Det vore bra med tydlighet: allt utvecklingsarbete som sker på finskt håll ska gälla även den svenska utbildningen – och då krävs det särlösningar och resurser för dem.
Esbo stads ekonomiskt kärva läge kan få förödande konsekvenser för utbildningen på svenska. Lärare som HBL talat med slår larm om besparingar som innebär större undervisningsgrupper och allt mindre resurser för stöd och skolgångsbiträden.
3,2 miljoner euro till och med 2025. Så mycket ska den svenskspråkiga sektorn i Esbo spara de närmaste åren. Esbo stads mycket ansträngda ekonomi har lett till ett sparprogram som innebär att staden totalt ska spara 147 miljoner euro inom fem år.
Bianca Aladin, Runa Ismark och Susanna Westermarck är lärare i Lagstads skola i Esbo. De är oroade för att Esbo stads nedskärningar får konsekvenser nästa läsår för alla svenskspråkiga skolor i staden.
– Det är fråga om så omfattande besparingar att man får känslan av att det är panik på gång. Bland kolleger tycker vi att det är skrämmande med tanke på den samhällsdiskussion som pågår om barns välmående. Esbo stads åtgärder går emot det, säger Westermarck.
Besparingarna innebär konkret att det finns allt färre vuxna per elev, att grupperna blir större, årskurser slås samman och resurslärartimmarna dras ner.
– Arbetsbördan är tung och nu har man känslan av att mattan dras undan. Det blir en svår ekvation för lärarna att göra ett gott arbete och känna arbetsglädje, säger Westermarck.
– Det är illa att man skär ner på resurslärarna. Det drabbar eleverna och då får de inte det stöd och den hjälp som de behöver. De elever som inom det så kallade trestegsstödet har en plan för lärandet och enligt den skulle ha rätt till stöd av resurslärare eller skolgångsbiträde kommer då inte att få stödet, säger Aladin.
Bakvänt läge
Westermarck tycker att läget är lite bakvänt när den nya läroplanen har som mål att varje elev ska bemötas och handledas på rätt nivå samtidigt som lärarna mångsidigt ska stödja och tydliggöra eleverna läroprocesser.
– Det är inget fel på läroplanen i sig, men det måste finnas medel att förverkliga den. Jag misstänker också att barnens vårdnadshavare inte riktigt är på det klara med omfattningen av besparingarna, säger hon.
– Jag misstänker att vi på hösten kontaktas av oroliga föräldrar som undrar var stödet för eleverna är, säger Runa Ismark.
Esbo stad har tidigare investerat i digitala hjälpmedel i undervisningen för att elevernas digitala kompetenser ska stärkas. Nu ska lärarna bli av med sina surfplattor, vilket innebär att den infrastruktur som byggts upp i klassrum inte går att använda.
– Några nya surfplattor får vi inte. Plattan är ett undervisningsinstrument. Den används också som verktyg i klassen med olika funktioner, säger Aladin.
Lärarna vill ändå understryka att man från skolans ledning spelat med öppna kort. Beskedet om besparingarna kom redan i vintras. Lärarna i Lagstad anser att tidpunkten är illa vald eftersom det finns många elever som under coronapandemin hamnat på efterkälken.
– Jag önskar att Esbo stads politiker skulle öppna ögonen för vilka konsekvenser besparingarna får för barnen, säger Ismark.
Enligt nämnden Svenska rums
Det är fråga om så omfattande besparingar att man får känslan av att det är panik på gång. Bland kolleger tycker vi att det är skrämmande med tanke på den samhällsdiskussion som pågår om barns välmående.
Susanna Westermarck
Lärare
ordförande Bo Lönnqvist (SFP) har fullmäktigegrupperna i Esbo kommit överens om ett program för balansering av ekonomin som gäller alla sektorer.
– Jag är medveten om lärarnas oro. Vårt snitt i elevgrupperna i den grundläggande utbildningen ligger nu mellan 17 och 18 elever på den svenska sidan. Det beräknas öka med omkring 7 procent till nästa läsår, och då kommer det sannolikt även att finnas grupper med upp till 25 elever. 25 är gränsen och det är en stor grupp när det gäller elever i de lägsta årskurserna. Men det är inte bara gruppstorleken som påverkar utan också dynamiken i gruppen. Det kan finnas en grupp på 25 elever som fungerar bra med en lärare och så kan det finnas en grupp på 13 elever som kräver mycket extra resurser.
Vad tycker du om kritiken att tidpunkten för åtstramningarna är illa vald? – Jag kan inte göra något annat än att hålla med. Vi visste om att det blir ett kärvt läge, men det har klubbats igenom i fullmäktige. Det finns en del politiska grupperingar som tycker att man kan riva upp det avtal som gjorts eftersom kommunalvalet närmar sig, säger Lönnqvist.