Pandemins tysta hjältar har blivit bristvara

Den rekordsnabba utvecklingen av vaccin mot covid-19 hade varit omöjlig utan våra närmaste släktingar aporna och många andra försöksdjur. Men de intensiva studierna har samtidigt avslöjat en svag punkt inom forskarvärlden – försöksdjuren kan ta slut.

– I våra studier använder vi mest möss. Men när vi skulle göra ett mindre experiment med covid-19 och apor så märkte vi att det var svårt att få tag på dem, eftersom så många ville göra liknande försök samtidigt, säger Ali Mirazimi, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet.

Forskare över hela världen vittnar om liknande erfarenheter, och organisationen European Animal Research Organization bedömer att åtminstone 500 olika forskningsprojekt kopplade till covid-19 har försenats på grund av bristen på apor.

– Redan för några år sedan började vi märka av ett ökat tryck, men på grund av pandemin har vi helt fått slut på djur, säger Nancy Haigwood, chef för Oregons nationella center för primatforskning i USA till tidskriften Nature.

Strypta leveranser

Den här situationen är något som det statliga amerikanska forskningsinstitutet National Institutes of Health (NIH) varnade för i en rapport redan 2018. Då hade efterfrågan på apor för medicinska studier börjat öka kraftigt i USA, bland annat på grund av många nya forskningsprojekt för att ta fram behandlingar mot hiv och Alzheimer.

Men i rapporten beskrevs också det stora beroendet av Kina som ett möjligt problem. Kina är en av världens absolut största exportörer av apor för djurförsök – exempelvis rhesusmakaker, som används i stor utsträckning inom den medicinska forskningen. Utan dessa leveranser skulle forskningen snabbt drabbas av problem, varnade rapportförfattarna.

Och det var precis vad som hände när pandemin bröt ut. Kina stoppade sina djurtransporter, vilket tillsammans med den ökade efterfrågan från forskarna och läkemedelsindustrin blev droppen – bristen på apor blev ett faktum.

I bland annat USA har administrationen därför tagit fram strategier för att öka tillgången på apor inom landet, genom att öka anslagen till exempelvis avel och konstruktion av nya hägn.

– Vi har gjort stora investeringar för att få upp nivåerna och planera för framtiden, för vad händer om det kommer en ny pandemi om tre år med ett annat virus? Vi måste vara förberedda på det, säger James Anderson vid NIH.

"Mycket viktig funktion"

Det finns ingen exakt sammanställning av hur många apor som används till djurförsök i världen varje år. Enligt en uppskattning från European Animal Research Organization kan det handla om ett antal hundra tusen. Jämfört med alla de andra försöksdjur som används inom forskarvärlden utgör aporna en mindre andel, sannolikt under 1 procent. Men det är en mycket viktig andel, påpekar Ali Mirazimi.

– Apor är en av de allra viktigaste djurmodeller som vi har för att ta fram vaccin och mediciner till människor, eftersom de är närmast oss, säger han.

Han förklarar att studier på apor ofta är det sista och avgörande steget innan det är dags att testa nya substanser på människor.

– Deras immunförsvar är mycket likt vårt immunförsvar, och många sjukdomar som vi drabbas av kan även drabba dem på ett liknande sätt. Därför kan effekten av vaccin och mediciner mätas på ett likvärdigt sätt hos människor och apor.

Men det var inte bara apor som blev en bristvara under den mest hektiska perioden, tillägger han. Det blev även ont om en särskild sorts mus, som ändrats genetiskt för att kunna bli smittad med den nya coronaviruset sars-cov-2.

– I stort sett alla laboratorier ville beställa dem, så då blev det en rejäl brist och vi fick vänta ett par månader innan vi fick tillgång till ett litet antal av de här mössen. Men nu är det fler företag som producerar dem, och många labb kan dessutom göra dem på egen hand, säger Ali Mirazimi.

Stränga regleringar

Medicinska försök på apor – och andra djur – är långt ifrån okontroversiellt. Djuren lever hela sitt liv i fångenskap och utsätts för både smittoämnen och oprövade behandlingar. Djurrättsorganisationer över hela världen har sedan lång tid tillbaka protesterat mot användningen av försöksdjur i allmänhet och apor i synnerhet. Det har lett till skärpta etiska riktlinjer – och vissa flygbolag har efter påtryckningar dessutom börjat tacka nej till den typen av djurtransporter sedan några år tillbaka.

– Det är mycket stränga regleringar kring djurförsök i dag, både för små och stora djur. För att få etiskt tillstånd ska ansökan först granskas av helt oberoende människor, både forskare och personer med annan bakgrund, som går igenom allting och bedömer om det är nödvändigt att göra djurförsök, säger Ali Mirazimi.

– Dessutom pågår en febril forskning för att kunna ersätta mycket av djurförsöken med andra metoder. För det finns ett intresse även från forskarsidan att kunna göra försöken på andra sätt. Det är något vi jobbar mycket med i min forskargrupp, så långt det är möjligt, tillägger han.

Men än så länge bedömer de flesta forskare att det är omöjligt att ersätta djurförsök helt och hållet inom den medicinska forskningen. I den andra vågskålen ligger möjligheten att få fram nya läkemedel som kan rädda livet på många människor. Det har blivit extra tydligt under pandemin, menar Ali Mirazimi, då det tagits fram effektiva vaccin mot covid-19 på rekordtid.

– Allmänheten har nog mest sett att det plötsligt har funnits en massa vaccinkandidater redo för kliniska prövningar på människor, utan att vara medvetna om alla steg dessförinnan. Men där har de här aporna och de andra försöksdjuren spelat en väldigt stor och viktig roll. Även om det har skett lite i skuggan, säger Ali Mirazimi.