Bakslag för Vapaavuori i tvisten om skolpengar
Borgmästare Jan Vapaavuoris förslag om att minska skolsektorns budgetöverskridning röstades ned i Helsingfors stadsstyrelse.
Skolsektorn i Helsingfors ser ut att få överskrida sin budget med 17,5 miljoner euro, vilket skulle vara i enlighet med förslaget från stadens fostransoch utbildningsnämnd i april. Frågan har blivit ett politiskt tvistefrö sedan borgmästare Jan Vapaavuori (Saml) presenterade sitt motförslag, som inte tillåter en lika hög överskridning.
Med undantag för Samlingspartiet ställde sig stadsstyrelsen bakom nämndens ursprungliga förslag då frågan behandlades på måndagseftermiddagen. Ärendet går nu vidare till stadsfullmäktige som sammanträder den 16 juni.
– Det breda stödet i stadsstyrelsen betyder att det finns en god grund för att ärendet ska gå igenom i fullmäktige. Det skulle innebära att man kan få ut informationen till skolorna inom juni, säger stadsstyrelsemedlemmen Marcus Rantala (SFP).
Argumenten för att tillåta budgetöverskridningen är att skolsektorn behöver extramedel för att motverka utslagning bland unga till följd av pandemin. Det handlar bland annat om att ha råd med assisterande lärare och mindre gruppstorlekar.
”Med tilläggspengarna kan vi ge hjälp och stöd i elevernas vardag. Beslutet betyder också att man inte behöver spara i grundskolorna, utan i stället svara på de nya behov som pandemin har föranlett”, säger Reetta Vanhanen, stadsstyrelsemedlem och ordförande för den gröna fullmäktigegruppen, i ett pressmeddelande.
I bakgrunden till tvisten finns den uppgörelse om budgeten som SFP, De Gröna, SDP och Samlingspartiet enades om i höstas.
"Staten borde kompensera"
Jan Vapaavuori har motiverat sitt motstånd mot nämndens förslag med att det kompenserar för mer än de indirekta och direkta effekterna av krisen. Han föreslog i stället en budgetöverskridning på 2,3 miljoner euro plus 9,4 miljoner, för direkta respektive indirekta förluster.
Vapaavuori räknar med att statsmakten ska hålla sitt löfte om att kompensera kommunerna fullt ut för coronakostnader i exempelvis vård, omsorg och utbildning. I den mån skolorna ska få mer pengar är det alltså staten och inte staden som ska betala.
– Eftersom huvudstadsregionens skolor jobbade överlägset längst på distans och elevunderlaget är landets klart största har underskottet i inlärning också blivit det klart största. Vi har alla skäl att tro att staten håller sitt löfte och kompenserar för det, sade han till HBL förra veckan.
Samtidigt underströk han att han vill hålla sig till de budgetöverskridningar som sektorernas tjänstemän har föreslagit och inte gå in för en politisk budgivning strax inför kommunalvalet.
Motargumentet är att skolorna inte har tid att vänta eftersom planeringen för hösten görs redan nu. Borgmästaren har tidigare under våren anklagats för att förhala processen.
– Jag förstår inte den här fördröjningen när skolornas läsår håller på att ta slut. Jag förstår att beredningen tar tid, men vi borde åtminstone ha fått information om när förslaget behandlas, sade biträdande borgmästare Nazima Razmyar (SDP) inför stadsstyrelsens möte i slutet av maj då det gått en månad sedan nämnden gett sitt förslag.
Totalt 163,5 miljoner över budget
Under måndagens möte tog stadsstyrelsen också ställning till budgetöverskridningar inom andra sektorer. Med skolsektorns 17,5 miljoner inräknade rör det sig om totalt 163,5 miljoner mer än beräknat i den ursprungliga budgeten.
Stadsstyrelsen beslutade att förorda överskridningarna till fullmäktige.
Allra mest väntas social- och hälsovårdssektorn gå över budget, med en summa på 146 miljoner euro. Det handlar om kostnader för testning, spårning, vaccinering och införskaffning av skyddsutrustning.
Kultur- och fritidssektorn får enligt förslaget överskrida budgeten med 1,64 miljoner.