Vid utrikesdesken på den svenska kvällstidningen Expressen sommaren 1988 kunde jag via telefonmodem koppla upp mig mot databasen Lexis Nexis för att läsa utländska tidningstexter. Dataöverföringen var långsam och fruktansvärt dyr. Därför måste jag varje g
När använde du internet första gången? Jag minns min första gång som i går.
Vid utrikesdesken på den svenska kvällstidningen Expressen sommaren 1988 kunde jag via telefonmodem koppla upp mig mot databasen Lexis Nexis för att läsa utländska tidningstexter. Dataöverföringen var långsam och fruktansvärt dyr. Därför måste jag varje gång be nattchefen Bengt Bengtzon om tillåtelse.
Operatören var självklart Televerket, grundat 1853 som Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket och fram till 1993 det svenska statliga telemonopolet. Televerket ägde och drev Sveriges telenät, tv-nät och mobila nät men delades av den borgerliga regeringen med Carl Bildt i spetsen: myndigheten Telestyrelsen och det börsnoterade aktiebolaget Telia. Motsvarande avregleringar skedde inte bara i Norden utan i hela världen då telemonopolens tid var förbi på tröskeln till mobiltelefonins era.
Tänker på detta när jag följer den danska debatten om hur landet förlorat kontrollen över sin digitala infrastruktur. Under två decennier har Danmark gått från offentligt finansierad samhällsstruktur till ekosystem av data och teknik kontrollerade av privata amerikanska företag.
Havfrue-kabeln ska med Facebook och Google som partner knyta samman norra Europa och USA med fiber mellan New Jersey och Jylland. Nya datahallar byggs för Apple i Viborg, Google i Frederica och Facebook samt Bulk Infrastructure i Esbjerg. Danmark, som gjort mest i Norden för att efterlikna Silicon Valley, inser nu plötsligt att landet blivit beroende av externa aktörer främmande för den nordiska välfärdsmodellen. En expertkommission utreder vilken digital strategi som ska tillämpas. Häromveckan kom även ett danskt lagförslag som bygger på upphovsrättsdirektivet och ska tvinga företag som Facebook
”Danmark, som gjort mest i Norden för att efterlikna Silicon Valley, inser nu plötsligt att landet blivit beroende av externa aktörer främmande för den nordiska välfärdsmodellen.”
och Google att betala för att få dela danskt medieinnehåll.
Det finns danskar på båda sidor. Förra statsministern Helle ThorningSchmidt är avlönad medlem av Facebooks klagoinstans för folk som protesterar mot att deras inlägg modereras bort. Danmark utnämnde 2017 världens första digitala ”ambassadör” i Silicon Valley, Casper Klynge, men karriärdiplomaten bytte snabbt till ett välbetalt lobbyistjobb vid Microsoft. I EU-kommissionen har vice ordförande Margrethe Vestager däremot fått fria händer att bromsa teknikjättarnas expansionstakt och växande makt.
De nordiska länderna ligger längst fram i Europa inom digitalisering. Men det innebär beroende av privata ekosystem. När Antti Rinne hösten 2019 tog emot Googles chef Sundar Pichai var det plågsamt att se hur bortkommen statsministern var. Googles utbyggnad av datahallarna i Fredrikshamn fick stor uppmärksamhet. Avtal med Silicon Valleys teknikjättar förknippas med högt pr-värde, men deras investeringar skapar marginellt ekonomiskt värde för andra.
Tyvärr kan mycket lite göras på det nationella eller nordiska planet, här behövs globala lösningar på extremt komplicerade problem. Häromveckan presenterade EU-kommissionen en ”kompass”, för den digitala utvecklingen fram till 2030. Ryggraden i den digitala visionen är satsningar på egna molnbaserade databehandlingstjänster det vill säga att data, programvara och information är tillgänglig via en nätverksanslutning till datahallar. Investeringarna är extremt dyra och hantering av komplexa datamoln kräver specialkompetens. Verksamheten domineras av fyra amerikanska företag, Amazon Web Services (AWS), Microsofts Azure, IBM Cloud och Google Cloud. EU:s egen satsning heter Gaia-X och leds av Tyskland. Det tyska initiativet Bundescloud som lanserades 2015 står som modell för Gaia-X och tanken är att se till att data som genereras i EU inte ska kunna lämna regionen.
Kan EU:s medlemsländer faktiskt tillsammans skapa ett enhetligt ekosystem för datamoln under tysk ledning? EU-kommissionen vill se utveckling av europeiska plattformar som sökmotorer eller sociala medier men frågan är om planerna blir mer än digitala drömmar.