Ryck för Grankulla under pandemiåret
Pandemin gjorde att finländarna tänkte om var de vill bo. Huvudstadsregionen var en förlorare, men det gällde inte områdets alla kommuner.
Grankulla är klar etta när man ser på hur flyttrörelsen gick i de svenskoch tvåspråkiga kommunerna 2020.
Stadens befolkning ökade med nästan 4 procent som en följd av stor inflyttning. Det är betydligt mer än i övriga kommuner.
Tillväxten är betydligt större än vad man räknat med. Stadsdirektören Christoffer Masar tror på en måttligare utveckling under de närmaste åren.
Pandemiåret 2020 vände på trenden med ständig inflyttning till huvudstadsregionen. Det visar färska uppgifter från Statistikcentralen.
Förändringen gäller flyttrörelsen inom Finland. I både Helsingfors och Esbo var de som flyttade ut betydligt fler än de som flyttade in. Vanda såg däremot en ökning.
I Esbos fall var minuset historiskt stort, kring 600 personer. Tappet i Helsingfors var kring 1 000 personer.
Det absoluta antalet in- och utflyttare visar ändå bara en del av förändringen. En minskning på 1 000 personer i Helsingfors är procentuellt betydligt mindre än en minskning på 200 personer i Jakobstad.
HBL har därför granskat hur pandemiåret påverkade de svensk- och tvåspråkiga kommunerna i relation till deras invånarantal.
I den här jämförelsen blir Grankulla i huvudstadsregionen en stor vinnare. Sottunga visar visserligen upp ett ännu större relativt plus, men den åländska minikommunen tävlar i en annan klass med bara kring 100 invånare.
Grankullas befolkning ökade tack vare en stor inflyttning med nästan 400 personer. Det är ungefär 3,7 procents ökning om man jämför med befolkningen i årets början.
– Vi visste att tillväxten blir snabb 2020, men var själva lite överraskade med den snabba inflyttningstakten i november och december, säger stadsdirektören Christoffer Masar som förklarar den starka tillväxten med att nya höghus blivit klara och med att pandemiåret gynnat staden.
I Björkgård vid gränsen mot Esbo blev många nybyggda höghus inflyttningsklara och inflyttningen accelererade särskilt mot slutet av året.
Samtidigt ledde pandemin till att många började drömma om att bo lite större. Det verkar ha gynnat Grankulla med goda förbindelser och något lägre bostadspriser än på de dyraste områdena i Helsingfors.
Att staden växer kraftigt är inte bara en odelat positiv sak, säger Masar.
– Jag vet faktiskt inte riktigt om man ska hurra eller inte. Målet enligt vår strategi är en befolkningsökning på i medeltal en procent per år och en del beslutsfattare kan anse att den här takten är för snabb.
– Tillväxten nu är ändå ett resultat av planläggning i början av 2010-talet. Nu planlägger vi för slutet av 2020-talet, säger Masar som tror att fjolårets tillväxt blir något av ett engångsfenomen.
Ökar trycket på skolorna
Att Grankullaborna blir fler får konsekvenser för servicen i staden. Det gäller framför allt skolorna.
– Trycket är störst för de finskspråkiga skolorna där vi nu gör en behovsutredning för ett nytt lågstadium.
För de svenskspråkiga skolorna är läget ett annat. Den långsiktiga trenden för elevantalet är smått sjunkande.
Överlag tror Masar att tillväxten blir ett av de största diskussionsämnena under den kommande fullmäktigeperioden.
– Planläggningen är ett politiskt beslut. Situationen i Grankulla är lite den att planlägger vi för nya bostäder kommer nog inflyttarna.
Grankulla hör till den kategori kommuner som varit framgångrikast under pandemiåret: kommuner nära de största städerna. Till den här kategorin hör förutom Grankulla bland annat Sibbo, Kyrkslätt och S:t Karins.
Överlag verkar pandemiåret ha jämnat ut utvecklingen något. Om förlorarna förr var betydligt fler än vinnarna är det nu fler kommuner som ser ett överskott.
Det beror antagligen på att inflyttningen till huvudstadsregionen som
helhet bromsat in och att fler kommuner får dela på inflyttningen.