Barnsjukhuset avbokade Selims cancerkontroller
Karin Blomqvists son Selim borde efter avslutad cancerbehandling regelbundet gå på magnetundersökningar för att kolla att sjukdomen inte kommer tillbaka. Men Nya barnsjukhuset har avbokat och skjutit upp undersökningen två gånger på raken. – Jag kan inte veta om min son håller på att bli sjuk igen eftersom viktiga undersökningar annulleras. Det oroar mig väldigt mycket, säger modern.
En strålande vacker höstdag kommer paret Karin Blomqvist och Youssef Edahbi till lekparken nära hemmet i Vårberga i Borgå. Sonen Selim som alldeles snart fyller fyra år är på mycket gott humör, medan lillasyster Mina, 1, är något mer reserverad och klamrar sig fast vid sin pappa.
Selim demonstrerar stolt en viktig färdighet som han har lärt sig i dag på dagis: Att ta fart i gungan alldeles själv, utan att någon vuxen behöver hjälpa till.
– Jag gillar att klättra, gunga, rutscha, dyka och simma, deklarerar han stolt samtidigt som han spänner benen i gungan och tar fart så mycket det bara går.
Den nyfikna, glada och verbala gossen minns inte den skräckfyllda dagen i juli 2019 då han ett år och nio månader gammal akut insjuknade i neuroblastom som är en tumörform som drabbar yngre barn.
Borde undersökas var tredje månad
Efter att den aktiva cancerbehandlingen avslutades för ett år sedan på Nya barnsjukhuset, borde Selim var tredje månad gå på helkroppsmagnetundersökning för att utesluta att cancern har kommit tillbaka. Det första året efter avslutad neuroblastombehandling är kritiskt med tanke på återfall.
Selim hade senast tid till magnetundersökning i juni, men strax innan undersökningen meddelade sjukhuset på kort varsel att tiden var uppskjuten till augusti. Då sjukhuset återigen i augusti meddelade att också den senarelagda tiden var inställd och flyttad till september, blev föräldrarna riktigt ledsna.
– Jag reagerade med förfäran och jag blev oroad för min sons hälsa. Ifall det skulle vara så olyckligt att sjukdomen är på väg tillbaka, betyder de uppskjutna undersökningarna att hans vård senareläggs med flera månader, säger Blomqvist.
Karin Blomqvist säger att hon förstår att de senarelagda tiderna hänger ihop med att det finns andra patienter som har varit i ännu mer akut behov av undersökningen.
– Förstås har jag också tänkt på de barn som nyss har fått en cancerdiagnos och på dem som håller på att få sin diagnos. Så klart vill jag att de ska gå först i kön, eftersom deras situation är mest akut. Men det kan inte heller vara så att våra kontrolltider om och om igen skjuts upp. Jag vet inte om min son håller på att bli sjuk igen, när han inte får gå på de undersökningar som han borde gå på. Det oroar mig väldigt mycket, säger Blomqvist.
Ont om tider
Vid ett läkarbesök i juni efter den avbokade magnetundersökningen beklagade läkaren den uppskjutna tiden, och sade att avbokningen hängde ihop med personalbrist och att det var sommar.
– Läkaren förklarade att det inte fanns tillräckligt med magnetundersökningstider och det var därför som Selims undersökning sköts upp. Läkaren försökte ändå lugna mig och sade att allting i övrigt såg bra ut, säger Blomqvist.
Då Selims aktiva behandling pågick på Nya barnsjukhuset 2019 och 2020 bodde Blomqvist i praktiken på sjukhuset med sonen.
– Själva vården har alltid varit toppklass, men det märktes att skötarna ibland var stressade och ofta hade ont om tid. Det föreföll som om det rådde personalbrist.
Karin Blomqvist minns hur hon ofta under sjukhustiden kunde gå oäten mellan åtta till tio timmar eftersom skötarna bara ibland hade tid att avlösa henne så hon kunde gå och slänga i sig en bit mat. Den då tvååriga Selim som var kopplad till droppslangar och kanyler var för liten för att lämnas ensam på sjukhusrummet.
Karin Blomqvist har också funderat på om personalbrist låg bakom incidenten då cytostatikan var felkopplad och rann ner i Selims mormors famn.
– Den gången märkte jag att personalen blev skärrad. Det var ju frågan om cellgift som inte borde hamna på fel plats, säger hon.
