Helsingfors ska spara 11 miljoner
Det ska sparas 11 miljoner euro i grundutbildningen i Helsingfors samtidigt som stadens budget från i fjol visar ett överskott på en halv miljard euro. – Frågan är vad stadens beslutsfattare vill prioritera, säger huvudförtroendeman Jaana Alaja på Helsing
I slutet av mars uttryckte tre direktionsordförande för finskspråkiga grundskolor i Helsingfors i en insändare i Helsingin Sanomat oro för att besparingar drabbar grundutbildningen. Materialanskaffningar minskas, färre resurser för speciallärare, till och med brist på läromedel.
Den finskspråkiga utbildningens chef Liisa Pohjolainen svarade att man i Helsingfors velat omfördela pengar mellan skolor rättvisare oberoende av skolornas storlekar eller administrativa kostnader, men att resurserna inte blir mindre.
Jaana Alaja är huvudförtroendeman för klasslärarna och specialundervisningslärarna vid Helsingfors stad. Enligt henne är läget bekymmersamt.
– I år ska grundutbildningen spara 11 miljoner euro i Helsingfors och det gäller utbildningen för bägge språkgrupperna tillsammans. Det är en liten summa i hela budgeten, men det har en stor betydelse för en del skolor. I höst borde vi kunna ge mer stöd- och specialundervisning eftersom många elever är i skriande behov av det på grund av coronapandemin. De skolor som i vår inte gjort besparingar kommer att befinna sig i ett svårt läge i höst, säger Alaja.
Enligt Niclas Grönholm, som är chef för den svenska servicehelheten i Helsingfors, är läget tufft men inte helt nattsvart för stadens svenskspråkiga skolor.
– Läget är fortfarande bra i Helsingfors trots att gruppstorleken i medeltal ökar med 1–2 elever per grupp. I grundläggande utbildningen har vi haft cirka 18 elever i
medeltal per grupp och nu närmar vi oss cirka 20. Gruppbildningen inför hösten blir mer krävande i samtliga skolor. En jämn klassfördelning är svår då årskullarna varierar och klasserna inte kan delas lika ofta som tidigare, säger Grönholm.
Enligt Grönholm har pandemin inte haft någon större effekt på 2021 års budget, men på längre sikt finns det risk för negativa effekter.
– Minskade skatteintäkter i staden under pandemin riskerar att påverka även vår budget i framtiden, vilket kan leda till nedskärningar i undervisning och stödtjänster som i dag står för den klart största delen av kostnaderna.
– En aningen större budget 2021 räcker tyvärr inte att täcka alla nya kostnader för elevökningen och hyreskostnaderna. Hur det ser ut nästa år är för tidigt att säga, det får budgetförhandlingarna senare i år utvisa, säger Grönholm.
Enligt Pia Silvander, som är rektor för Hoplaxskolan, är budgetanslagen för det här året i stort sett desamma som 2020.
– Vi kanske köper lite mindre material och återanvänder lite fler böcker, men det påverkar inte verksamheten i stort. Men jag är lite fundersam över hur det blir nästa år. Hittills har vi ändå klarat oss bra, säger Silvander.
Orolig klasslärare
Kent Ketomäki är ordförande för Helsingfors svenska lärarförening och klasslärare för årskurs 6 i Kottby lågstadieskola. Han är också oroad för framtiden.
– Jag blir bekymrad när man talar om besparingar och färre resurser. Räcker vuxna till för de elever som behöver mest stöd? Timlärare och resurslärare är först i farozonen när det ska sparas. Jag oroar mig för om klasslärarna och ämneslärarna räcker till för att trygga en optimal skolgång för alla. Färre vuxna betyder färre tid för elever, säger Ketomäki.
Han undervisar en grupp med 27 elever.
– En lektion är 45 minuter, vilket betyder drygt 2 minuter per elev för individuell kontakt. Jag har ändå turen att ha en assistent och vissa gånger resurslärare och timlärare. Ofta är vi två, men när det talas om att skära ner eller minska på resurser blir jag orolig.
Vad tycker du om att Helsingfors stad har ett budgetöverskott på en halv miljard. Hur ska de pengarna användas? – Jag är inte ekonom, men jag har förstått att man normalt i svåra tider brukar satsa på utbildning och infrastruktur. Man tycker ju att överskottet borde användas till att stöda allt från utbildning till företagsamhet, säger Ketomäki.
Huvudförtroendemannen Jaana Alaja påpekar att det är sällsynt att man måste poängtera för stadens beslutsfattare behovet av att se till att det finns pengar för special- och stödundervisning.
– Den halva miljard som finns i överskott ska enligt staden gå till investeringar, men vi anser att 11 miljoner av en halv miljard borde gå till utbildning. Det här är en politisk fråga. Bollen är hos beslutsfattarna.
Enligt Alaja kommer en del skolor att vara i ett katastrofalt läge eftersom hyresutgifterna hela tiden blir större.
– Utgifterna för hyror slukar allt större medel från undervisningen. Det är bara att minska på lärarna och skolgångsbiträdena och öka på gruppernas storlekar. Väggarna kostar och därför vill man att undervisningen i större grad ska ske till exempel på gårdar och museer. Numera dimensioneras nya skolhus för betydligt färre elever eftersom man utgår från att de ska gå i skola på annat håll än i skolhuset. Det är meningen att man ska försöka spara på lokaler i stället för undervisningen, men ekvationen är svår när hyrorna stiger hela tiden, säger Alaja.
Jag blir bekymrad när man talar om besparingar och färre resurser. Räcker vuxna till för de elever som behöver mest stöd? Timlärare och resurslärare är först i farozonen när det ska sparas. Jag oroar mig för om klasslärarna och ämneslärarna räcker till för att trygga en optimal skolgång för alla. Kent Ketomäki Lärare