Varför inte uppföra en park och ett stort växthus bakom Vltava?

ELIELPLATSEN Tack till Tapani Ritamäki som uttryckte sina åsikter om Elielplatsens arkitekturtävling (HBL, Impuls-kolumnen 29.3).

Huvudstaden Helsingfors kännetecknas för dess låga bebyggelse, parker, grönområden och närhet till havet. Det är det som attraherar turister från storstäder. Under de senaste åren har staden gått in för tätare och högre bebyggelse. Där det finns en tom tomt reser sig en byggnad som inte nödvändigtvis passar i stil med grannbyggnaderna och omgivningen.

År 2000 då Helsingfors var kulturhuvudstad var jag med i en kvinnogrupp som mellan Tölöviksstranden och järnvägen byggde ett växthus med kafé och grönsaksodlingar. Grannen invid uppförde ett japanskt konstverk och staden planterade rikligt med blommande växter på området. Området var mycket uppskattat av stadsbor och turister. Då insåg jag vilka resurser det här området kunde ha. Härifrån kunde man se många av huvudstadens landmärken; Domkyrkan, Berghälls kyrka, Järnvägsstationen, Stadiontornet, Finlandiahuset och Riksdagshuset. Efter kulturhuvudstadsåret hoppades jag att en bestående park skulle förverkligas här. De gamla historiska magasinen kunde ha renoverats, det skulle ha funnits utrymme för både Musikhuset och biblioteket Ode. Tyvärr var det pengar och avtal som bestämde att det på platsen byggdes kontorshus.

Invid Elielplatsen står de för Helsingfors kännetecknande posthuset, Sokos varuhus, järnvägsstationen, Kiasma, Ode och Sanomahuset. Dessa bör få behålla sitt utrymme och sin individuella synlighet som nu hotas av en gigantisk byggnad som skulle placeras mitt ibland dem. Ingen av arkitekturtävlingens förslag bör förverkligas. Varför inte uppföra en park och ett stort växthus bakom jugendbyggnaden Vltava som skulle vara en grön oas öppen för besökare året om?

En annan fråga är vilken framtid och användning detta nybygge i centrum skulle ha. Stadsborna har redan ett vardagsrum i Ode. Varuhus och köpcentrum finns det tillräckligt av i närheten. Av dessa kämpar många med ekonomiska problem. Invånare som bor utanför centrum handlar i köpcentrum nära dem i Östra centrum, Hagalund, Fiskehamnen eller Tripla, bara för att nämna några.

Centrum kunde locka besökare med mera upplevelser, nöjen och kultur. Näthandeln har visat sig fungera bra under coronaepidemin då konsumenterna inte kunnat handla i stenfotsbutikerna. Det finns också miljömedvetna medborgare som vill konsumera mindre.