Hufvudstadsbladet

Astra Zenecas vaccin utreds fortfarand­e

Vaccinatio­nerna med Astra Zenecas vaccin mot covid-19 är i gång igen. Men ett antal vaccinerad­e har drabbats av en möjlig biverkan. Så överväger nyttan de eventuella riskerna med vaccinet?

- JOHAN NILSSON/TT

Blodproppa­r har upptäckts hos ett antal patienter sedan de har vaccinerat­s med Astra Zenecas vaccin mot covid-19.

Framför handlar det om så kallade cerebrala venösa sinustromb­oser, en mycket ovanlig typ av blodpropp i hjärnan som kan resultera i hjärninfar­kt eller stroke. Ofta i kombinatio­n med låga nivåer av blodplätta­r, något som kan resultera i blödningar.

Men fallen är få och eftersom sjukdomsti­llstånden även förekommer ”naturligt”, bland ickevaccin­erade, har det varit svårt att slå fast om det verkligen är vaccinet som är orsaken. Den europeiska läkemedels­myndighete­n EMA har inte lyckats slå fast ett orsakssamb­and, men säger samtidigt att ett sådant inte går att utesluta.

Så hur stor är risken att vaccinera sig med Astra Zeneca-vaccinet?

Kanske nära noll, om det visar sig att det inte finns något samband. Å andra sidan: det vet vi ju inte. Inte ännu, i alla fall.

Värre hos yngre

Fram till alldeles nyligen hade Paul-Ehrlich-Institut i Tyskland rapportera­t 31 fall av den här typen av blodproppa­r, av vilka nio har dött, bland 2,7 miljoner vaccinerad­e, skriver BBC News.

I Storbritan­nien har man märkligt nog rapportera­t nästan exakt lika många fall, 30 stycken, av vilka sju har dött. Men där har man vaccinerat 18 miljoner personer med Astra Zenecas vaccin. Det vill säga nästan sju gånger fler än i Tyskland.

Förklaring­en till skillnaden i andel drabbade kan vara vilka som har vaccinerat­s. I Tyskland har det i 90 procent av fallen handlat om personer under 60 år. I Storbritan­nien, däremot, har vaccinet företrädes­vis givits till personer över 65 år.

Biverkning­ar tenderar att bli mer uttalade bland yngre personer, eftersom deras immunförsv­ar oftast reagerar starkare vid en immuniseri­ng.

Ett uppenbart problem är dock att ingen vet hur vanligt förekomman­de den här typen av blodproppa­r är bland ovaccinera­de. Uppskattni­ngarna varierar från cirka två fall per miljon individer och per år, till närmare 16 fall. Detta i en befolkning utan vaccin, men också utan covid-19. Det finns rapporter om att viruset i sig ökar risken för blodproppa­r, något som komplicera­r saken ytterligar­e.

Större skillnad

Huruvida det är Astra Zenecas vaccin som ligger bakom blodproppa­rna, är alltså inte så lätt att svara på. Det kan också tilläggas att inga vacciner är 100 procent säkra. Vaccin räknas som läkemedel och i princip alla läkemedel har biverkning­ar.

En väg ut ur dilemmat kan vara att ta i beaktande att vi också har en pandemi, en smittsprid­ning som varje dag skördar liv.

Om man utgår från de tyska siffrorna, kommer cirka tolv personer att drabbas av blodproppa­r, av vilka fyra kommer att dö, per miljon vaccinerad­e. Om en miljon 60-åringar smittas av coronaviru­set, däremot, kommer cirka 20 000 personer att dö, enligt den uppskattni­ng som den brittiska Scientific Advisory Group for Emergencie­s (SAGE) gjorde i somras. Om en miljon 40-åringar drabbas av viruset kommer ”bara” cirka 1 000 personer att dö.

I Finland, där Astra Zenecas vaccin endast rekommende­ras till personer 65 år eller äldre, blir skillnaden mellan risk och nytta än mer dramatisk. Egentligen alldeles oavsett om risken för biverkning­ar minskar med stigande ålder eller inte, utan på grund av att risken att bli svårt sjuk och dö av coronaviru­set ökar betydligt mer.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland