Både hot och möjlighet för Österbotten
Pargas IF:s Amy Nymalm har orienterat så länge hon kommer ihåg. I sommar drömmer hon om att få debutera i VM i Tjeckien.
Den svenska stålindustrins omställning från kol till vätgas kommer som en skänk från ovan för en bygd som redan under en längre tid kämpat med arbetslöshet och avfolkning. Med alla de planerade satsningarna kommer den egna arbetskraften inte att förslå särskilt långt.
För Österbotten som redan i dag kämpar med arbetskraftsbrist innebär storsatsningarna i norra Sverige att kampen om arbetskraft bara kommer att hårdna framöver. För svenskösterbottningar som redan behärskar språket har tröskeln att flytta till Sverige alltid varit låg.
Den svenska stålindustrins omställning är samtidigt en jättechans för svenskösterbottniska företagare, varav många redan har en fot i Sverige. Investeringarna i Norrbotten uppskattas uppgå till totalt 70 miljarder euro fram till år 2040. (...)
Man söker bland annat ingenjörer, geologer, processkunniga, förmän av alla de slag, tekniker, reparatörer och maskinförare med CE-körkort. Speciellt gruvbolagen är intresserade av personer som kan ställa om produktionen för att göra den så utsläppsfri som möjligt.
Det som sker inom den svenska stålindustrin kan gynna Österbotten på olika sätt. Bland annat har Wärtsilä, Vasa Elektriska, EPV Energi och Vasa stad nyligen startat ett samarbete med målet att utnyttja utsläppsfritt väte i energiproduktionen, industrin och trafiken.
Österbottens Tidning
Kenneth Myntti om att arbetskraftsbristen i norra Sverige uppfattas som den största flaskhalsen för investeringarna innebär både hot och möjlighet för Österbotten, som konkurrerar på samma arbetsmarknad.
(Den nationella intresseorganisationen Suomen Latu) lyfter fram att finländarna oftare motionerar ute än inne. Frekvensen av promenader, cykelturer och till exempel bärplockning överstiger klart användningen av inomhusanläggningar. Ändå är det ofta storstilade hallbyggen och arenaplaner som får störst uppmärksamhet i städernas idrottspolitik. Vill man främja folkhälsan och de breda massornas motionsmöjligheter är det i stället motionsspåren, cykelvägarna, badstränderna och grönområdena som behöver fokus. Åbo Underrättelser Pia Heikkilä om att coronaåret har med all tänkbar tydlighet bekräftat efterfrågan på det enkla i närmiljön.
Det var 1999 som Sanna Nymalm vann VM-silver i stafett i Skottland. Tjugotvå år senare gör hennes dotter Amy Nymalm, 23, sin debut i EM i Schweiz. I Schweiz är det dock bara sprint i programmet.
– Jag blev lite överraskad över att komma med till EM. Jag tycker mera om skog, säger Amy Nymalm.
– Huvudmålet för den här säsongen är VM i Tjeckien. Jag vet förstås att det är svårt att komma med.
Familjesport
Båda hennes föräldrar, Sören och Sanna Nymalm har orienterat på landslagsnivå, och orienterar fortfarande i veteranklasserna. Amy Nymalm hängde också med på orientering redan då hon var liten.
– Jag kommer inte ens ihåg när jag började. Jag var alltid med, säger hon.
– Det kan hända att jag ändå skulle ha börjat med orientering. Det bästa jag vet är att springa i skogen.
Det är bara hennes lillebror Atte som inte mera orienterar i familjen. Han håller på med esport.
Nytta av badminton
Nymalm har också sysslat med andra idrottsgrenar, som friidrott och badminton. Hon spelade badminton ända tills hon började i gymnasiet.
– Jag tror badminton har hjälpt orienteringen också. Det kommer en massa spänst och muskelstyrka som är till nytta i orienteringen. Jag spelar fortfarande gärna om någon är på väg, fast det är inte så mycket tid för det i träningsprogrammet, säger Nymalm.
Hon studerar datateknik vid Turun yliopisto. Hon tränar en hel del med idrottsakademin i Åbo.
– Cirka hälften av träningarna under veckan är med idrottsakademin, måndag styrka, tisdag orienteringsträning och torsdag lite snabbhet. Det är ett bra utbud av träningar, säger Nymalm.
Bommar sällan
Det kanske beror på att hon orienterat ända sedan hon var liten, men Nymalm anser att hon är väldigt säker i sin orientering. Hon gör sällan misstag.
– Det är helt samma vad det är för tävling, så presterar jag ungefär lika bra ändå. Jag bommar ganska sällan. Det händer förstås ibland. Jag minns en ungdomens Jukola då jag letade efter en kontroll i 5–10 minuter. Men det är länge sen, säger hon.
En tävling som Nymalm framför allt minns bra är junior-EM i Rumänien
2015. Då vann hon silver i långdistans.
– Det var regnigt. Riktigt geggaväder. På något vis blev jag tvåa, säger hon.
För två år sedan tog hon sitt första guld i senior-FM då hon vann FMguld i nattorientering.
Krävande VM-terräng
Hon har tävlat i en stor del av Europa, i länder som Bulgarien, Polen och Makedonien. Hennes första träningsläger utomlands var med FSO i Tjeckien, som står värd för VM i sommar.
– Det finns häftig terräng i Tjeckien. Det finns jättelånga, höga stup, stenpelare och branter, säger hon.
Coronapandemin har försvårat förberedelserna, då det inte gått att bekanta sig med VM-terrängen på förhand. I stället har hon studerat kartor med sin tränare Jari Sipilä.
– Jag har tränat med karta, funderat hur jag skulle ha sprungit, sedan har vi kollat med gps hur andra har sprungit i tävling, och analyserat mina vägval. Det är jättestora höjdskillnader, så det är avgörande hur mycket det lönar sig att springa runt.
EM i Schweiz
Landslaget åkte till Schweiz redan förra veckan för att hinna bekanta sig med terrängen. Nymalm har också studerat terrängen i förväg. Det är bara sprint på programmet.
– Vi har analyserat gamla kartor, kollat på Google street view, och förberett oss lite, så terrängen är inte helt obekant.
EM blir dock sannolikt mer en mellanetapp för Nymalm. Siktet är i första hand inställt på att ta sig till VM i Tjeckien. En dag drömmer hon också om att få en mästerskapsmedalj, precis som sin mamma.
– Det är ett långsiktigt mål att vara med i VM och kul skulle det vara att få en medalj också. Det krävs mycket jobb, och det är inte säkert att jag når dit ändå, men jag tycker det är viktigt att ha ett sådant mål.