Helsingfors vill nå ut till bostadslösa med vaccin
Med mobila team försöker Helsingfors nå ut med coronavaccin till bostadslösa. Många har grundsjukdomar och smittspridningen är svår att stoppa bland dem som saknar fast hem. Nu ska också papperslösa erbjudas vaccin.
❞ Om vi lämnar dem som är sårbara utanför flockskyddet tjänar det inte helheten. Anne Hammad, Diakonissanstaltens center för papperslösa
Vid Sanduddsgatans servicecentral i Helsingfors gavs i veckan den andra dosen coronavaccin till den som ville. I servicecentralen finns boendejour och något mer bestående inkvartering i rum i kollektivt boende. Vaccineringarna sköttes av ett av stadens mobila team.
Med riktade insatser som denna försöker Helsingfors nå bostadslösa. Vaccineringsteamen har först tagit sig an stadens egna enheter, sedan andra aktörers och nu breddat till dagverksamhet som exempelvis Symppis-centren – där är den första dosen aktuell.
Målet är att nå ut till så många som möjligt.
– Med tanke på att kontrollera epidemin och minska på smitta är det bra att vi gör så här, säger Leena Turpeinen, direktör för hälso- och missbrukstjänster vid Helsingfors stad.
Bostadslöshet nämns inte på nationell nivå som orsak till prioriterad vaccinering. Men enligt Turpeinen är det ett faktum att det handlar om en sårbar grupp där många har sjukdomar som innebär ökad risk.
Det är också krävande att komma åt smittspridning och att smittspåra bland personer som saknar ett fast hem. Dessutom handlar det ofta om personer som rör mycket på sig. Och det har förekommit en del smittkedjor, bland annat vid boenden. Staden har då ordnat med karantän.
Helsingforsspecifik fråga
Nyligen har staden fattat beslut om att även papperslösa i Helsingforsregionen ska erbjudas coronavaccin. Det här gäller också bland andra EU-migranter.
Inte heller den som är bostadslös och vill vaccinera sig måste vara skriven i Helsingfors. Enligt Turpeinen räcker det med att man vistats här en längre tid.
– Jag tror att andra kommuner är riktigt nöjda med att vi sköter det här.
De flesta av Finlands bostadslösa finns i huvudstaden, och frågorna är därför specifika för just Helsingfors. I Helsingfors finns det uppskattningsvis 2 000 bostadslösa. 100–200 bor på gatan, i trappuppgångar eller nödinkvartering och härbärgen.
Papperslösa kommer att ges vaccinet på Diakonissanstaltens center för papperslösa, som sedan starten 2018 kontaktats av ungefär 2 000 personer. Där är projektchef Anne Hammad glad.
– Det här är mycket bra. Om vi lämnar dem som är sårbara utanför flockskyddet tjänar det inte helheten. Oberoende av en människas status är också hen berättigad till att samhället på något sätt normaliseras.
Somliga har enligt henne frågat efter vaccin, men något översvallande stort förhandsintresse har det inte varit.
Bättre tidigare?
Även bland bostadslösa har personalen behövt arbeta en hel del för att sprida information om coronavaccin.
Vid Sanduddsgatans servicecentral är direktör Anna-Maija Josefsson rätt nöjd med utfallet: Över femtio personer har tagit vaccinet.
– Det krävde ganska mycket marknadsföring av oss och att vi har förklarat att det är ett sätt att bli av med restriktionerna.
Jussi Lehtonen är chef för lågtröskelverksamheten och bostadsservicen vid Vailla vakinaista asuntoa (Utan fast bostad), där den första dosen getts för någon vecka sedan.
Han är besviken på att inte fler hos dem tagit vaccinet. Lehtonen talar om ett tiotal vaccinerade av de 35–50 som besöker dagverksamheten under en dag. Hans tolkning är att intresset är mindre på ställen som besöks av folk som är mer rörliga, än de som exempelvis har egna rum.
Enligt honom är många ganska trötta på hela epidemin, och de yngre som har insjuknat har kanske inte varit så sjuka.
– Det hela är tidsmässigt känsligt. Det hade förstås varit bra om vi hade fått vaccin tidigare, då det var en mer allvarlig situation i samhället. Efter det har det kommit uppgifter om biverkningar och många olika rykten sprids också.
Fortfarande är det ändå inte för sent att få vaccin via organisationen, utan den mobila enheten kan komma på nytt.
Ännu mer utanför än vanligt
Coronaläget med nedstängningar har överlag varit svårt för många bostadslösa.
– Det har varit verkligt tungt. De står ännu mer utanför samhället än vanligt, säger Jussi Lehtonen.
Nästan alla offentliga platser, som bibliotek, har varit stängda och också olika boenden och dagcenter har tidvis haft stängt eller tvingats begränsa besökarantalet. Dessutom har det kanske inte varit möjligt att bo på kompisars soffa.
– Försöker man se något positivt är det att situationen har blivit känd – att det finns allt fler på gatan och att de är allt yngre, säger Lehtonen.
De som bor i trappuppgångar eller härbärgen har efter en lång tid av nedgång blivit fler visar statistik.
Diakonissanstalten öppnade nyligen en tillfällig inkvartering för unga för att svara på behovet.
I samband med öppningen sade projektchef Päivi Malmivaara i ett pressmeddelande att ”de unga är i sämre skick, smutsigare och hungrigare än tidigare. Dessutom har mångas psykiska mående rasat.”