Orpo: Ekonomiska tillväxten inte regeringens förtjänst
Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo öste beröm över regeringen Sipiläs sysselsättningspolitik i Yles program Morgonettan.
Finlands ekonomi är i en fas av snabb tillväxt. Finlands Bank förutspår att bruttonationalprodukten ökar med 3,5 procent i år och med 2,8 procent nästa år.
Petteri Orpo, ordförande för oppositionspartiet och gallupledaren Samlingspartiet, tycker inte att den ekonomiska tillväxten är den sittande regeringens förtjänst.
– Den nuvarande regeringen har inte genomfört åtgärder som skulle öka sysselsättningen och tillväxten och inte heller strukturella ändringar, utan man har hållit regeringen stående med en massiv summa lånade pengar. Det har varit kärnan i deras politik och jag kan tyvärr inte ge regeringen särskilt stor ära för det här, sade Orpo i Yles program Morgonettan på lördagsmorgonen.
Under coronapandemin har Sanna Marins (SDP) regering upprepade gånger presenterat budgetar som uppvisat underskott på flera miljarder euro. I regeringens budgetproposition för 2022 är underskottet 6,9 miljarder euro. Planen är att lappa underskottet med lån.
Enligt Orpo stödde också Samlingspartiet inledningsvis en ökad statlig skuldsättning för att bland annat hjälpa företagen över den ekonomiska svacka som pandemin orsakade.
– Men samtidigt har regeringen använt flera miljarder euro på allt möjligt annat. Nu när coronan börjar lätta bygger regeringen fortfarande nästa års budget på ett underskott på sju miljarder euro. Det är ansvarslöst och väldigt, väldigt oroväckande.
"Vi måste sköta om Finlands konkurrenskraft"
I Morgonettan passade Orpo också på att berömma Juha Sipiläs (C) regering, där Orpo själv satt som inrikesminister och finansminister, och dess sysselsättningspolitik.
– Under förra regeringsperioden reparerade vi Finlands kostnadskonkurrenskraft och genomförde åtgärder som förbättrade sysselsättningen, sade Orpo.
En åtgärd som regeringen Sipilä genomförde var det så kallade konkurrenskraftsavtalet som bland annat medförde 24 extra arbetstimmar per år utan löneökning. I kollektivavtalsförhandlingarna 2019–2020 beslöt många branscher sedan att slopa extratimmarna.
I Morgonettan fick Orpo frågan om han skulle arbeta för ett nytt konkurrenskraftsavtal om han blev Finlands nästa statsminister.
– Konkurrenskraftsavtalet var en lösning som gjordes i den tiden och avtalet uppstår knappast någonsin mer i samma form. Men vi måste sköta om Finlands konkurrenskraft, svarade Orpo.
Orpo nämnde bland annat ändringar i den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen som ett sätt att främja sysselsättningen. I praktiken skulle det till exempel kunna handla om att arbetslöshetsförmånerna minskar efter en viss tid av arbetslöshet.
Vidare skulle Orpo bland annat främja möjligheten till lokala avtal, vilket enligt honom skulle sänka tröskeln för nyanställningar och investeringar hos företagen.
Orpo: Finland behöver arbetsrelaterad invandring
Orpo sade också att Finland behöver "mycket utbredd" arbetsrelaterad invandring för att råda bot på arbetskraftsbristen nu och i framtiden. Enligt Orpo behöver Finland få in tiotusentals människor från utlandet genom arbetsrelaterad invandring.
Orpos recept för att öka den arbetsrelaterade invandringen är att göra immigrationsprocessen smidigare.
– Den byråkrati som är kopplad till den arbetsrelaterade invandringen i Finland är alldeles massiv. Det är praktiskt taget omöjligt att komma till Finland, åtminstone om det ska ske snabbt.
Enligt Orpo kunde Arbets- och näringsministeriet vara ett naturligt alternativ till ansvarsmyndighet för arbetsrelaterade immigrationsprocesser.
❞ Under förra regeringsperioden reparerade vi Finlands kostnadskonkurrenskraft och genomförde åtgärder som förbättrade sysselsättningen. Petteri Orpo Samlingspartiets ordförande