bekymrad
Vi stöter på Angi Mauranen på promenad. För honom har distansjobbandet gjort att Djurbergsparken blivit en av hans favoritplatser. I somras plockade han färska blåbär, lingon, måbär och odon och blandade dem med müslin.
– Det gör mig mycket sorgsen och bekymrad. Först och främst är det
här ett väldigt trevligt ställe, säger han.
Han tycker att staden först borde undersöka om det går att konvertera tomma lokaler till bostäder.
– Det är lättare att förvandla byggnader till en ny typ av byggnader än till grönområden. När du en gång börjat bygga här är det rätt så oåterkalleligt.
Mauranen tänker också på det träskliknande området i parkens södra del, där han sett både hjortron och getpors.
– Där finns förmodligen ett ansenligt kollager, som torvmark alltid utgör. Jag är rätt säker på att om området bevaras skulle det vara gynnsamt för koldioxidbalansen.
Även Helsingfors naturskyddsförening är starkt kritisk, och vill att staden antingen ger upp byggplanerna eller gör om sin dimensionering av bostäder så att den minskar kraftigt.
”Detaljplanen misslyckas fullständigt med sitt mål om att trygga de ekologiska nätverken”, skriver föreningen i ett uttalande.
I nuläget passerar flygekorrar rondellen i Haga då de rör sig mellan skogen i Tali, via Djurbergsparken och vidare mot skogen i Norra Haga. Staden har planer på att också bygga bland annat bostäder vid rondellen, vilket gör naturskyddsföreningen mäkta oroad.
De menar att den zon av träd som planeras i rondellen är alltför smal.
Suvi Tyynilä, teamchef på Helsingfors stad, säger att de jobbar med att trygga flygekorrarnas möjlighet att röra sig genom området.
– Den måste ha träd att hoppa fram på när den passerar Djurbergsparken och fortsätter mot Tali via rondellen. Just rondellen är mest krävande. Vi måste planera den så att trädbeståndet är tillräckligt stort där, säger hon.
– En del tycker att man inte ska röra vid parken alls. Vi försöker planera en så bra miljö och ett så bra Helsingfors som möjligt.
Det finns också invånare som är nöjda med planerna för Haga.
– De säger att det är bra att kvarteren får nytt liv och att servicenivån blir bättre.
I Djurbergsparken hörs i dag brus från trafiken från Vichtisvägen. Hur blir det framöver? – Om byggandet blir av ska de nya byggnaderna bättre skydda parkområdet mot buller.
På staden är man mitt uppe i planeringen av Haga, och saker kan fortfarande förändras. Som det ser ut nu fattar lokalpolitikerna i Helsingfors stadsmiljönämnd beslut om den detaljplan där rondellen ingår i slutet av det här året. Djurbergsparken ingår i en annan detaljplan som läggs fram för politikerna någon gång nästa år. Men i slutändan är det ändå stadsfullmäktige som har sista ordet i frågan.
– Haga är ett område som invånarna sätter värde på och uppskattar. Vår uppgift är att skapa nya urbana och effektiva lager i stadsdelen som bevarar själen i Haga, säger Tyynilä.
”Vill inte ge efter”
Lauri Nordberg på Pro Haga är väl medveten om den kamp mot byggande som förts i flera andra skogar i staden det senaste året: Degerö, Nordsjö och inte minst Centralparken.
– Staden håller så fast vid att de ska ha byggrätt. De vill inte ge efter på något sätt. De stora politiska grupperna har accepterat argumenteringen att bostadsproduktion går över allt annat, säger han.
Har staden lyssnat på er i fråga om Haga? – Nej staden som maskineri lyssnar inte. De kör vidare på den väg som de valt. Om det blir stort tumult så gör de små kosmetiska ändringar.
Staden som maskineri lyssnar inte. De kör vidare på den väg som de valt. Om det blir stort tumult så gör de små kosmetiska ändringar.
Lauri Nordberg, föreningen Pro Haga