Därför bestämde sig symfoniorkestrarna för att ställa sig utanför uppropet
– Vi verkar på många andra fronter, säger symfoniorkestrarnas verksamhetsledare Helena Värri.
När arbetare inom kultur- och evenemangsbranschen utanför Riksdagshuset protesterade mot nedstängningen av kulturlivet på torsdagen publicerades ett upprop som hade undertecknats av 171 organisationer.
Bland undertecknarna fanns aktörer över hela fältet. Men stadsorkestrarna lyste med sin frånvaro, vilket nyhetsbyrån SPT tog fasta på i sin rapportering.
Verksamhetsledare Helena Värri säger att Finlands symfoniorkestrars styrelse valde att ställa sig utanför efter att orkestrarna konsulterat sina respektive städers organisationer.
– Eftersom texten innehöll partier som gällde förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, vände medlemsorkestrarna sig till städerna. Efter överläggning beslutade styrelsen att inte skriva under papperet.
Bland undertecknarna fanns ändå sju stadsteatrar. Hur går det ihop?
– Stadsteatrarna verkar på många håll som stiftelser och kan agera mera självständigt. Orkestrarna däremot ingår i de flesta fall i städernas organisationer.
Begränsar organisationsformen alltså orkestrarnas svängrum och yttrandefrihet?
– Orkestrarnas yttrandefrihet har inte begränsats, men orkestrarna talar med arbetsgivarens stämma.
Frågan infinner sig: är inte orkestrarnas mått rågat?
– Visst. Och vi stöder syftet, men använder konstant andra påverkningsmöjligheter. Vi träffar hela tiden politiker och tjänstemän och verkar för ljusare framtidsutsikter så att vi kan börja jobba på riktigt igen i höst.
Värri påminner om att tre av organisationens mindre medlemsorkestrar (Avanti, Helsingfors barockorkester och Vanda underhållningsorkester) stod som undertecknare.
Symfoniorkestrarnas namn stod också under det förra uppropet i Helsingin Sanomat 26.5, då 52 aktörer på kultur-, idrotts- och evenemangsfältet krävde att publikevenemangen skulle öppnas samtidigt med andra aktiviteter i samhället.
Hur ser ert agerande ut utåt, när till exempel Finlands teatrar ändå var med nu?
– Vi understöder syftet, även om vi inte skrev under. Har vi inte själva rätt att välja hur vi arbetar och förhåller oss till en demonstration?
Värri säger att orkestrarna fått ta emot meddelanden av andra organisationer som talat om förrädare.
– Det finns en historia i Finland från 1970-talet om diverse upprop som man tvingats skriva under. I samband med den förra texten krävdes en ganska stor ansträngning för att påverka innehållet.
Har teaterchefen Erik Söderblom rätt när han säger att orkestrarna har det största och säkraste offentliga stödet och att de rika rider på de fattiga?
– Delvis. Coronakrisen har synliggjort skillnaden mellan institutionerna och fria fältet. Statsandelssystemet har varit gynnsamt för oss. Men självfallet vill vi verka för en jämlikare spelplan för hela fältet i framtiden.
Står ni då ovan, under eller på sidan om de 171 undertecknarna?
– På sidan om, om man vill se saken på det sättet. Men vi stöder syftet och verkar själv för samma ändamål.
– Vi jobbar också för att i framtiden kunna anlita lika många frilansare som hittills. För närvarande har våra möjligheter kringskurits drastiskt.