Mattssons OS-framgång får unga simmares ögon att glittra
På Simstadion bredvid Olympiastadion tränar Helsingfors Simsällskaps, Simmis, unga tävlingssimmare. De flesta av dem hade vaknat tidigt under efternatten för att se OS-finalen där Matti Mattsson tog en sensationell bronsmedalj.
– Jag har följt Matti Mattssons simning ända sedan jag var 13 år. Det har varit motiverande att se att han nu till sist har lyckats, säger 21-åriga Hanna Kareinen som själv är med i landslaget.
Hanna Kareinen ser upp till Mattssons OS-framgång och tror inte det kommer att ta slut här.
– Det är beundransvärt. Jag tror att det kommer att sätta i gång en snöbollseffekt för den finska simningen i framtiden, säger hon.
Lotta Pälsi vaknade klockan fyra på morgonen för att se finalen där Mattsson simmade.
– Det var en otrolig känsla att se när Finland vann brons. Det gav mig en motivationsboost i mitt eget simmande, säger 17-åriga Pälsi som deltog i junior-EM i Rom i början av juli.
Efter över 20 års medaljtorka i simning kom Finlands framgång som en överraskning. Också Mattssons hälsoproblem under tidigare säsonger gjorde att man inte väntade sig ett så bra resultat.
– Det är helt ofattbart. Om någon för något år sedan skulle ha sagt att Mattsson kommer att vinna medalj i Tokyo så skulle jag inte ha trott det, säger Waldemar Palombi som själv tagit en silvermedalj i finländska mästerskapen i år.
De ungas tränare, Kristiina Mäkinen, tror att det här konkreta exemplet på en framgångssaga är exakt vad som behövs.
– Jag tror det här sporrar till att sätta tankarna på en lång simkarriär, att man inte ger upp vid första motgången.
Man måste lyssna på sig själv för att lyckas
Det är fler i den finländska truppen som klarat sig bra i OS i år. Fanny Teijonsalo satte personligt rekord i sin OS-debut och Ida Hulkko kom till semifinal. Det här kan bero på att träningskulturen blivit mer individcentrerad.
– Folk har hittat det där egna sättet att ta simningen framåt. Det märks speciellt nu i OS. Det handlar om att hitta de pusselbitarna som passar en själv. Mattsson har gjort det väldigt bra. Han har vågat säga stopp när det känts så, säger Mäkinen.
I början av 2000-talet låg fokus i träningen på kvantitet framom kvalitet. Lotta Pälsi tror att man i ett litet land som Finland måste ta individens behov i beaktande.
– Det är enda möjligheten vi har för att lyckas i OS också framtiden.
I USA kan man satsa på kvantitet, eftersom det är så många nya som börjar simma hela tiden. Tränaren Kristiina Mäkinen berättar att vi i Finland endast har 6 000 licensierade simmare. Grenen är inte tillräckligt stor för att man ska kunna tänka i USA:s banor.
Det var en otrolig känsla att se när Finland vann brons. Det gav mig en motivationsboost i mitt eget simmande. Lotta Pälsi
Unga stjärnskotten drömmer om OS
De unga vill också lyckas med det som Mattsson gjorde. Både Waldemar Palombi och Hanna Kareinen siktar först mot EM, men OS är det som gäller i det långa loppet.
– Det skulle vara en dröm att komma till OS. Men ett steg i taget. Först skulle junior-EM vara ett mål, säger Waldemar Palombi.
Kareinen instämmer, först måste man bocka av EM.
– OS har alltid varit en dröm för mig. Det är nog alltid en drivkraft. På kortare sikt är målet att komma till mina första EM-tävlingar, säger Hanna Kareinen.
Lotta Pälsis tankar ligger redan på nästa OS.
– Jag drömmer nog om att komma till OS i Paris 2024. Tre år är på sätt och vis en lång tid, men går säkert ändå ganska snabbt. Man måste nog träna hårt, säger hon.