Nya konstellationer i Helsingfors
De dagar som återstår till den egentliga kommunalvalsdagen kan avgöra mycket när det gäller vem som styr Helsingfors de följande fyra åren. Konstellationerna blir nya, oberoende av vem som blir störst.
Valet i Helsingfors är spännande. Samlingspartiet har i årtionden varit det största partiet i huvudstaden. Nu flåsar De gröna Samlingspartiet i nacken. I riksdagsvalet och EU-valet fick De gröna flest röster i huvudstaden, men enligt opinionsmätningarna skulle Samlingspartiet behålla sin position.
I Helsingfors bidrar borgmästarvalet till att personifiera valet och samtidigt göra det otydligare.
Trots att det troligen blir så att det största partiets borgmästarkandidat utses är det ändå uttryckligen partiernas röstetal, inte borgmästarkandidaternas, som avgör.
Det har g jorts ett antal opinionsmätningar i Helsingfors och de bidrar till att snarare öka förvirringen än minska den.
I Helsingin Sanomats mätning från maj är skillnaden mellan de två i täten liten. Samlingspartiet får ett stöd på 23,2 procent och De gröna 21,3 procent. Skillnaden ligger inom felmarginalen (plus/minus 3 procentenheter).
Men i tidningens borgmästarmätning är ordningsföljden den motsatta. 22 procent tycker att Anni Sinnemäki (De gröna) är den bästa borgmästarkandidaten, medan 19 procent håller på Juhana Vartiainen (Saml).
För väljarna gäller det att komma ihåg att vi inte har något direkt borgmästarval utan att man ska rösta på det parti, vars kandidat man vill se som borgmästare.
Framför allt gäller regeln att man ska rösta på det parti vars politik man tror på och vill stödja, även om det partiet inte har en reell möjlighet att få sin kandidat vald till borgmästare.
Borgmästaren har haft mycket makt under de första fyra åren med modellen, men den är inte oinskränkt. Det har senast visat sig i fråga om utbildningsanslagen. Sittande Jan Vapaavuori (Saml) har dröjt med att föra nämndens förslag till överskridningar till stadsstyrelsen trots en politisk överenskommelse. Där och i fullmäktige är det troligt att överenskommelsen består.
Inför den nya fullmäktigeperioden kan stadgan för maktfördelningen mellan borgmästare och biträdande borgmästare ses över, så att de biträdande får mer att säga till om.
Det är fullmäktige som har den högsta politiska makten i Helsingfors och partiernas styrkeförhållanden där avgör mycket.
Det verkar klart att de två stora partierna båda kan backa i mandat. Rörelse Nu (RN) med Harry Harkimo i spetsen är ett hot mot Samlingspartiet. HS mätning ger RN ett stöd på hela 4 procent.
De gröna kan naggas i kanterna av två valmansföreningar som fokuserar på att bevara naturen intakt, till exempel i Centralparken. När det gäller byggandet får De gröna en del kritik för att inte ha försvarat naturvärden tillräckligt.
Om både Samlingspartiet och De gröna får färre mandat kan de förlora den majoritet de har tillsammans i dag. Det får konsekvenser för beslutsfattandet.
En liberal, borgerlig majoritet kan troligen i framtiden skapas med de två stora partierna, SFP, Centern och Rörelse Nu. Men det blir i alla fall en mer mångfasetterad politisk process.
Den andra majoritet som finns i nuvarande fullmäktige är rödgrön – De gröna, SDP och Vänsterförbundet. Många tippar att den majoriteten består.
Kommunalpolitik domineras av olika koalitioner, kring olika sakfrågor. Det finns ingen "regering" och därför inte heller en "opposition".
Sannfinländarna kommer att göra ett betydligt bättre val i Helsingfors än senast, det verkar klart. Partiets problem är att det egentligen inte har en kommunalpolitisk linje. Det har också märkts i borgmästarpanelerna.
Inom SFP ser man ljust på utsikterna. För första gången på länge har partiet en full kandidatlista, med finns också kandidater från Öppna partiet och Liberala partiet. SFP hoppas på ett sjätte mandat.
Det är oklart hur coronaepidemin å ena sidan och valets tidpunkt i mitten av juni å andra sidan kommer att påverka valdeltagandet, som har betydelse för slutresultatet.
Valet är redan i gång eftersom förhandsröstningen har pågått i en och en halv vecka. På torsdag hade drygt 100 000 helsingforsare röstat på förhand – det är nästan en femtedel av alla röstberättigade.