Fler svenskintegrerade invandrare, tack!
För en livskraftig svenska i Finland behövs fler invandrare som integrerar sig på svenska. Det är en ödesfråga för den svenska utbildningens framtid, och kan ha en avgörande betydelse för svenskans framtid.
Med jämna mellanrum diskuteras den svenskspråkiga integrationen av invandrare i den offentliga debatten. Arbetet för bättre integration på svenska pågår ändå hela tiden.
Under den senaste tiden har den svenskspråkiga integrationsstigen diskuterats i samband med att Luckan lanserade en strategi för svenskspråkig integration i huvudstadsregionen och i utredningen om den svenskspråkiga utbildningen i Finland.
Det är ett välkänt faktum att Finland behöver mer invandring – det gäller även Svenskfinland. Demografin är sådan att vi behöver arbetskraft utifrån för att samhället ska klara sig. Vi finländare lever längre än förr men får samtidigt färre barn än tidigare. De som är i produktiv ålder och betalar skatt är inte tillräckligt många för att bekosta välfärden.
I vårt tvåspråkiga land har invandrare subjektiv rätt att välja finska eller svenska som integrationsspråk – på pappret. I utredningen över den svenskspråkiga utbildningen finns uppgiften att endast 13 av de 33 tvåspråkiga kommunerna i landet erbjuder invandrare möjlighet att integrera sig på svenska.
I praktiken känner alltså många invandrare inte till möjligheten att välja integration på svenska. Det gäller särskilt i de regioner där finskan är dominerande.
Ungefär 80 procent av alla invandrare bor i de fem största städerna och 50 procent bor i huvudstadsregionen.
När integrationen ska främjas i huvudstadsregionen sker det ofta utifrån en helt finskspråkig kontext. Den svenska integrationsstigen glöms i praktiken bort. Såvida det finns en medveten tanke är den kanske att man måste kunna finska för att klara sig i Finland.
Svenskan som språk kan ändå för många vara en enklare väg att komma in i samhället. Personer med indoeuropeiska modersmål har lättare att lära sig svenska än finska.
Det finns ett dokumenterat intresse för svenska bland invandrare i huvudstadsregionen enligt en rapport från Magma 2012 och en enkät 2020.
I den färska utbildningsutredningen konstaterar Gun Oker-Blom att det för den svenska utbildningens del är en nyckelfråga huruvida integrationen sker främst på finska, eller även på svenska. På lång sikt kan det till och med vara en nyckelfråga för svenskan i Finland. Det beror delvis på att vi i framtiden kommer att ha ett ökat antal invånare med andra modersmål än svenska eller finska. Då är det centralt att integrationen sker även på svenska.
Trots att det finns mycket att göra när det gäller att förbättra integrationen på svenska, har det också hänt en del. I Luckans strategi för svensk integration i huvudstadsregionen lyfts det nuvarande regeringsprogrammet fram, och också att städerna här i varierande grad har inkluderat frågor om svensk integration.
Till exempel i Helsingfors jämställs svenskan och finskan i integrationsprogrammet men enbart finska projekt presenteras. Esbos mål är att det ska gå att ta del av den svenska utbildningen, medan Vanda inte nämner åtgärder som skulle stärka svensk integration. Grankulla, en stad med fungerande tvåspråkighet, skulle enligt Luckans strategi vara mycket lämpad för svensk integration, men efterfrågan är liten.
Slutsatsen är att kommunerna måste samarbeta och det är också uppenbart att det krävs ett samspel mellan den offentliga, den privata och den tredje sektorn för att främja integration på svenska.
I utbildningsutredningen efterlyser Gun Oker-Blom en särskild utredning över integrationen på svenska. Hon pekar på arbetskraftsbehovet – till exempel barnledare och närvårdare – där integration på svenska kan ge ett tillskott.
Det finns ytterligare en aspekt som anknyter till skolvärlden. Det uppstår en underlig skevhet om det inte finns invandrarbarn i de svenska skolorna i södra Finland, medan det är normalt i de finska skolorna.
Vi behöver fler svenskkunniga invandrare – och det förutsätter att det finlandssvenska samhället är öppet och mottagligt. Integration är en process som inte enbart omfattar invandrarna, den gäller också oss som alltid har bott här.