Blomqvist minns också hur magnetundersökningar under den aktiva vårdfasen ofta kunde skjutas upp från tidig morgon till sen eftermiddag. Eftersom den unga patienten skulle sövas ner och vara oäten inför undersökningen, innebar förseningarna att Selim ibland tvingades gå oäten nästen ett dygn.
"Sänk språkkraven och betala mer"
Karin Blomqvist är socionom till utbildningen och jobbar som socialhandledare i Sibbo. Då HBL frågar henne vad samhället borde göra för att åtgärda vårdarbristen har hon omedelbart svaret klart:
– Det finns stora mängder utländska sjukskötare som skulle vilja jobba, men de får inte göra det eftersom de inte kan perfekt finska. En
Ifall det skulle vara så olyckligt att sjukdomen är på väg tillbaka, betyder de uppskjutna magnetundersökningarna att hans vård senareläggs med flera månader. Karin Blomqvist mamma till Selim
Då vi blir tvungna att flytta på undersökningar vill vi undvika att en och samma patient råkar ut för det två gånger. Jag är mycket ledsen att så har skett.
Mervi Taskinen
ställföreträdande linjedirektör för specialpediatrik, Nya barnsjukhuset
åtgärd vore att luckra upp språkkraven för vårdpersonal. Jag anser också att sjukvårdspersonalen borde få bättre betalt. Ifall sjukhusen kunde anställa fler skötare, skulle arbetsbördan hos de enskilda anställda bli rimligare, säger Blomqvist.
Avdelningsöverläkaren beklagar dubbelavbokning
Mervi Taskinen, ställföreträdande linjedirektör för specialpediatrik och avdelningsöverläkare för vårdavdelningen Miraklet, som bland annat har hand om cancerpatienter på Nya barnsjukhuset, säger att det är mycket beklagligt att en och samma patient två gånger på raken har fått en magnetundersökning uppskjuten.
– Då vi blir tvungna att flytta på undersökningar vill vi undvika att en patient råkar ut för det två gånger. Jag är mycket ledsen att så har skett, säger Taskinen.
Taskinen säger att sjukhuset ibland måste flytta fram undersökningar på grund av att det kommer in nya cancerpatienter vars vård inte kan skjutas upp.
– Magnetundersökning är inte den enda undersökningsformen för att upptäcka återfall av cancer, till exempel blodprover används också i bedömningen. Då vi blir tvungna att senarelägga undersökningar, jämför vi noga patientjournalerna och gör en avvägning från fall till fall.
Mervi Taskinen påpekar också att Finland hör till toppskiktet i världen då det gäller vården av barncancerpatienter.
– Vår goda placering är också en mätare på att den vård vi ger håller mycket hög nivå. Men förstås är det beklagligt om det på individnivå sker avbokningar. Det är inget som vi önskar. Hellre skulle vi hålla fast vid de utlovade tiderna.
Nya Barnsjukhuset kunde anställa tiotals
Mervi Taskinen säger att det är svårt att peka på en enskild orsak till att undersökningar skjuts upp.
– Det finns väldigt många rörliga faktorer då vi talar om magnetundersökningar av cancerbarn. Det är ett pussel med många bitar. Det behövs ett anestesiteam, en ledig magnetkameraapparat och så inverkar mängden patienter som hela tiden varierar, säger Taskinen.
HBL frågar hur mycket bristen på sjukvårdspersonal, som har varit mycket på tapeten den senaste tiden, spelar in. Mervi Taskinen säger att tillgången till personal också har betydelse för Nya barnsjukhusets verksamhet, precis som för andra sjukhus.
– Vi har noterat att coronapandemin märks på sjukhusen genom att personal har flyttats över till coronaprovtagning och till intensivavdelningar för covidpatienter. Vi är en del av en större helhet och förstås syns det också hos oss då folk byter jobb, säger hon.
Enligt Mervi Taskinen kunde Nya barnsjukhuset just nu anställa tiotals skötare till olika vikariat.
– Skötarbristen märks i hela huvudstadsregionen och den beror inte enbart på att skötarna byter jobb, utan på att vi har många som har förkortad arbetstid och som är studieeller föräldralediga. Vårdavdelningen Miraklet där barn med cancer får vård har en väldigt professionell och skicklig personal, men också flera obesatta vikariat av samma orsaker, säger Taskinen.