Fortsatt försiktighet behövs
Fyra riksdagsledamöter från kusten anser att Jord- och skogsbruksministeriet måste svara på deras fråga om skarvskador.
Deltavarianten är besvärlig och nya restriktioner behövs fastän dödssiffran verkar hållas låg. När ska pandemin egentligen ta slut? HBL har diskuterat smittspridning och virusvarianter med Olli Vapalahti, professor i virologi, för att försöka få mer klarhet i frågan.
Mycket är fortfarande oklart inför hösten när barn och unga ska tillbaka till skolan och många ska fortsätta jobba efter semestern. Hur man ska resonera kring smittspridning då den smittsamma deltavarianten dominerar men dödssiffrorna är låga är inte entydigt. Enligt virolog Olli Vapalahti ska man vara fortsatt försiktig, och hålla ut tills alla är vaccinerade.
Vad kan man säga om virusmutationerna? – Livet på jorden grundar sig på replikeringar. Varje gång till exempel coronaviruset replikeras då det förökar sig kan det uppstå slumpmässiga mutationer. Många mutationer orsakar egentligen inga större förändringar, medan andra kan göra det. Då uppstår det vi kallar virusvarianter. Vi har sett att viruset åtminstone i början av pandemin muterade ungefär två gånger i månaden. Varianterna alfa, beta, gamma och delta som uppstått av mutationerna uppstod alla i slutet av 2020 på ställen med omfattande smittspridning då vi ännu inte börjat vaccinera.
Hur ser virusvarianterna ut?
– Alfa och delta är smittsammare, och det verkar som om alfavarianten, tidigare kallad den brittiska varianten, ökar risken för att bli inlagd på sjukhus. Deltavarianten är ännu smittsammare, och det finns åtminstone vissa tecken på att den kan orsaka värre sjukdomsbild. Mot beta- och gammavarianten är inte antikroppar från tidigare infektioner heller lika effektiva i att förhindra infektion.
Washington Post i USA rapporterar under fredagen om läckta interna dokument om deltavarianten baserade på preliminära data från den amerikanska smittskyddsmyndigheten. Där skrivs att varianten sprids lika lätt som vattkoppor och ger svårare sjukdomsbild än tidigare varianter. Dokumenten visar också att en vaccinerad person möjligen kan sprida viruset lika lätt som en ovaccinerad person.
Munskydd rekommenderas nu igen i USA också för vaccinerade personer. Också i Finland rekommenderas munskydd utomhus vid en del tillställningar.
– Om man rör sig nära varandra kan det vara bra med munskydd också utomhus. Men det är förstås svårt att njuta av en öl på uteservering då.
Blir nya varianter smittsammare eller dödligare? Ska vi förvänta oss farligare varianter? – Virus muterar slumpmässigt. Vilka varianter som blir dominerande beror på naturligt urval, så fungerar evolutionen. Så de former av viruset som överlever och sprids mest effektivt är de som blir vanligast.
Vad gör att en virusvariant är mer smittsam? – Om man överlag har mer viruspartiklar, och de förekommer i näsan, svalget och övre luftvägar smittar coronaviruset lättare, det har vi sett. Då kan man också få svårare symtom.
Vi har accepterat att hundratals personer dör och smittas i till exempel influensa varje år. Nu är riskgrupperna vaccinerade och få människor dör av covid-19 i Finland. När börjar vi tolerera coronaviruset? – Det är en bra fråga. Det finns en viss mängd risker man tolererar som samhälle. Hundratals personer dör också i trafiken, och det har vi accepterat. Det kommer att dröja innan coronaviruset blir som en respiratorisk sjukdom som andra. Många är ännu inte vaccinerade. Vi har inte heller tillräckligt med data för att veta hur långtidssymtom, i folkmun long-covid, påverkar barn och unga. Det som händer i England, där man släppt restriktionerna, är egentligen ett experiment.
Vad ska man tänka om smittspridningen i Finland just nu? – Det är en allvarlig situation att viruset sprids så mycket. Deltavarianten har kortare inkubationstid, och många är ännu ovaccinerade. Även om sjukvården inte är överbelastad just nu kan det bli värre om många smittas samtidigt eftersom många är ovaccinerade. Vaccinen fungerar mycket bra men de är inte perfekta.
Vad behöver hända för att allt ska återgå till det normala? – Det är svårt att säga. Det finns inte en viss tid eller en viss dag då vi kan säga att nu är pandemin över. Det kommer att se olika ut i olika länder. Det tar 2–3 månader innan vaccinationstäckningen är bättre, och har vi hög vaccinering kan man sannolikt göra sig av med restriktioner. Just nu kan vi köpa oss tid för att hindra att spridningen blir värre. Man kan vara optimistisk, men viruset har överraskat förut och kan göra det igen.
Riksdagsledamöterna Anders Norrback (SFP), Jari Myllykoski (V), Kristiina Salonen (SDP) och Peter Östman (KD) kräver att Jordoch skogsbruksministeriet kommenterar den pågående lagberedningen om ersättningarna som betalas för skador som orsakats av fredade djur.
”Vi vill fortsättningsvis få ett svar på hur Jord- och skogsbruksministeriet kommer att se till att yrkesfiskarna får ersättning för den skada som orsakas av skarvarna”, säger riksdagsledamöterna i ett pressmeddelande.
De fyra ledamöterna lämnade in ett skriftligt spörsmål till ministeriet redan i slutet av förra året. Frågan skickades då vidare till Miljöministeriet, vilket ledamöterna anser är fel.
I lagberedningen ligger frågor som berör yrkesfiskarna helt klart på Jord- och skogsbruksministeriets bord, menar kvartetten.
”Lagförslaget är diskriminerande”
Riksdagsledamöterna anser att det lagutkast som presenterades i höstas inte beaktar de skador som den fredade skarven orsakar yrkesfisket.
”Lagförslaget om de ersättningar som betalas åt fiskerinäringen är diskriminerande. Detta skulle inte trygga en likvärdig behandling med jordbruks-, ren- och fiskodlingsnäringen”, menar kvartetten.
Ledamöterna kräver att propositionsutkastet ändras.
De hänvisar till att det finns omfattande forskning om skarvarnas negativa påverkan på fisket, och till att även Österbottens förbund, Finlands Yrkesfiskarförbund, Centralförbundet för Fiskerihushållning och Finlands Fiskodlarförbund anser att skarvskadorna måste kompenseras.