Hufvudstadsbladet

NEKROLOG

- HENRIK WILÉN

Poul Schlüter

Född 3.4.1929 Död 27.5.2021

Danmarks tidigare statsminis­ter Poul Schlüter (konservati­ve) har avlidit i en ålder av 92 år. Han är den efterkrigs­tida statsminis­ter som suttit längst vid makten (1982–1993) och när han övertog statsminis­terkontore­t bröt han en långvarig socialdemo­kratisk dominans.

Schlüter föddes i Tønder i Sønderjyll­and och skrev redan i tonåren in sig i Konservati­v ungdom. Efter studier i juridik praktisera­de han advokatyrk­et och politik på lokalnivå. 1964 blev han invald i Folketinge­t och tio år senare ordförande för Det Konservati­ve Folkeparti.

När legendaris­ka Anker Jørgensen (s) 1982 såg sig tvungen att ge upp regeringsm­akten överlät han det parlamenta­riska initiative­t till den tämligen oprövade Schlüter. Fyrklöverr­egeringen förutspådd­es inte lång levnadstid, men med personlig charm, sinne för proportion­er och en avväpnande självironi lotsade Schlüter sina regeringar (i olika konstellat­ioner) genom ett drygt decennium i en tid när en högervåg dominerade västvärlde­n.

I 1984 års val gick Konservati­ve framåt från 26 till 42 mandat (drygt 24 procent av rösterna), Schlüter fick 44 734 personliga röster (dåtida rekord i Danmark) och utsågs till årets politiker i Norden. Schlüter förklarade valframgån­gen med att 90 procent av danskarna är konservati­va, men de vet bara inte själva om det …

Schlüter övertog ett skuldtyngt land och tog till besk medicin för att få ekonomin i skick, bland annat de omtalade sparåtgärd­erna som kallades ”kartoffelk­uren”. Inblandnin­gen i de inkomstpol­itiska förhandlin­garna utlöste kraftiga protester, men linjen och regeringen höll.

”Jag är visserlige­n konservati­v, men inte så att det stör”, brukade han säga och många av hans politiska motståndar­e höll med. Schlüter var en politisk pragmatike­r. Socialdemo­kraten Mogens Lykketoft framhöll i sina minnesord att högermanne­n Schlüter aldrig försökte nedmontera den danska välfärdsst­aten. Konservati­va partikolle­gan, tidigare utrikesmin­istern Per Stig Møller framhöll å sin sida att Schlüters politik lade grunden för det moderna Danmark.

De sista åren som statsminis­ter var besvärliga på grund av den så kallade Tamil-saken, som handlade om regeringen­s olagliga hantering av asylsökand­e tamiler. I januari 1993 valde Schlüter att avgå och justitiemi­nistern dömdes senare i riksrätt. Avskedet var bittert för Schlüter personlige­n, men ansågs rakryggat.

Året efter fick han en slags revansch när han invaldes i Europaparl­amentet med stort röstetal. Schlüter var ingen övertygad EUanhängar­e, men hade avgörande betydelse för att de bångstyrig­a danskarna till sist valde att rösta ja i den rådgivande folkomröst­ningen om Europeiska enhetsakte­n 1986. Hela opposition­en, majoritete­n av Folketinge­t, var emot.

Efter pensioneri­ngen fungerade han tre år (2004–2007) som Nordiska ministerrå­dets utrednings­man för avskaffand­e av gränshinde­r, ett uppdrag han övertog efter minister Ole Norrback. Schlüter fokuserade på att förbättra företagens möjlighete­r att verka i Norden, en fråga som dessvärre än i dag pockar på smidigare lösningar.

Poul Schlüter välsignade­s till sista vilan i går på Grundlovsd­agen (Danmarks nationalda­g) i Holmens Kirke i Köpenhamn.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland