Metaller bakom nyval på Grönland
Magiska metaller i fjällen. Mystiska möten med presidentens män. Upptakten till dagens nyval på Grönland har varit minst sagt ovanlig.
Eftertraktade och sällsynta jordartsmetaller (REM) som behövs i allt från katalysatorer till datorchips, batterier och telefoner har fått bland annat EU att kasta lystna blickar mot Grönland.
Och när Grönland idag går till nyval är gruvfrågan den heta potatisen som delar partierna mellan dem som förordar gruvdrift av ekonomiska skäl och dem som värnar om den orörda grönländska naturen.
Det handlar om sällsynta jordartsmetaller (REM), som behövs i allt ifrån katalysatorer till datorchips, batterier och telefoner. I varje apparat behövs små mängder. Ändå är de ofta helt avgörande, vilket har gett metallerna epiteten ”magiska” och ”industrins vitaminer”.
När hela världen ville ha färg-tv och annan ny teknik växte efterfrågan snabbt under 1900-talets andra halva. Sedan 1980-talet har dock västvärlden föredragit att låta Kina sköta det mesta i branschen.
Men nu känner sig politiker i väst alltmer illa till mods över att vara beroende av regimen i Peking för så viktiga material. EU har därför inlett initiativet European Raw Materials Alliance, för att Europa ska stå på mer självständiga ben i sin jakt på REM.
Inom detta initiativ stödjer unionen två australiska gruvföretags satsningar för att få öppna gruvor på Grönland. Ön tros ruva på jättelika mängder sällsynta metaller – USA:s geologiska myndighet USGS bedömer att det är världens största outforskade fyndigheter.
Grönlands självstyres andel av intäkterna skulle kunna motsvara en tredjedel av hela den nuvarande budgeten. Samtidigt sätter tanken på två stora gruvprojekt i den orörda grönländska naturen skräck i många.
– Som urfolk har vi levt i harmoni med naturen i alla tider, säger Mariane Paviasen till nyhetsbyrån Reuters.
– Vi använder dessa områden för att jaga och fiska.
Uranavfall i sjö
Hon är ledamot i Grönlands parlament, inatsisartut (landstinget), och bor i den lilla kuststaden Narsaq. Norr om den sträcker sig den gröna Narsaqdalen och ovanför den tornar Kvanefjället upp sig.
På fjället hoppas Australienbaserade Greenland Minerals få bygga Kvanefjeldsminen, en gruva ur vilken man ska gräva fram tre miljoner ton malm varje år. I malmen finns REM – men även uran.
Uranet gör gruvavfallet extra riskabelt och boende i området oroas av att gruvbolaget planerar att förvara det bakom fördämningar i den högt belägna sjön Taseq.
– Om det uppstår något problem med fördämningen kommer gruvavfallet att vara mycket lättrörligt och kan rinna betydliga avstånd om det kommer loss, säger David Chambers från Colorado School of Mines till miljöorganisationen Danwatch.
Tvingade fram val
I samband med den heta debatten om Kvanefjeldsminen hoppade det lilla gruvvänliga partiet Demokraatit i vintras av Grönlands regionregering. Tillsammans med tre oppositionspartier, Inuit Ataqatigiit, Partii Naleraq och Atassut, tvingade de fram ett nyval.
Denna brokiga kvartett var av olika skäl missnöjd med hur det största partiet, Siumut, hanterat gruvfrågan. Siumut hade fått en ny ledare, Erik Jensen, som ville skjuta på de samråd som planerats kring metallbrytningen. Det skulle alltså pausa debatten, men även schemat för projektstarten.
Opinionsmätningarna på Grönland är få, men i vintras verkade Inuit Ataqatigiit – ledande motståndare mot gruvbyggena – ha gynnats och kunna bli största parti.
Bud från Truman
Turerna kan ses som en perifer strid bland 56 000 invånare på en avlägsen ö. Men Grönland är också geopolitik på allra högsta nivå.
Redan 1946 bjöd USA:s president Harry Truman 100 miljoner dollar för ön. Och för två år sedan upprepade efterträdaren Donald Trump att USA vill köpa området av Danmark. Enligt Reuters källor kom det utspelet efter möten mellan presidentens män och den australiske gruvmagnaten Greg Barnes. Det är hans företag Tanbreez som ligger bakom det andra av de två aktuella REM-satsningarna i Grönland.
Även om Danmark avvisat Washington DC:s uppvaktningar har USA via ett försvarsavtal från 1950-talet ändå stora rättigheter på Grönland.
Och gruvplanerna innebär att även Kina flyttar fram positionerna. Greenland Minerals har både kinesisk finansiering och en verksamhetsplan som i alla fall till en början innebär att de utvunna mineralerna fraktas till Kina för att processas och förädlas.
Avfärdas av Kina
Greg Barnes säger till Reuters att Tanbreez ska klara sig utan kinesisk inblandning. Men han har inte berättat var hans metaller från den tänkta gruvan Killavaat Alannguat i skärgården i sydligaste Grönland i så fall ska processas.
Det finns redan farhågor om att de båda gruvsatsningarna ska bli en ny front för maktkampen USA–Kina.
– Kinesiska företags närvaro i Grönland skulle kunna bli en förevändning för Kina att ingripa, säger Friedbert Pflüger vid tankesmedjan Atlantic Council enligt nyhetsbyrån.
Sådan oro har avfärdats av Kina. Men insatserna är både höga och ovanliga när de 31 landstingsledamöterna röstas fram på ön uppe i norr i dag, den 6 april.