Hufvudstadsbladet

Salminen tar Astra Zeneca i försvar efter JO-prickning

Förra fredagen prickade justitieom­budsmannen Institutet för hälsa och välfärd på grund av vaccinerin­gen av 65–69-åringarna tidigare i år. Då erbjöd flera kommuner endast Astra Zenecas vaccin till åldersgrup­pen, i enlighet med institutet­s rekommenda­tion.

- ADAM HÖGNÄS

I mars avbröts användning­en av Astra Zenecas coronvirus­vaccin på grund av risken för sällsynta men allvarliga koagulerin­gsstörning­ar. Trots det rekommende­rade Institutet för hälsa och välfärd (THL) att åldersgrup­pen 65-69 skulle fortsätta vaccineras med Astra Zeneca.

Flera kommuner, däribland landets fyra största städer, tog rekommenda­tionen till sig och erbjöd Astra Zenecas vaccin som enda alternativ till åldersgrup­pen.

Enligt biträdande justitieom­budsmannen Maija Sakslin blev 65–69-åringarna ofördelakt­igt behandlade på grund av sin ålder då de på våren vaccinerad­es med Astra Zenecas coronaviru­svaccin, trots de möjliga biverkning­arna. Dessutom påstås vaccinet vara mindre effektivt än de andra.

Mika Salminen, direktör vid Institutet för hälsa och välfärd, säger att man gjort misstag i informatio­nsmedlinge­n, men att rekommenda­tionen inte var helt oberättiga­d.

– Vi har gjort misstag, speciellt i hur vi har uttryckt oss. Men det finns en sak som är väldigt tråkig och det är att JO säger att man har gett ett sämre vaccin till dem som är över 65. Det stämmer helt enkelt inte. Astra Zeneca ger lika bra skydd mot allvarlig sjukdom som de andra vaccinen vi använder i Finland. Det här visste man redan när det här beslutet togs och det har kommit mer och mer övertygand­e forskning som klart visar att det stämmer.

Rekommenda­tion eller order?

Tidigare i veckan betonade Markku Tervahauta, generaldir­ektör för Institutet för hälsa och välfärd, att de rekommenda­tioner institutet ger är just rekommenda­tioner, inte order.

"Vi går igenom hur våra rekommenda­tioner är formulerad­e för att försäkra oss om att de faktiskt är tydliga", säger han i ett pressmedde­lande.

Salminen säger också att då vissa kommuner valde att endast erbjuda Astra Zenecas vaccin berodde det inte bara på rekommenda­tionen, utan också på vaccinbris­t.

– Utan att använda Astra Zeneca skulle åldersgrup­pen 65-69 ha varit tvungen att vänta betydligt längre på sina vaccin eller alternativ­t skulle de yngre riskgruppe­rna ha försatts i samma situation. Det senare skulle ha varit mot statsrådet­s beslut om vaccinatio­nsordninge­n. Beräkninga­r visade att ifall man helt låter bli att använda Astra Zeneca-vaccinet kunde dödlighete­n markant ha ökat på grund av fördröjnin­gen.

Biverkning­arna då?

– Då man upptäckte att en mycket sällsynt form av blodpropp kan förorsakas hos en liten del av dem som fått Astra Zenecas vaccin stoppades användning­en av vaccinet tillfällig­t, för säkerhets skull. Forskning visade att risken är ungefär 1 av 100 000 och enligt dåvarande data endast uppdagad hos personer under 5060 år. I Finland gick den nationella expertgrup­pen för vaccinerin­g igenom de data som fanns tillgängli­ga och konstatera­de att man kan fortsätta vaccinerin­gen med vaccinet bland personer som är över 65 år.

Många andra länder fortsatte använda vaccinet också bland yngre personer i riskgrupp, eftersom hälsoriske­rna av covid-19 är mycket större. Med en säkerhetsm­arginal på fem år rekommende­rade Institutet för hälsa och välfärd dock att vaccinet bara skulle ges åt personer över 65 år.

Att det ändå råder förvirring kring vaccinets effektivit­et är något som lätt kan hända när ny forskning publiceras i rask takt, säger Salmi

nen. De första forsknings­resultaten visade de facto att Astra Zenecas vaccin gav ett sämre skydd än väntat.

– Justitieom­budsmannen har kanske haft tillgång till delvis föråldrad informatio­n. Redan på våren hade vi informatio­n som publicerat­s offentligt som visade att skyddet är bättre än man trodde i början. Men den informatio­nen slog kanske inte helt igenom. När forskning inom ett helt nytt område snabbt går framåt kan det lätt gå så. Vi har till och med haft föråldrad informatio­n på våra egna webbsidor.

Till HBL säger riksdagens biträdande ombudsman Maija Sakslin att hon inte hunnit följa diskussion­en som uppstått efter prickninge­n och därför avböjer att kommentera beslutet.

 ?? LEHTIKUVA
FOTO: MARKKU ULANDER/ ?? ■ – Redan på våren hade vi informatio­n som publicerat­s offentligt som visade att skyddet är bättre än man trodde i början. Men den informatio­nen slog kanske inte helt igenom, säger Mika Salminen.
LEHTIKUVA FOTO: MARKKU ULANDER/ ■ – Redan på våren hade vi informatio­n som publicerat­s offentligt som visade att skyddet är bättre än man trodde i början. Men den informatio­nen slog kanske inte helt igenom, säger Mika Salminen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland