I Finland prioriterar man att hålla kylan ute, därför klarar våra hus hetta dåligt. Det här huset i Danmark använder växter som solskydd.
I Finland har man alltid satsat på att bygga hus som håller värmen inne och kylan ute. Därför blir det problem när man i stället vill hålla värmen ute och kylan inne.
Varma somrar blir bristerna i det finska sättet att bygga hus allt tydligare. Folk svettas i sina kompakta stadslägenheter och vet inte hur de ska kyla ner dem.
Ibland kan lösningar som luftkonditionering eller en fläkt hjälpa, men i grund och botten handlar det om hur byggnader är planerade.
En grupp forskare vid Tammerfors universitet fördjupar sig i just de här frågorna.
– Vi i Finland bygger våra hus för att hålla värmen inne, det är smart ur både ett ekonomiskt och ett ekologiskt perspektiv. Men i och med att klimatet hela tiden blir allt varmare måste man komma på nya lösningar för att vi ska klara av somrarna, säger Sofie Pelsmakers som leder forskargruppen.
Fläktar inte framtidens lösning
Ifall alla ska skaffa sig extern utrustning för att kyla ner hus som är planerade för att hålla värmen inne kommer vi att möta två problem: en orimlig prislapp och klimatbekymmer. Luftkonditionering och fjärrkyla kostar en betydande summa. Alla har inte råd med det, och då blir frågan om mindre bemedlade ska lida mer än andra av sommarhettan?
Också naturen påverkas om vi börjar förbruka lika mycket energi till nedkylning om somrarna som till uppvärmning om vintrarna.
– Vi kan inte bara förlita oss på tekniska lösningar, vi måste gå till roten av problemet som är hur husen är byggda, säger Pelsmakers.
Forskargruppen som Pelsmakers leder har kommit fram till några långsiktiga lösningar som man både kan tillämpa i äldre byggnader och tänka på då man bygger nytt.
Fönster i finska hus är den stora boven. Ofta går de inte att öppna tillräckligt.
– Just nu byggs det många små lä
genheter. I dem är det ofta problem med att man inte kan ha korsdrag. Det här kunde man lösa med hjälp av större fönster som går att öppna upp mer, säger Pelsmakers.
Hon lyfter också fram frågan om skugga. Mer skugga behövs.
– Persienner är inte den bästa lösningen, man borde satsa på solskydd som placeras utanför fönstren. De håller upp till 80 procent av värmen ute.
Mer vegetation intill byggnader skulle också göra situationen bättre, men att plantera ett träd utanför sitt fönster är inte direkt den snabbaste lösningen, säger hon.
– I stadsplanering borde gröna områden prioriteras. Parker eller gröna tak är bra lösningar. Intill en park är det alltid svalare, för att vegetationen inte absorberar hettan.
Pelsmakers poängterar också att mörka ytor, som asfalt eller andra stenytor som det finns gott om i städer, absorberar värme.
Därför borde städerna ta modell av de vita husen kring Medelhavet och satsa på fler ljusa ytor, tycker hon.