Oklarhet kring EU-budgeten skapar oro för framtida utveckling i Kvarkenregionen
Med ett nytt EU-program för åren 2021–2027 skulle utvecklingsarbetet i Kvarkenregionen svälla till att omfatta även Ryssland. I Finland och Sverige intygar man att samarbetet fortsätter även om EU-pengarna uteblir.
Får Interreg Botnia-Atlantica, ett EU-finansierat regionutvecklingsprogram för landsöverskridande utveckling i Kvarkenområdet, en uppföljare när det nuvarande programmet tar slut?
Det är en öppen fråga så länge som EU:s budget inte godkänts.
Åsa Fällman, biträdande näringslivschef vid Umeå kommun och ordförande för styrkommittén för projektet Future Cleantech Solutions som ingår i det nuvarande EU-programmet, hoppas på en fortsättning.
– Omfattningen skulle vara mycket mer än Kvarkenregionen. Programmet skulle omfatta hela de norra delarna av Finland, Sverige, Norge och Ryssland, vilket medför både utmaningar och möjligheter.
Till utmaningarna hör att hitta gemensamma intressen.
– Samtidigt lär vi oss av varandras olikheter. Om vi kan dra nytta av varandras styrkor kan vi konkurrera bättre globalt. Ett större område medför också möjlighet till större finansiering, om programmet godkänns, säger Fällman.
Behöver besked så snart som möjligt
Triinu Varblane är landsprojektledare i Finland för Future Cleantech Solutions. Projektet är treårigt och avslutas i år.
Projektet har sammanfört små och medelstora företag med storbolag i fem städer och deras kringliggande regioner: Vasa och Karleby i Finland samt Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik i Sverige.
Enligt Varblane har projektet, som till stor del förverkligats under coronapandemin, varit en framgång.
– Vi fick tidigt tänka om och ta in digitala lösningar och har hållit både tidtabellen och budgeten. Det var ett stort erkännande att vi fick Arctic Award-priset i fjol, trots hård konkurrens med projekt från hela europeiska Arktis och att projektet inte var avslutat.
Varblane nämner Wärtsilä goes North Sweden-evenemanget i början av maj som exempel på nytänkande som gagnat Kvarkenregionen.
När coronapandemin skjutit upp
Wärtsiläs besök i Sverige ett antal gånger, där man skulle träffa små och medelstora företag för potentiella nya samarbeten, skapade Future Cleantech Solutions en digital lösning där Wärtsilä hade individuella möten med utvalda företag som fick pitcha sina tjänster och produkter.
– Mindre företag saknar ofta tekniken och kunnandet för att göra affärer digitalt och storbolagen har fullt upp med sitt. Vi styrde upp mötet som blev en ögonöppnare för alla. De digitala lösningarna visar att gränserna är en illusion.
Ifrågasätter normer och stereotyper
Även Varblane uttrycker oro över den osäkra framtiden, samtidigt som hon är hoppfull.
– Både vi och EU behöver de gränsöverskridande programmen. Men så länge frågan om EU-budgeten är öppen kan vi inte säga mer vare sig om insatsområden, budget eller tidtabell för nya projektansökningar. Vi behöver få besked så snart som möjligt.
Botnia-Atlanticaprogrammet har stött projekt med cirka 36 miljoner euro ur den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).
Hur mycket man anhållit om för det eventuella nya EU-programmet vill inte heller Åsa Fällman säga.
– Önskedrömmen är att vi får lika mycket pengar för Kvarkenregionen som i det nuvarande programmet, och därtill medel för det utvidgade området.
Oavsett om det nya programmet får pengar eller inte så kommer samarbetet inom Kvarkenområdet att fortsätta, säger Fällman.
– Umeå fortsätter gärna samarbeta med Vasaregionen. Vi har byggt upp nätverk i nästan tio år. Näringslivet signalerar också att vi gjort en skillnad: fler affärer ingås och företagen har kunnat nyanställa.
Enligt Varblane är det dags för finländarna att uppdatera bilden av Sverige som Finlands storebror, som inte vet lika mycket om oss som vi vet om dem. Hon betonar vikten av att bryta mot normer och stereotyper, och att jobba medvetet inkluderande.
– Den yngre generationen kan ha en annan beredskap för att lära känna och göra affärer med finländska företag. Intresset är stort från båda hållen, säger Varblane. Fällman bekräftar saken. – Ja, absolut. Det finns ett växande intresse hos svenska företag att beakta vad finländska företag kan erbjuda i form av service och produkter. Vi har stora investeringar på gång, bland andra Northvolt i Skellefteå. Klimatfrågan är en annan stor fråga som vi gärna samarbetar kring.