Högskoleantagningen
● I och med antagningsreformen 2020 frikopplades urvalsproven från betygsantagningen. Numera antas majoriteten enbart på grundval av studentbetyg, och bara en mindre del utifrån urvalsprov. Det motiverades bland annat med att man vill få ner antalet mellanår och att minska behovet av krävande urvalsprov.
● Högskolorna samarbetar kring antagningen till utbildningar inom samma ämne. Vid universitetens ekonomiutbildningar är betygskvoten i den gemensamma ansökan 60 procent och urvalsprovskvoten 40 procent.
● Matematik och modersmål får hög prioritet i poängsättningen av studentbetygen. De preliminära poänggränserna i betygsantagningen kom den 31 maj, men de kommer att justeras nedåt i och med att alla inte tackar ja till sin studieplats.
● Tidigare kunde urvalsprovet i ekonomi bestå av frågor om det studieämne man ansöker om att få studera, men sedan reformen utgår de från gymnasiets läroplan.
● Urvalsproven har spridits ut så att man kan söka till flera olika utbildningar, och urvalsproven till exempelvis juridik, medicin och pedagogik hölls redan i maj.
● Säkerhetsföreskrifterna för arrangörer av urvalsprov till universitet har tagits fram gemensamt.
● Totalt sökte 157800 personer till landets universitet och högskolor i år, vilket är 6100 fler än i fjol. På svenska är det Åbo Akademis psykologilinje som är svårast att komma in på. Andra svenska utbildningslinjer med särskilt högt söktryck är medicin, juridik och historia vid Helsingfors universitet.