Enkät: Kvinnor intresserade av längre sträckor
En stor del av de kvinnliga skidåkarna skulle vilja skida längre sträckor. – Hade faktiskt vara kul om damerna hade fått tävla 50 km också nån gång, säger en av skidåkarna som besvarat FSI:s och FSS enkät.
Diskussionen om damernas och herrarnas olika tävlingssträckor har varit en långkörare inom skidåkningen. Finlands svenska idrott FSI och Finlands svenska skidförbund beslöt att utföra en enkät för att få veta vad skidåkarna själva anser.
Enkäten visar att en stor del av de kvinnliga skidåkarna är intresserade av att ha längre tävlingssträckor. Knappt hälften av kvinnorna, 45 procent, håller delvis eller helt med om att damerna och herrarna borde ha samma tävlingssträckor i allmän klass. Lika många, 45 procent, är delvis eller helt av annan åsikt. Av herrarna är 32,1 procent delvis eller helt av den åsikten att herrar och damer borde ha samma tävlingssträckor.
För tillfället är damernas normalsträckor oftast 5 eller 10 km, medan herrarna skidar 10 eller 15 km. Damernas långa sträckor är vanligen 15–30 km, medan herrarna skidar 30–50 km. I stafett skidar damerna oftast 5 km, medan herrarna skidar 7,5 km till 10 km.
– Hade faktiskt vara kul om damerna hade fått tävla 50 km också nån gång. Ska alltid benämnas som ”kungssträckan” och som att vi inte skulle klara av det. Dock skulle det ju så klart ta längre tid än för herrarna, men man skulle ju i alla fall kunna testa, säger en av de kvinnliga skidåkarna som besvarat enkäten.
Kortare sprintlopp önskas
Det är 52 skidåkare som besvarat enkäten. Största delen av dem tävlar i allmän klass.
– Det är alldeles för stor skillnad mellan tävlingssträckorna för damer och herrar. Kunde damerna ha 35 eller 40 km? skriver en av herråkarna som besvarat enkäten.
I sprint har damerna också ofta en kortare sträcka än herrarna. Det väcker inte så stora känslor. Många anser tvärtom att sprintsträckorna inte får bli för långa. En del av herrarna kommenterar ock
så att sprintsträckorna ofta är onödigt långa.
– Sprint ska inte ta mycket längre än 3 minuter, om sträckan blir ännu längre är det inte sprint längre för damer, skriver en damåkare.
– I Pyhäjärvi på FM till exempel så hade plötsligt herrarna och damerna samma sträcka och tiden motsvarade inte en sprint för damerna, kommenterar en annan damåkare.
Samma sträckor för juniorer
En del av de som besvarat enkäten har också invändningar mot lika långa sträckor för herrar och kvinnor. Ett vanligt motargument är att längre sträckor skulle leda till större tidsskillnader och mindre spännande lopp. Finlands största damstjärna Krista Pärmäkoski sade nyligen i en intervju med Ilta-Sanomat att det bara skulle leda till att Norges storstjärna Therese Johaug är ännu mer överlägsen.
– Tyvärr är antalet deltagare färre i de flesta damklasser, varpå det blir ännu större tidsskillnader om man förlänger sträckorna. Fysiologiskt finns inga skillnader. Därför är det viktigt att hålla jämställda sträckor så långt som möjligt, skriver en av herråkarna som besvarat FSI:s och FSS enkät.
– Första stora hoppet kommer först efter 18 år då H20 skidar 30 km och D20 skidar 20 km. Likaså blir skillnaden för stor mellan flickor och pojkar då man jämför 5 och 10 km.
En klar majoritet av de som besvarat FSI:s och FSS enkät anser att juniorerna i klasserna herrar/ damer 16 år och yngre borde skida samma sträckor. Det råder mera delade åsikter om huruvida herrar och damer i åldern 17–20 år borde skida samma sträckor.
Viktdiskussionen
Bland annat i Norge har det förekommit en diskussion om huruvida tunga banprofiler gynnar en viss typ av skidåkare, som Norges Therese Johaug och Sveriges Frida Karlsson. Frida Karlsson och norskan Ingvild Flugstad Østberg har båda tvingats till tävlingspaus på grund av obalans med näringsintaget. Det här är också ett orosmoment som lyfts fram i enkäten.
– En viktig aspekt som absolut måste beaktas är den om skidåkarens vikt. Vi ser idag ett tydligt samband mellan låg vikt och framgång, främst på damsidan. Om vi förlänger sträckorna för mycket kommer vi att få se en effekt av att det än en gång är ”de mindre” som klarar sig bättre. Det är inte helt enkelt att bara genomföra en förlängning av sträckor, för de gynnar en viss typ av åkare och kan göra det svårt för oss att hålla kvar utövare i dam- och flickklassen på lägre nivå, skriver en herråkare.
En del av skidåkarna önskar också mera sprintlopp, färre sprintlopp, eller tyngre banprofiler. FSS:s ordförande Mats Johansson anser att det är viktigt att lyssna till de aktiva skidåkarna:
– Vi ser en tydlig vilja att införa samma sträckor för juniorer och kommer att ta upp saken till diskussion inom förbundet. Vi kommer även att diskutera enkätens övriga punkter inom styrelsen, säger han.