Tyska skolbarn tuggade bomull för coronatest
I Tyskland testas en del skolbarn för coronavirus med något som kallas slickepinnsmetoden. Norska skolbarn började självtesta genom att spotta i plastbehållare, men fick sluta med det.
För att hitta symtomfria coronasmittade i tid har tyska hälsomyndigheter bland annat analyserat coronaprover från flera personer på samma gång. Den så kallade lollipopmetoden har provats bland tyska skolbarn när de återvände till skolbänken från distansundervisningen för ett tag sedan. Barnen fick tugga på bomullstussar, som sedan hamnade i en och samma burk.
När tyska skolbarn skulle återvända till klassrummen i februari efter att ha undervisats på distans sedan december, behövdes en snabb testmetod för att kunna följa eventuell ny smittspridning via skolorna. I Tyskland lanserade en grupp epidemiologer, virologer och barnläkare den så kallade lollipopmetoden, eller slickepinnsmetoden.
Metoden är enkel. Alla elever i en klass ger ett salivprov genom att tugga på en vanlig testpinne med bomullsända en stund. När alla är klara läggs 10–15 testpinnar in i en behållare som försluts och skickas på test. Innehållet i burken testats för smitta med PCR-analys, alltså en analys som söker spår av virusets arvsmassa. Om burken innehåller spår av sars-cov-2 testas alla elever på nytt – en i taget. Om inga spår av virus finns i burken kan undervisningen fortsätta som vanligt.
Metoden är en parallell till den testmetod som israeliska forskare presenterade i september 2020 då man förstått behovet av att också hitta symtomfria coronasmittade.
Billigare, men inte billigt
Slickepinnsmetoden har använts i en stor tysk multicenterstudie, som samordnats av forskare i Köln. Delstudier pågår bland annat i Köln och Regensburg. Läkaren Johannes Hübner, som är chef för den pediatriska infektionsavdelningen vid universitetssjukhuset LMU i München, har också varit involverad.
– Hittills har metoden fungerat bra och vi har upptäckt flera smittade med hjälp av den, säger han.
En av fördelarna är att testningen kan göras utan att binda upp läkare och vårdpersonal. Ändå är regelbunden testning också med den här metoden dyr om den används ofta och över hela skolnätverket.
Hübner påpekar att logistiken är rätt krävande. Det är mycket jobb med att samla in prover, märka dem, transportera dem till laboratorium, utföra tester och rapportera resultat.
– Men metoden är ändå mycket billigare än vanliga enskilda PCRtester och billigare än antigentester. Vi har sett att metoden är känslig och användbar, även om logistiken är en utmaning, särkilt i stor skala. Personligen tror jag att det är PCR-testning vi måste införa om vi alls ska införa testning i skolor. Detta är endast möjligt genom en sådan här pooltestning, annars blir kostnaderna oöverkomliga och laboratoriekapaciteten ett problem, säger han.
En droppe saliv
Norge har inte infört någon gemensam testning på tyskt vis, men den 10 mars började skolelever i Oslo självtesta sig genom att samla personliga salivprover. Eleverna fick en liten plastbehållare med sugrör för provtagningen. Sedan skulle de ladda ner en app på telefonen, läsa av den unika QR-koden på provröret och följa instruktionerna.
En milliliter saliv behövdes och när eleven spottat i röret, desinficerat det och märkt provet lämnades det in på skolan.
Vid starten var målet att snabbtesta 49 000 elever i Oslo på sju veckor. Projektet hann ändå bara pågå i några dagar; när skolorna i huvudstadsområdet stängdes måste också självtestningen läggas ner.
På den norska hälsomyndigheten Helsedirektoratet ser man ändå fortfarande att självtesterna är ett bra alternativ till traditionella test ur nässvalget.
– I en norsk studie har vi sett att både känsligheten och specificiteten i salivproverna är nästan lika bra som för de prov som tagits djupt ur näsa och hals och analyserats med PCR, säger seniorrådgivaren Trude Andreassen.
I en norsk studie har vi sett att både känsligheten och specificiteten i salivproverna är nästan lika bra som för de prov som tagits djupt ur näsa och hals och analyserats med PCR. Trude Andreassen seniorrådgivare, Helsedirektoratet
Pooltest utreds
I likhet med de tyska slickepinnsproverna har de norska salivproverna skickats på PCR-analys. Hittills har alltså inte tester med flera personers saliv i samma analyssats gjorts i Norge, men ett projekt för pooltest av salivprover är på gång bland studerande vid det norska teknisk-naturvetenskapliga universitetet NTNU i Trondheim.
– Vi utreder just nu möjligheterna till pooltestning. Samtidigt utreds kostnaderna för masstestning. I Norge betalar staten – än så länge – för all testning, säger Andreassen.
Också i Norge ser man en fördel med att sjukvårdspersonal inte behövs för att ta själva provet. Däremot kostar behållarna mer än pinnarna som används av vårdpersonalen vid nässvalgtest. Hur den norska laboratoriekapaciteten klarar utbredd testning i skolorna med pooling av salivprover, nässvalgprover eller en kombination av dem granskas för tillfället.