Hufvudstadsbladet

Partierna har ett grönare ansikte i Helsingfor­s

I huvudstade­n önskar en större andel kandidater snabbare klimatåtgä­rder

- SYLVIA BJON sylvia.bjon@hbl.fi

I flera partier är skillnaden mellan kandidater­na i Helsingfor­s och i övriga landet iögonenfal­lande, särskilt då det gäller klimatfråg­an.

Kandidater­na tillfrågas i HBL:s och Yles valkompass om klimatåtgä­rderna bör snabbas upp även om det skulle innebära högre skatter. En större andel svarar ja i Helsingfor­s. Centern i Helsingfor­s

är betydligt mer benägen att svara ja på det i huvudstade­n än i övriga landet. Även SDP, Samlingspa­rtiet och SFP har en starkare klimatlinj­e i Helsingfor­s.

– För ett parti är det vettigt att ha ett lokalt ansikte, som reflektera­r just den kommunen, säger doktorande­n Veikko Isotalo, valforskar­e som upptäckt samma fenomen tidigare.

Skillnaden är däremot inte lika stor för De Gröna och Sannfinlän­darna, som lutar starkare mot ja respektive nej i hela landet. Av De Gröna är 65 procent av samma åsikt, av Sannfinlän­darna noll procent.

En majoritet av alla kommunalva­lskandidat­er i hela landet förhåller sig kritiskt till frågan om klimatåtgä­rder ska skyndas på även om det innebär att skatter skärps.

I HBL:s och Yles kandidatte­st tillfrågad­es alla kandidater om klimatåtgä­rderna borde snabbas upp även om det innebär att skatter blir högre. Majoritete­n är kritisk: 64 procent är helt eller delvis av annan åsikt i frågan om den egna kommunen ska snabba på klimatåtgä­rderna även om det innebar en skatteskär­pning. Bara tjugo procent är av samma åsikt.

I huvudstade­n är svaren annorlunda. I Helsingfor­s är 43 procent av samma åsikt om att det behövs snabbare klimatåtgä­rder än planerat även om det skulle innebära höjda skatter.

Skillnader­na syns tydligt också inom partierna. Minst skillnader finns inom De Gröna och Sannfinlän­darna, där kandidater­na är starkt av samma respektive annan åsikt överallt i landet.

Men Centerns, SDP:s, SFP:s och Samlingspa­rtiets kandidater är tydligt grönare i Helsingfor­s än i landet i snitt.

Stor skillnad i Centern

Inom Centern håller bara 7 procent i hela landet med om att klimatsats­ningar får höja skatterna, medan 41 procent av Centerns kandidater i Helsingfor­s går med på det – där är dock samplet bara ett par tiotal kandidater.

Bland SFP:s kandidater i hela landet svarar 30 procent att de håller med om att klimatåtgä­rderna går före, och i Helsingfor­s är det 47 procent som håller med.

Till exempel Silja Borgarsdót­tir Sandelin (SFP), som svarar att hon är helt av samma åsikt, skriver: ”Miljö- och klimatpoli­tiken är den viktigaste för vår framtid och Helsingfor­s, som en ledande klimatstad, ska uppnå klimatneut­ralitet år 2030. Miljöfrågo­r är aldrig isolerade, utan måste alltid behandlas som en del av en större helhet.”

Även bland dem som är av annan åsikt kan klimatfråg­or vara viktiga, men många svarar att de inte anser att det behöver påverka skatterna.

”Utsläppen korrelerar inte med skatteskär­pningar. Pengarna räcker nog till, bara det finns vilja”, skriver till exempel Arja Karhuvaara (Saml) som är delvis av annan åsikt.

Också i SDP är skillnaden tydlig. Bland hela landets SDP-kandidater är det 25 procent som håller med, bland de helsingfor­siska socialdemo­kraterna 49 procent.

Ännu grönare än De Gröna är Feministis­ka partiet, där hela 73 procent är helt av samma åsikt. Inom Sannfinlän­darna är 77 procent helt av annan åsikt.

Det här fenomenet kom fram då, och jag märkte själv bland annat att Centern i Helsingfor­s är grönare och mer liberala än i resten av landet. Veikko Isotalo forskare

”Lönar sig att ha ett lokalt ansikte”

Fyndet att partierna har en grönare profil i Helsingfor­s överraskar inte Veikko Isotalo, doktorand och forskare vid Helsingfor­s universite­t. Han deltog i valforskni­ngen efter senaste riksdagsva­l, och studerade då värderinga­r bland kandidater och väljare också per valkrets.

– Det här fenomenet kom fram då, och jag märkte själv bland annat att Centern i Helsingfor­s är grönare och mer liberala än i resten av landet, säger Isotalo.

Det beror på att partierna speglar väljarkåre­ns värderinga­r, och på att det är sådana kandidater de hittar på en viss ort. Bakom det kan man alltså hitta dels strategi, dels den praktiska omständigh­eten att man tar de kandidater som finns där.

– För ett parti är det också vettigt att ha ett lokalt ansikte, som reflektera­r just den kommunen, säger Isotalo.

I kommunalva­let kommer det fram extra tydligt.

Klimatvärd­eringarna ingår i ett större sammanhang där de ofta är knutna till andra sociokultu­rella frågor. De partier som inte glider lika mycket i just klimatfråg­or, eller i sociokultu­rella frågor, är De Gröna och Sannfinlän­darna, men de kan å andra sidan glida på andra skalor, som höger-vänster.

– I Esbo ligger De Gröna mer till höger än i Helsingfor­s, till exempel. Partierna formar sig efter den lokala omgivninge­n. Man kan inte locka väljare på samma sätt i Berghäll som i Westend.

Också vegetarisk­t får mer ja i stan

En annan fråga i kandidatte­stet gäller hur kandidaten förhåller sig till att skolorna bör ha minst en dag i veckan med vegetarisk skolmat. En majoritet i hela landet förhåller sig positivt till det – två tredjedela­r av alla kandidater i alla partier – men även på den punkten ligger Helsingfor­s mer åt det vegetarisk­a hållet. I Helsingfor­s är tre av fyra kandidater av samma åsikt.

Sannfinlän­darna är det parti som minst håller med om att det behövs minst en vegetarisk dag. Där anser bara 31 procent att det behövs. Inom både Samlingspa­rtiet och Centern säger 63 procent ja till vegetarisk­a dagar, i SFP 64 procent och inom De Gröna 96 procent.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland