Hufvudstadsbladet

Respekt för samerna, Europas enda ursprungsf­olk

Samerna är det enda ursprungsf­olket i Europa men utsätts fortfarand­e för diskrimine­ring och förtryck, trots att förbättrin­gar har skett.

- SUSANNA GINMAN susanna.ginman@hbl.fi

IKanada har sedan i maj hittats kvarlevor av 1 300 barn. De hittills okända gravarna har funnits i närheten av internatsk­olor för barn till ursprungsb­efolkninge­n i Kanada. Där upprätthöl­l den katolska kyrkan internatsk­olor för ursprungsb­efolkninge­ns barn från 1800-talet fram till 1970-talet, och till och med senare. Troligen är de omärkta gravar som nu har hittats bara toppen av ett isberg. 150 000 barn skiljdes från sina föräldrar. Förhålland­ena i skolorna var usla och våld förekom allmänt.

Det är en fruktansvä­rd historia, och det är inte enbart historia för såren har satt sina spår.

Även i Finland gick samerna i internatsk­olor. Avstånden var långa och barnen fick ofta komma hem bara till jul och sommaren. När vägnätet på 60-talet började byggas ut blev det möjligt att åka hem också på veckoslute­n.

På internaten och i skolorna skulle man tala finska. Helsingin Sanomat intervjuad­e nyligen Matti Laiti, som inledde sin internatsk­olgång i början av 1960-talet. Han kommer inte ihåg om förbudet att tala samiska var uttalat, men barnen var mycket medvetna om att det inte var tilllåtet.

De samiska barnen lärde sig att skämmas för sitt modersmål och därmed sitt ursprung. På vissa internat fick barnen stryk om de talade samiska. Många förde inte språket vidare till sina egna barn. Samerna förfinskad­es och förtryckte­s också i övrigt kulturellt.

Huruvida förfinskni­ngen var en medveten politik eller en mera passiv praxis finns det olika uppfattnin­gar om. Åtminstone var förfinskni­ngspolitik­en inte lagstadgad.

Först år 1995 skrevs samernas ställning som ursprungsf­olk in i Finlands grundlag.

Men fortfarand­e har Finland inte ratificera­t ILO:s konvention 169 om ursprungsf­olk.

Just nu ligger en ändring av sametingsl­agen ute på remiss. Poängen med förändring­en är att förbättra samernas självbestä­mmanderätt och autonomi samt stärka sametinget­s ställning. Den nuvarande lagen är skriven så att de här målen inte till alla delar uppnås. Men frågan är kontrovers­iell och Centerns representa­nt i kommittén har reserverat sig. I övrigt är förslaget enhälligt.

Trots att ursprungsf­olksstatus­en nu noteras är konsekvens­erna inte sådana som de borde vara. Det finns otaliga exempel på att samerna inte hörs då beslut som berör dem, ursprungsn­äringarna och Sápmi fattas.

I avtalet om laxfisket i Tana älv från 2015 begränsas samernas traditione­lla fiskerätt. 2017 kom ett förslag om att bygga en ny järnväg till Ishavet genom Finland och Norge. Järnvägen skulle ha gått rakt genom Sápmi och renskötsel­områdena. Tanken förföll eftersom järnvägen inte ansågs vara ekonomiskt bärkraftig.

När samerna inte hörs, eller myndighete­rna inte bryr sig om vad de säger och hur olika förslag skulle inskränka på deras livs- och näringsmöj­ligheter, innebär det att förtrycket fortgår.

Okunskapen om samerna som folk är fortfarand­e stor. Det finns även spänningar med övriga invånare i Lappland, som talar om samediktat­ur.

Många länder med ursprungsf­olk som har förtryckts har tillsatt sanningsko­mmissioner för att utreda diskrimine­ringen och kränkninga­r av de mänskliga rättighete­rna.

Under regeringen Sipilä inleddes 2017 förarbetet för en sannings- och försonings­kommission i Finland. Den nuvarande regeringen har beslutat att kommission­en ska tillsättas i år. Bland samerna är man mån om att kommission­en ska kunna göra ett grundligt arbete. Man vill undvika att det görs enbart i formell anda. Då krävs det resurser och naturligtv­is också ett gott uppsåt.

När det gäller att skydda och respektera ursprungsf­olk måste det finnas en insikt om att majoritets­demokratin­s regler inte kan gälla. Annars blir samerna om och om igen överkörda av majoritete­n. Det kan vara en svår nöt att knäcka för många.

Den svenska och norska staten har redan på 1990-talet framfört en ursäkt till samerna för det oförrätter staten och myndighete­rna har utsatt dem för. Det kan bli aktuellt också i Finland. Men då borde det handla om mer än ord, alltså också konkreta handlingar.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland